Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32119 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Jag går i teknik (tredje året) - efter jag har tagit studenten vill jag gärna plugga till Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
De grundläggande behörigheterna som behövs är: Engelska 6, Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap...
Anna: :
Hej Lena,för att få Grundläggande behörighet till högskolestudier behöver du få ut Examensbevis från gymnasiet eller från komvux. Det verkar som att risken är stor att du inte... Läs hela svaret
Hej!
Det är så att jag går tredje året på gymnasiet, och har verkligen velat komma in på apotekarprogrammet. Än så länge har jag betyg i första året och andra som gemensamt är 17,01. Jag läser nu engelska 7, men har fått full meritpoäng. Man jag söker in till apotekare, kommer de räknas in...
Vägledare: :
Hej Mariam,jag rekommenderar att du försöker få så höga betyg du kan i alla kurser du läser. Ingen kan veta hur höga betyg som Nästa gång kommer krävas. Antal... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag heter Elin och går nu mitt tredje år på LBS Stockholm Södra Spelgrafik.
Min fråga är egentligen mer för en vän till mig som är just nu i en väldigt tuff och knivig situation. Under våren 2018 så hoppade hon av LBS Stockholm Spelgrafik p.ga. att hon kände sig otrygg på skolan efter...
Julia: :
Hej, jag vill svara på din kommentar. du skriver bl a att din kompis behöver möjlighet att "tenta av" några kurser, men hur har ni tänkt där? Behöver din kompis... Läs hela svaret
Jag ska börja mitg tredje år på gymnasiet och efterdom jag kommer läsa ganska lite poäng i trean undrar jag om de finns möjlighet att läsa kurser på distans samtidigt som jag går sista året på gymnasiumet?
Anna: :
Hej Frida,man läser oftast på Heltid när man går på gymnasiet. Deltidsstudier på gymnasiet ger, t.ex inte rätt till studiehjälp från CSN. Men om du t.ex fyller 20... Läs hela svaret
Hej.
Jag går tredje året på gymnasiet på Ekonomi. Har fått F i samhälle både i ettan och i tvåan, vilket leder till att jag är -200 poäng. Gymnasie arbete går sådär, men vi säger vad händer om jag inte får mina 2500 poäng och vi säger också att jag får F i gymnasie arbete (i värsta fall). Jag...
Mikael: :
Hej Paul!
Kraven för gymnasieexamen kan du läsa på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamen
Gymnasiearbete är man tvungen ha betyg E i för att uppfylla... Läs hela svaret
Jag går sista året på gymnasiet och under hela gymnasietiden har jag inte tyckt om skolan eller klassen men jag har stått ut och det har funkat. Men nu känner jag att jag verkligen inte vill gå kvar, finns det någon möjlighet att byta nu i oktober till en ny skola med samma program och...
Anna: :
Hej Anna,
det är jättetråkigt att du inte trivs på din skola. Som tur är, så kan du byta.
Du måste bara hitta en skola på pendlingsavstånd där samma utbildning finns som du går nu och som har en... Läs hela svaret
