Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32157 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'högsta betyg' (4 st.)
-
Påverkar ordningen på mina ansökningar chansen att komma in?
Hej! Har man större chans att komma in på en universitetsutbildning om man är första hands sökande? Har förstahandssökare (till skillnad från andrahandssökare) förtur att komma in på en utbildning för att de är...
Hej!du skriver tyvärr inte till vilka utbildningar (inom vilken skolform) som din fråga gäller.Om jag gör en gissning att din fråga gäller ansökan till... Läs hela svaret -
Vilken urvalsgrupp?
Hej! Jag hoppade av gymnasiet och fick enbart med mig ett samlat betygsdokument därifrån. Har nu flera år senare läst till ett slutbetyg via komvux. 80% av mitt slutbetyg består av komvux-kurser. Vilken urvalsgrupp ska jag då tillhöra, BI eller BII?
Hej Stina,om 80% av ditt Slutbetyg består av komvux-kurser, borde du med det dokumentet prövas i BI, direktgruppen.Men ytterst blir det till Antagning.se att avgöra. Det är deras tolkning av reglerna som... Läs hela svaret -
Hur många procent elever har 330?
Hej! Jag undrar om hur många procent av elever i Sverige går ut i nian med ett meritvärde på 330. Finns det någon statistik över slutbetyg i nian?
Hej Kaja,du får gärna kontakta Skolverket och be dem få fram statistik åt dig.Det jag kan svara (på ett ungefär, enligt ett svar från Skolverkets statistiska avdelningen som vi fick... Läs hela svaret -
Hur läser jag bäst upp en missad termin?
Hej, jag ska precis börja trean på gymnasiet efter ha missat hela tvåan på grund av psykisk ohälsa. Hur ska jag göra för att läsa upp det på bästa sätt? Mitt mål är att eventuellt kunna fortsätta plugga utomlands,...
Hej Fredrik,vi på FRåGA SYV rekommenderar att läsa på gymnasiet så länge du kan (så länge du får lov). Om du till hösten kan läsa år2 och sedan... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga