Jag har precis gått ut det andra året på gymnaiset och läser det naturvetenskapliga programmet. Jag skulle gärna vilja att läsa till läkare och har tänkt att läsa eng 7 eller matte 5 som utökat för att få merit poäng (jag har läst både spanska 3&4, så har redan 1.5 i merit). För att läsa läkarprogrammet krävs varken eng 7 eller matte 5 för behörighet, men jag tänker läsa någon sv dessa ämnen som utökat för att totalt få 2.5 poäng i merit. Min fråga är: räknas mitt betyg i eng 7/ matte5 med i snittpoängen som jag sedan kommer att konkurrera med?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32209 frågor besvarade.
Räknas betyg i utökat kurs med i snittpoäng?
Jag har precis gått ut det andra året på gymnaiset och läser det naturvetenskapliga programmet. Jag skulle gärna vilja att läsa till läkare och har tänkt att läsa eng 7 eller matte 5 som utökat för att få merit poäng (jag har läst både spanska 3&4, så har redan 1.5 i merit). För att läsa läkarprogrammet krävs varken eng 7 eller matte 5 för behörighet, men jag tänker läsa någon sv dessa ämnen som utökat för att totalt få 2.5 poäng i merit. Min fråga är: räknas mitt betyg i eng 7/ matte5 med i snittpoängen som jag sedan kommer att konkurrera med?
1 Svar
Ja, Cornelia, enligt de nuvarande reglerna - se t.ex på gymnasieguiden.se - så räknas betyg i kurser som ger meritpoäng in i elevens Jämförelsetal, även om kurser är utökade, dvs i Examensbeviset är markerade med "U".
Meritpoängreglerna >> kan dock ändras. Det finns förslag på att till och med helt ta bort meritpoängssystemet. Om det blir av, vet vi ännu inte. Inget beslut är fattat. På förslag är det från 2022 som meritpoängsreglerna kommer eventuellt förändras. Du borde redan kunna komma in på din högskoleutbildning innan dess, tycker man. Och så vet vi, tyvärr, inte säkert om reglerna förändras och i så fall - när. :( Inte lätt att planera om man inte vet hur reglerna kommer att se ut framöver... :(
Om du kan undvika ha U-kurser i din studieplan är det kanske att föredra. Det kan vara svårt att hinna med studier på mer än heltid. Om man läser "utökade kurser" - läser man på mer än heltid. Inga fördelar finns i att läsa mer än de obligatoriska 2500 gymnasietpoäng som krävs för att ta ut Examensbevis. Om du kan "skippa" någon annan kurs och läsa Engelska 7 eller Matemaik 5 i stället, som en vanlig kurs, inte utökad, - kan det vara fördelaktigare för dig. Betyg i en U-kurs kommer ändå räknas in (i alla falla så som reglerna ser ut idag). Betyg i alla andra kurser, förutom Gymnasiearbete, kommer också räknas in.
Andra elever som endast läser på heltid, inte mer, har mer tid för varje kurs, jämfört med de elever som läser U-kurser.
Bra med mer kunskap, men är också bra att tänka på sin hälsa och hinna ha fritid! :)
Hälsningar
Peter syv
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskapslärare' (6 st.)
-
Hur vet man vilket ämne ett program/kurser klassas som inför KPU?
Hej! Jag har länge funderat på att studera filosofi. Det som har stoppat mig har varit att jag har haft svårt att se vad jag skulle göra efter en sådan utbildning. Då har det slagit mig att man kanske efter skulle utbilda sig till lärare genom en kpu....
Hej Tobias!Om man vill bli gymnasielärare i filosofi, så finns det 3 vägar att gå: • ämneslärarprogrammet • kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret -
Sport & behörig på yrkeslinjen handel?
Hej! Jag funderar på att gå handelsprogrammet inrikting handels & service. För jag tycker det låter roligt samt att jag skulle vilja öppna en butik. Men jag skulle också vilja bli behörig till högskola för att jag skulle vilja bli...
Hej!lärare på högstadiet, år 7 - 9 brukar vara behöriga att undervisa i 3 ämnen, t.ex samhällskunskap, religionskunskap och historia; eller samhällskunskap, svenska och... Läs hela svaret -
Går det att kombinera psykolog och samhällskunskap som ämneslärare?
Hej, jag funderar på att plugga till ämneslärare och funderar då på att ha ämnena psykologi och samhällskunskap. Då det är det ämnena jag tyckt varit roligast att läsa på gymnasiet. Jag har läst på om vilka ämneskombinationer som fungerar och det ska samhällskunskap och psykologi göra, men...
Hej Vera, det finns 2 huvudvägar att gå om man vill utbilda sig till lärare:- hitta Ämneslärarprogrammet som passar in i dina planer - det är... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare . -
Kombinera ämnesstudier i lärarutbildning?
Hejsan! Nu i sommar avslutar jag mitt andra år vid ämneslärarprogrammet 7-9 (ingång samhäll) vid LiU, och då vi väntar barn i juli kommer jag ta uppehåll från mina studier HT2017. Då har jag läst UK 1-4 och Samhällskunskap 1-30. Ska dock läsa en distanskurs i Historia 1-30 vid HH under HT...
Hej Emilie! Ansökningsperioden - för att söka utbildningar på högskolenivå med start hösten 2017 var Sista dagen 18 april. Det är möjligt att Restplatserna... Läs hela svaret -
samhällskunskapslärare som vill bli socionom?
Hej Jag är utbildad samhällskunskapslärare för gymnasiet. Jag har arbetat i snart åtta år och har börjat tänka på att vidareutbilda mig. Eftersom jag är väldigt intresserad av sociologi har jag funderingar på att läsa vidare till socionom. Jag har läst sociologi A och B och så har jag skrivit...
Hej! Alla utbildningar till Socionom finns info om på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/?fritext=Socionom Jag kan inte se någon utbildning på halvtid på distans, tyvärr, men det går kanske... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga