Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32026 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'mattekurser bygger på varandra' (5 st.)
-
Direkt till matte 5?
Kan man hopppa över matte 4 och gå direkt till matte 5?
Hej Carl!mattekurserna i Sverige bygger direkt på varandra.Matematik 5 och kurser i matematik Specialisering (kan finnas flera med olika innehåll) bygger på innehåll i kursen Matematik 4. Man måste... Läs hela svaret -
Vad läser man efter matematik 2a?
Hej! jag undrar hur det är tänkt: om eleven på gymnasialt yrkesprogram läser matte 2a, vad ska hen läsa sen? högre mattekurs i a-spåret finns ju inte! tacksam för ett snabbt svar! Elin
Hej Elin!Matte på nivå 3 finns endast kurserna 3b och 3c. Och eleven kan läsa 3b eller 3c efter matte 2a. Spår b- i gymnasiematematiken är inriktat på ekonomi och c- på... Läs hela svaret -
Matte 3b är det högre än 2b?
Hej!
Ja, matematik 3b är en kurs på nivå 3 och nivå 3 är högre än nivå 2.Om man har godkänt betyg i matematik 2a, 2b eller 2c kan man läsa matematik 3b eller 3c. Innehåll i kurserna kan man se på www.matteboken.seVänligenANNA -
Kan matematik 5 ersätta matematik 4?
Om man då får F i matematik 4 men E i matematik 5 kommer behörigheten ersättas (alltså om det är matematik 4 som behörighet) på samma sätt som mellan t ex matematik 3 och 4?
Ja, enligt det jag vet, så funkar det så att man anses vara behörig vad gäller särskild behörighet i matematik 4, om man har godkänt betyg i matematik 5 (och detta oavsett om man saknar betyg i matematik 4 eller om man fick F i matte4-kursen).VänligenANNA -
kan jag läsa matte 3c?
hej, jag läste någonstans att man bara kan läsa matte 3 på komvux om man har gått en högskoleförberedande inriktning med minst 1 bas år. Jag går just nu på en yrkesinledande inriktning och jag pluggar just nu matte 1b jag undrar om jag kan gå på matte 2c och sen matte 3c om det funkar eller...
Det går bra att läsa matte 3c om man har godkänt betyg i matte 2: 2a eller 2b eller 2c. Det går alltså bra att läsa matte 1a, sedan 2a och sedan 3c.
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga