Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32200 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Jag undrar om man kan få jobba svårare matte om man går ett gymnasieprogram med för lätt mattekurs, jag har väldigt lätt för matte och jobbar redan nu i 8an med 9ans matte och kommer förmodligen börja med gymnasiematte i 9an (min...
Anna: :
Hej Lo!Så roligt att du gillar matte och har lätt på matte!
Det finns ett antal "Spets"-utbildningar i matematik på några få gymnasieskolor (finns tyvärr inte i varje stad); se listan... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gå teknik i gymnasiet då jag vill bli spelutvecklare. Matte är inte min svagaste sida, men inte heller min starkaste. Jag har C i matte, kommer jag kunna klara matte 1c? det står att den linje jag vill gå har matte 1c, 2c, 3c. Vad innebär det?
Anna: :
Hej Johan,på teknikprogrammet och på naturvetenskapsprogrammet läser man et avancerade spåret i matte - c-spår och mattekurserna läses på TE och på NA i snabb takt.På... Läs hela svaret
Hej jag har nyligen tagit studentetn från ekonomiprogrammet. Men för att förbereda mig inför vidarestudier på högskola nästa år skulle jag vilja läsa C-matte. ´Det jag dock undrar är om betygen jag får om jag löser C-matten kommer påverka mitt slutbetyg eller göra mig obehörig för en specifik...
Julia: :
Studier efter gymnasiet kan inte "förstöra" de betyg du fick på gymnasiet . Betyg man får efter gymnasiet räknas in endast om de är nödvändiga ( krävs för behörighet ) eller om de höjer meritvärde .
Jag har gått en matte C1 kurs, kommer jag in på en utbildning som kräver matte B? Om inte, vilken/vilka fler kurser behöver jag?
Daniel: :
Hej Ellen, om det står att din utbildning kräver matte B, då står det oftast "eller matematik 2a/2b/2c" - och i så fall behöver du betyg i matte... Läs hela svaret
Hej,
I gymnasiet läste jag matte A, B och C.
Min utbildning som jag vill läsa kräver matematik 3C. Jag ringde syv på den skolan som sa att jag måste läste Matematik 4 för att bli behörig.
Jag är orolig ändå att jag inte kommer bli behörig eftersom att jag "missat" 3C.
Hjälp!?
Julia: :
Hej Cassandra!
Matematik 4 är en "högre kurs" som ibland också kallar för "överliggande kurs" och kurser i matte bygger direkt på varandra, därför ger... Läs hela svaret
God eftermiddag.
Jag hoppade upp en klass förra året och läser i sista året i grundskolan.
Denna termin kommer jag att gå ut med ca 320-325 i merit som jag hoppas och kommer att höja nästa termin.
När gymnasievalet snart är aktuellt så är det två skolor jag har kollat mest på.
Jag vill...
Milla : :
Hej John! Du har imponerande betyg och hög ambition! Det är jättebra!
Innehåll i mattekurserna kan du lätt se på www.matteboken.se och där kan man också bedriva självstudier i matte.
Någon sida som presenterar gymnasiala... Läs hela svaret
Om jag vill söka till en högskola där det krävs att jag har läst t.ex. Matematik C och det ingår inte under min gymnasietid, kan man då läsa matte C efter gymnasiet och sedan söka till den högskolan? Och hur lång tid skulle det ta att läsa t.ex. Matte C iså fall?
Julia: :
Hej Oscar!
Matte C är en "gammal" kurs som fanns innan gymnasiereformen 2011. Man kan fortfarande idag läsa den på Komvux men den är på utgående och du bör i så fall läsa en motsvarande kurs Matematik 3b eller Matematik 3c.
Alla... Läs hela svaret
