Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32157 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Hej!
Jag har nu sökt till komvux för att läsa upp mitt F i spanska 2 till ett högre betyg. Målet är att söka till någon/några universitetsutbildningar VT 25 eller HT 25. Jag läste samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet där jag samlade ihop 15.10 poäng totalt. Därmed är det viktigt för mig...
Milla : :
Hej,om du får godkända betyg i moderna språk 3 och 4 (t.ex i Spanska 3 och 4) då kommer du till de utbildningar som ej kräver, för särskild behörighet, mod.språk 3... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag är inne och kollar på https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/studier-och-antagning/tilltrade-till-hogskolan/tabell-for-omradesbehorigheter-2018.pdf efter meritkurser för civilekonomprogrammet. Kurserna står väl i ”gammal form” tex företagsekonomi B? Kan inte hitta kurserna på...
Milla : :
Hej,möjlighet att få betygen i de "gamla kurserna" inom gymnasiet upphörde helt sista juni 2016. Från 1 juli 2016 går endast få betyg i de nya gymnasiala... Läs hela svaret
Hej
Jag har läst franska steg 1 och arabiska steg 1 som moderna språk på gymnasiet. Nu i efterhand har jag gjort prövning i arabiska steg 3 och 4 som moderna språk. Franska steg 1 och arabiska steg 1 räknades med i mitt betygssnitt vid senaste anmälan, då dem var en del av mina 2500 poäng på...
Mikael: :
Hej!att betygen från dina kurser räknas på det mest fördelaktiga sättet, oavsett om de ligger i examen eller som komplettering, stämmer men Antagning.se följer... Läs hela svaret
Jag läser numera vård- och omsorgsprogrammet åk 3 och är intresserad av att ansöka till sjuksköterskeprogrammet. Jag vill sålades läsa Matematik 3 och Engelska 7...
Milla : :
Allmänt gäller: Det går inte att genom studier på komvux efter gymnasiet försämra chans att komma in på högskola.Om du redan innan du kompletterar... Läs hela svaret
Hej!
Hur ingår meritkurser på gymnasiet? Är dem i individuellt val eller programfördjupningarna?
Eller är dem utöver detta helt och hållet?
Det är gymnasieval snart och jag har inte fått någon bra information om detta. Jag kanske inte behöver oroa mig om dessa ännu men jag vill helst veta så...
Liselotte: :
Hej Lillemor,en bra förklaring om vad meritpoäng är - finns på gymnasieguiden.se/informeras/merit.Det går tyvärr inte ge ett kort svar för att det är rätt komplicerat och... Läs hela svaret
Hej! Efter några månader får jag slutbetyg. Jag läste en del av kurser på gymnasiet och har de gamla betygen. Jag är intresserad av ett program som Stockholms universitet erbjudar. Programmet har följande behörighet: Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2. (Områdesbehörighet 6...
Mikael: :
Hej Irina!
Stockholms universitet erbjuder väldigt många olika utbildningar och det är - i fall du inte vill uppge det exakta namnet på programmet - i så fall själv... Läs hela svaret
Hej!
Jag planerar på att söka till EKONOMI med inriktning JURIDIK för att jag vill plugga vidare till jurist. Efter att ha läst på gymnasieguiden om meritpoäng och meritkurser http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser så vill jag gärna veta om dessa kurser...
Anna: :
Hej Kim,
så som reglerna ser ut idag, så har du alldeles rätt
du får 1,0 för Engelska
0,5 för Moderna språk 3
och 0.5 för Matte 2 och 3 vardera
på så sätt får du max antal.
Du vet säkert att det är minst E i... Läs hela svaret
