Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'civilekonomprogrammet' (11 st.)
Hej SYV!
Jag har börjat läsa på civilekonomprogrammet och har en planerad examen sommaren 2026. Jag vill gärna bli en diplomat och undrade om jag är behörig att ansöka det med en civilekonom examen?
Jag är fortfarande inte säker om jag ska välja företagekonomi eller nationalekonomi som...
Anna: :
Hej Sara,Det vi vet om yrket Diplomat inklusive utbildningen på diplomatprogrammet berättar vi om i yrkespresentationen Diplomat på Framtid.seMånga av de som kommer in på... Läs hela svaret
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Julia: :
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret
Hej!
Ska plugga civilekonomprogrammet senare och mitt mål är för tillfället att i framtiden jobba som börsmäklare. Enligt flertal sidor står det att de flesta börsmäklare har examen i civilekonomprogrammet men har ännu inte hittat någon sida som berättar mer specifikt om vilken inriktning...
Julia: :
Hejsan,En börsmäklare (eller aktiemäklare som är ett annat namn på samma yrke) är oftast anställd på en mäklarfirma eller bank. Mitt förslag är därför att du... Läs hela svaret
Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...
Milla : :
Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret
Hej! Jag är 18 år och vet inte vad jag vill bli. Har kollat lite på civilekonom. Hur svår är matten på programmet? Jag har överlag bra betyg och kommer troligtvis in på de flesta civilekonomsutbildningar i Sverige. Dock kommer jag nog inte få högre än ett E i matte 3,då jag upplever kursen som...
Julia: :
Hej Hugo,man läser inte "ren matematik" på civilekonomprogrammet, i alla falls så vitt jag vet; utan man använder sig av de kunskaper som man redan har - från gymnasiekurser i matte, ex.... Läs hela svaret
Efter mycket velande fram och tillbaka har jag äntligen kommit underfund med att det är ekonomi jag vill jobba med i framtiden. Har därav varit fast inställd på att läsa civilekonomprogrammet som är 4 år. Men har på senare dar även...
Julia: :
Hej Olle,
det finns en stor mängd olika ekonomiska program; det finns även olika inriktningar på kandidatprogrammen i ekonomi; det kan t.ex vara en Internationell inriktning där... Läs hela svaret
Kan man till exempel gå de 3 första åren och ta ut en kandidatexamen på ett universitet och sedan välja att läsa de 2 sista påbyggnadsåren (master/magister) någon annanstans.
Och om jag t.ex. gör så (då inom ekonomi) och läser de återstående 2 åren på Göteborgs universitet, får jag även...
Mikael: :
Hej, Waranya!
Man får läsa påbyggnadsåren /master-magister/ på en annan högskola/universitet, än den högskola där man läste grundutbildning (kandidatexamen).
Om... Läs hela svaret
Hej! Jag går just nu i IV pga matte och andra ämnen som jag måste läsa upp, dvs 2 år i IV. Jag kan få höga betyg i de andra ämnen om jag pluggar, alltså alla SO ämnerna samt vissa NO ämnen.
Grejen är så att jag suger på matte, bolatavligt talat. Jag har aldrig haft ett E i matte, högstadits...
Anna: :
Hej Mia!
Just Handels högskolan i Stockholm (om det är dit du vill söka) kräver för behörighet minst betyg C i Matte 3. Så det räcker tyvärr inte med betyg E. Just nu är det sådana behörighetskrav som ställs där. Det kan... Läs hela svaret
Hej! Jag går första året på gymnasiet i och läser ekonomi. Jag har funderat på vad jag vill hålla på med i framtiden och civilekonomprogrammet drar mig till stort intresse. Jag har sökt lite på internet om programmet. Med tanke på att den är så bred så kan jag i princip hålla på med vad jag vill...
Mikael: :
Hej, Harish! Alla högskoleutbildningar finns på www.studera.nu och jag skall leta där efter en utbildning för dig. Jag skall fundera på dina övriga frågor och återkommer imorgon kväll! Vi hörs! Med vänlig hälsning, Mikael syv
Hej!
Jag går andra året på Östra Reals Gymnasium i Stockholm just nu, läser Samhällslinjen med inriktning Samhäll, alltså Sam-Sam. Nu i tvåan har jag valt till språkvalet Franska 4 och Naturkunskap 2 som individuella val och jag har alltså 100 poäng kvar att använda i trean. För de ska jag ta...
Milla : :
Hej Johanna,
att läsa en utökad kurs är inte en rättighet och frågan är om du får läsa den. Det är rektor på programmet som beviljar eller avslår att läsa utökade kurser.
Du kan vinna mer i konkurrensvärdet om du... Läs hela svaret
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå?
Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en?
Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Fråga: :
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
