Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32136 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'ny kommun' (4 st.)
-
Flyttat till ny kommun?
Om en person har flyttat till en ny kommun och folkbokfört sig där men folkbokföringen har inte ändrats ännu kan de börja studera då?
Hej Anders, på Grundskolenivå får man läsa i alla de olika svenska kommuner (Grundskola är "rättighet för svenska folket", kan man säga :) men komvux i varje kommun ger plats på... Läs hela svaret -
Kan jag byta till en gymnasieskola i en annan kommun inför 2:an?
Jag går 1:an på ekonomiprogrammet och har lust att välja inriktningen juridik, men den finns inte på mitt gymnasium eller i min kommun. Är det möjligt att byta till en gymnasieskola i en annan kommun som har den inriktningen inför 2:an?
Hejmitt råd är att du söker till år1 genom gymnasieantagningen; sedan, om du blir Antagen och kan uppvisa godkända betyg från år1, bör den nya skolan... Läs hela svaret -
Komvux hos ny kommun?
Om jag flyttar kommun måste jag ta med ett utskrift som jag får ifrån Skatteverket när jag ändrar min folkbokföring eller kan Komvux kolla upp det direkt i deras system?
Hej Anders,när du blir folkbokförd i en ny kommun, borde komvuxpersonal kunna se det "på dator". Men när du precis har ansökt om adressändring och ändringen ännu inte genomfört av... Läs hela svaret -
Flytta under komvuxutb - får man behålla plats?
Hej! Jag läser nu utbildning till undersköterska på distans genom hermods i min hemkommun. Jag har funderingar på att flytta till en annan kommun, där dom inte erbjuder utbildningen på distans, utan dom har egen vuxenutbildning i skolklass. Jag vill alltså fortsätta läsa min utbildning...
Hej Alexandra, så vitt vi vet, så har man rätt gå kvar på de kURSER DÄR MAN ÄR ANTAGEN; men man blir inte antagen till nya kurser /i alla fall som regel/ - utan blir... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga