Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32124 frågor besvarade.
Reell kompetens?
2Poäng
Kate
Hejsan! Jag tog aldrig studenten, utan hoppade av gymnasiet efter första året och började arbeta. Efter det ville jag försöka studera vidare och kom in via reell kompetens enligt fri kvot på Yrkeshögskola där jag studerade i ett år plus att jag genomförde en praktikperiod på en bank. Än en gång går jag i tankarna av att vilja studera vidare på universitet/högskola, och då inom IT-området då det var det jag gjorde på YH.
Till mina frågor:
1. Hur stor är skillnaden mellan att komma in på Yrkeshögskola vs Högskola med reell kompetens?
2. Går det att hitta statistik på hur många som blir behöriga till högskolan genom reell kompetens?
3. Vad bör man tänka på när man ansöker om reell kompetens?
4. Områdesbehörighet 13, på vilka vis godkänns det att man fått kunskaperna på? Finns det tester man kan göra för att styrka sina kunskaper?
5. När det kommer till ansökningar om reell kompetens, kommer mina studier på YH att ha en inverkan så att jag har större chans att bli behörig samt att jag utfört en längre praktikperiod som det kan jag arbeta med som utexaminerad från YH?
Hej Kate, områdesbehörighet 13 till svenska högskoleutbildningar kräver följande godkända gymnasiebetyg: Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D eller i morsvarande nya kurser - Biologi 2 Fysik2 Kemi 2 och Matematik 4. Innehåll i matte 4 kan du se på matteboken.se/lektioner/matte-4 Du måste, alltså tvunget, skaffa dig godkända betyg i de, ovan nämnda, kurser. Det kan du inte komma ifrån för det krävs för Särskild behörighet.
Om "reell kompetens" vid ansökan till svenska högskoleutbildningar... Det är för Grundläggande behörighet som du kan bli bedömd på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet på minst halvtid (som minimum) + godkända betyg i ett antal gymnasiala kurser, bl.a i matematik 1, svenska 1,2 och 3 och engelska 5 och 6. Läs mer på antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-väg
Du kan alltså börja med att söka plats på de gymnasiala kurserna, ovan. Ett annat alternativ är att du söker till en Allmän kurs på en folkhögskola med naturvetenskaplig profil. Allmän kurs tar, vanligtvis, 3 år att läsa men om du har goda förkunskaper kan du bli klar snabbare - men som absolut snabbast tar det ett läsår (2 terminer).
Du ställde följande frågor: 1. Hur stor är skillnaden mellan att komma in på Yrkeshögskola vs Högskola med reell kompetens? - Mitt svar: väldigt stor skillnad. Yrkeshögskola gör egen "sammantagen bedömning" och om utbildningsansvariga tror att man kan klara av utbildningen och ledig plats finns efter att behöriga kom in - så får yh ta in; Däremot har högskola strikta "punkter" som alla måste uppfyllas - var god se info på Antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-väg
2. Går det att hitta statistik på hur många som blir behöriga till högskolan genom reell kompetens? - Vi har inte den statistiken på Fråga SYV; du kan med den frågan kontakta CSB och UHR (men jag tror inte det kommer hjälpa dig komma in på högskola, oavsett hur många eller hur få som blir bedömda behöriga på reell kompetens) ... Alla behöriga får delta i konkurrensen; man konkurrerar i så fall endast i HP-urvalet (man måste tvunget ha resultat från högskoleprovet); hur många som kommer in som ej konkurrerar i betygsgrupper utan endast i HP-urvalet borde kunna få svar på men deras chanser beror mest på hur Högt resultat på Högskoleprovet de fick... så jag vet faktiskt inte på vilket sätt den statistiken skulle vara intressant mer än strikt teoretiskt sett, om man gillar statistik och kanske vill bli Statistiker.
3. Vad bör man tänka på när man ansöker om reell kompetens? Mitt svar: man måste ha ett giltigt resultat från högskoleprovet, annars kan man endast komma in på utbildningar som har "tomma platser" efter antagningen är genomförd.
4. Områdesbehörighet 13, på vilka vis godkänns det att man fått kunskaperna på? Finns det tester man kan göra för att styrka sina kunskaper? Mitt svar: kurser för Särskild behörighet måste du ha godkända betyg i; ang.tester - så är det i så fall PRÖVNINGAR.
5. När det kommer till ansökningar om reell kompetens, kommer mina studier på YH att ha en inverkan så att jag har större chans att bli behörig samt att jag utfört en längre praktikperiod som det kan jag arbeta med som utexaminerad från YH? - MITT SVAR: jag är inte säker på att jag förstår frågan... Till högskola måste man vara BEHÖRIG - ha både grundläggande & särskild behörighet; sedan deltar behöriga i konkurrensen om utb.plats; konkurrera kan man med meritvärde från Examensbevis eller Slutbetyg; med Omdöme från en folkhögskola och/eller i HP-urvalet (resultat från högskoleprovet)... var i detta som yh-studier skulle kunna "komma in" kan jag inte riktigt se. Ibland (myckt sällan) öppnas det för AU-alternativt urval, och det är endast i det fallet som "sammantagen bedömning" görs och då är det bra att även ha läst på yh, men BEHÖRIG måste man ändå vara + AU är ett ganska sällsynt undantag. Var god se info på fragasyv.se/info/alternativ-antagning-hogskola
Frågor och svar taggade med 'utbildning till jurist' (4 st.)
Det finns en språkprovning på maj för förändring juristutbildad utländskasa , jag vill fråga hur och när ?
Tim: :
Hej Mohamed!Gäller din fråga Kompletteringsutbildning för utländska jurister på Stockholms Universitet? Se i så fall information på... Läs hela svaret
Hej. Jag ska välja gymnasiet nu (vilket är ångestfyllt i sig men det tar vi någon annan gång). Jag har ungefär bestämt mig för att jag vill gå en musiklinje, förmodligen i Stockholm.
Men efter gymnasiet vill jag förmodligen läsa till jurist. Det jag undrar är om min linje spelar någon större...
Daniel: :
Hej Anna! gymnasieprogram som man läste på gymnasiet spelar ingen som helst roll när man söker till juristprogrammet på högskolenivå. Är man BEHÖRIG, deltar man i... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2011 och har börjat fundera vad jag vill studera till. Jag har bra betyg på 16,70 i snitt. Det är ett nytt betygsystem nu och måste jag gå en särskild linje för att komma in på högskolan eller hur fungerar det nu?
Jag har tittat lite på juristlinjen och jag vet att...
Anna: :
Hej Anton!
Du har rätt: det är stor konkurrens att komma in på juristutbildning på högskola och sedan är det tuff utbildning - man måste läsa väldigt många långa och svåra texter och lära sig mycket utantill.
Efter grundutbildning... Läs hela svaret
Hej! På juristprogrammen tillämpas fyra betygsgrader, Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) och Med beröm godkänd (AB). Jag undrar vad dessa betygsgrader innebär (BA och AB). Sedan undrar jag även hur viktigt det egentligen är med betygen efter att man har tagit juristexamen?...
Anna: :
Hej!
Det är klart bättre att ha högre betyg.
Om hur enskilda arbetsgivare tänker är det väldigt svårt att sia om. En arbetsgivare kan anställa någon med lägre betyg i fall den personen... Läs hela svaret