Emil
    Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?

    Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Emil,
    en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
    Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. 
    Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). 
    Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. 
    Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. 
    Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).

    Frågor och svar taggade med 'olika spår i matte' (7 st.)

    • Emily_03

      Ska jag fortsätta med matte2b?

      Hej! Jag har matte 1b från gymnasiet och nu pluggar jag matte 2b självständigt för att sen när jag är redo få göra en prövning. Jag är snart halvvägs igenom matte 2b men läste precis att matte 2a ger en samma berhörighet om...

      Milla : : Hejsan,om du har svårt för matte men behöver godkänt betyg i matematik 2 (2a, 2b eller 2c) för särskild behörighet till den utbildningen som du vill komma in på, så skulle jag i... Läs hela svaret
    • Frågoromutbildning

      Matte 3c efter uppehåll?

      Hej! Jag tänkte läsa in matte 3c. När jag gick på gymnasiet så läste jag dock matte 2b, och det var även för cirka 7 år sedan. Hur svårt tror ni att det blir för mig att läsa matte 3c givet den bakgrunden? Och har ni några...

      Milla : : Hej,formellt sett, har man "behörighet att läsa" matte 3c (eller 3b) om man har godkänt betyg i matematik 2a, eller 2b eller 2c. Vilka mattekunskaper man de facto har, efter några års... Läs hela svaret
    • Tobbe

      Matematik 2b eller Matematik 2c?

      Hej! Jag gick det estetiska programmet under min gymnasietid, och läste därför Matematik 1b. Jag vill nu göra en särskild prövning för att höja betygen inom Matematik 1b, men jag vill också läsa Matematik 2 på Komvux. Jag undrar...

      Anna: : Hej Tobbe!om du fick ut examensbevis (och inte ett studiebevis) och kursen matematik 1b är "låst" i ditt examensbevis, då kan du ändå höja det betyget genom att få högre... Läs hela svaret
    • Dreni

      Matte på komvux?

      Hejsan! Jag är nu inne på mitt tredje år i handelslinjen och planerar att komplettera på komvux för att söka vidare till högskolan. Den utbildningen jag vill plugga kräver att jag har matte 3b och 3c för att bli behörig. I min utbildning ingick endast matte 1a och matte 2a(individuella val). Jag...

      Peter: : Hej Dreni, Matte 3b och 3c är "nästan samma" kurs: 3b är med inriktad mot Ekonomi och 3c - mer inriktad mot Naturvetenskap. Om det i behörighetskraven står "matematik 3b/3c" betyder att man kan ha godkänt... Läs hela svaret
    • Samir

      Matte 3b efter 2a?

      Hej! Jag undrade om man kan läsa matte 3b efter att man har läst 2a? Eller måste man läsa 3a? Om man nu vill läsa..

      Milla : : hej Samir! Ja, man får läsa Matte 3b efter att man har läst Matte 2a. På nivå 3 i matten finns bara b och c språr. Det går inte att fortsätta i a-spåret längre än till Matte... Läs hela svaret
    • Tilda

      Byta program efter en termin?

      Hej, Jag går just nu humanistiska programmet fast läser kurserna man läser på sam nu i ettan. Jag känner att jag har valt fel program och vill läsa naturvetenskapliga programmet. Är det möjligt att byta så långt in på läsåret eller måste jag vänta till i höst och börja om 1:an. Det är 2 kurser...

      Mikael: : Hej Tilda! Det är, precis som du skriver - olika spår i matte och c-spår är det mest avancerade. Men de på Naturvetenskapsprogrammet läser också SNABBARE - för att hinna med fler mattekurser. De på NA är klara med Matte 1c... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga