Hej! Jag läser mycket om bristen på behöriga ämneslärare till högstadiet, men jag har svårt att få ihop arbetsmarknadens behov av lärare i vissa specifika ämnen med högskolorna/universitetens utbud på kurser att bli behörig i inom ramen för de de olika ämneslärarprogrammen, här med fokus på åk 7-9. Jag vill gärna läsa till ämneslärare 7-9, i de ämnen som jag tycker om, men skulle också gärna jobba mot åk 4-6 i framtiden då jag har förstått att jag blir behörig även i dessa åldrar med en 7-9 utb... Jag väljer dock bort 4-6 utbildningen eftersom den har en låst ämneskombination med sv, eng och ma (+ valbara ämnen som ex so/no/tk osv). Medan jag inom 7-9 kan välja ämneskombination baserat på personliga preferenser till viss del men ändå få samma åldersbehörighet.. Mitt stora huvudbry nu är att komma fram till vilka ämnen jag ska söka. Det som stör mig mest är att utbildningsalternativen skiljer sig markant från vad arbetsmarknaden efterlyser. Ex.. så efterlyses det en del lärare som helst ska vara behöriga i alla 4 So-ämnena och SV för 7-9. Men så som dagens utbildning ser ut är det inte möjligt att läsa så många ämnen (alla fem?) och bli behörig inom ramen för ämneslärarprogrammet på 4 år. Man kan dock söka tre ämnen ex religionskunskap, historia och geografi ELLER svenska och samhällskunskap. - men alltså inte alla fem ämnena. Detta känns som ett oroväckande moment inför kommande yrkesliv och det känns också svårt att veta hur man ska tänka när man söker in till lärarprogrammet. Hur ska jag tänka när jag nu ska söka in till ämneslärarprogrammet 7-9? När jag väljer att satsa på 4 år av högskolestudier ändå vill jag ju läsa en utbildning som ger mig möjlighet till jobb i framtiden ... Mitt eget favoritämne och största intresse är religionskunskap. Men hur hade ni rått mig att tänka kring val av ämneskombination för att öka mina chanser att få jobb efter avslutade studier? Ämneskombination med religionskunskap som första eller andra ämne? Eller att välja bort religionskunskap helt, och satsa på något annat ämne för att öka chanserna att få ett jobb efter utbildningen? Känner mig vilsen och frustrerad. Har läst olika artiklar, och försökt att kolla upp via skolverkets hemsida, olika universitets som erbjuder lärarutbildningar hemsidor diverse undersökningar och även arbetsförmedlingens hemsida för att förstå hur behov och efterfrågan ser ut inom ramen för ämnena sv/religionskunskap.. och övriga ämneskombinationer. Men hittar bara att det verkar vara brist på matte, no, tk, moderna språk, slöjd, kemi, fysik, svenska som andra språk osv.- stämmer det ? Hoppas kunna få lite vägledning i denna fråga. Det närmar sig ansökningstid till höstens utbildningar och program.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Rekommenderad attraktiv ämneskombination för ämneslärare 7-9?
1 Svar
Hej Elvira,
jag håller i mångt och mycket med dig, i princip allt du skriver om upplever även jag att det stämmer.
Vad gäller ämneskombinationerna och brist på behöriga lärare, så är det tyvärr så att ingen kan veta säkert eller ge ngn garanti... om man tänker så här: du behöver ETT jobb, EN tjänst och rektor vill helst ersätta med dig den läraren som "försvinner" från just den skolan, och göra prognoser är mycket svårt: man vet ju inte om lärare vill gå i förtidspension, eller hur många, inom vilka ämnen och när som blir föräldralediga. Exempelvis: om vi säger att läraren i svenska, historia och religionskunskap på en viss högstadieskola har heltids tillsvidare anställning och hen är i 30-års åldern, hur ska man tänka: kommer hen att utan uppehåll jobba tills hen blir 67 år, eller kommer hen bli föräldraledig för 3 barn (1,5 år i taget) och sedan vill byta jobb, sluta jobba som lärare eller vill gå i förtidspension när hen är 61 år? När just den läraren "försvinner" t.ex på föräldraledighet, då vill rektorn ersätta med läraren som har samma behörighet, erbjuda vikariat på ett läsår. Vikariatet kan sedan bli förlängd, eller inte, vilket kan bero på att en annan lärare med samma eller liknande ämneskombinationer "försvinner" nästa år... eller inte. Hur ska man veta det i detalj? Vem kan på förhand veta vilka och när ska bli föräldralediga, eller i vilka städer de vill bo (vilket kan bero på var make/maka får jobb)?
Prognoser är mer eller mindre "kvalificerade gissningar". Man kan inte veta det säkert.
Sedan kan olika förändringar tillkomma, t.ex blev för några år sedan Historia - Obligatoriskt gymnasieämne (förut var det valbart). Detta innebär att fler lärare i historia behövs nu på gymnasiet. - Just sådana förändringar när ngt ämne blir obligatoriskt, borde man kunna planera för genom att öppna fler utbildningsplatser på högskolorna. Men sedan kan det bli så att alla utbildningsplatser ej blir tillsatta för att folk inte vill bli lärare i just historia i den omfattningen som man planerar för... då blir det ändå brist på behöiga lärare sen... Så, det är många faktorer som spelar in. "Summan av kardemumman" är att man vet inte exakt vilka ämneskombinationer och var i landet som det blir lätt eller svårt att få jobb med.
Mitt råd är därför att du satsar på ditt favoritämne i kombination med svenska, engelska eller matte (just svenska, eng. och matte är ämnena som alla elever, även de som har reducerad studiegång, läser på grundskolan).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
P.S: FRåGA SYV är forum för frågor om "Alla" yrken (och det finns uppskattningsvis cirka 8.ooo yrken) och "alla" studier, i alla fall alla svenska studier men det finns många olika skolformer, bl.a även de mindre kända - Yrkeshögskola och KKU och vi är några få personer som då ska kunna "allt om allt", vilket är omöjligt. :( Men vi gör vårt bästa i att ge så bra svar vi kan och för övrigt hänvisar till andra instanser.
Frågor och svar taggade med 'konkurrens om högskoleplats' (9 st.)
-
använda gymnasiebetyg istället för prövningsbetygen?
Under gymnasiet fick jag C i både Biologi 1 och Biologi 2, men när jag sedan gjorde prövning på Komvux för båda ämnena fick jag ett resultat som var lägre än C. Kan jag använda mina gymnasiebetyg där jag har C istället för...
Hej,om man har flera olika betyg i samma kurs, så gäller det högre betyget. I vilka urvalsgrupper man prövas vid ansökan till svenska högskoleutbildningar är det Antagning.se som bestämmer. -
Meritpoäng vid låga betyg värdefulla?
Hej! Är det någon mening att ha kvar engelska 7 för betygens skull när betyget blir E, eller är det bättre att hoppa av? Tänker på Meritpoäng.
Hej Alexandra!godkänt betyg i engelska 7 ger + 1.0 merit(alltså Extra)poäng. Totalt kan man som absolut max ha meritvärde på 22.5 --- så du förstår att 1.0 är ganska... Läs hela svaret -
Hur kommer jag in på tandläkare programmet?
Hej, Jag vill bli en tandläkare men kommer inte kunna komma in med mina betyg. Jag har främst C på mina kurser. Kan jag komma in med min högskoleprovs resultat även om jag har E på någon kurs?
Hej Selma. Det L.svarade i kommentaren till din fråga, stämmer.Högskoleprovet befriar inte från kraven på Behörighet. Man ska ha både grundläggande och särskild... Läs hela svaret -
Hur fungerar betygssystemet på gymnasiet?
Jag undrar över hur betygssystemet är på gymnasiet. Är det som grundskolan där man får betyget A-F eller fungerar bedömningen på gymnasiet på ett annat sätt? Betygen man får, räknas det om till ”meritpoäng” som...
Hej Tilda;om du är intresserad av att komma in på högskoleutbildning eller utbildning på ett universitet, så finns det rätt mycket att tänka på - du kommer behöva... Läs hela svaret -
Vad gör jag nu?
Hej Jag är en 20 årig grabb som tagit studenden förra året. Mina år på gymnasiet var defitivt dem värsta i mitt liv. I nian när man skullle söka till gymnasie så hade jag inte en blekaste aning om vad jag ville bli när jag var vuxen,...
hej Elias,det är bra om du kan göra högskoleprovet, men HP gör man inte för att få eller bekräfta sin behörighet utan endast för att konkurrera i ännu en urvalsgrupp, HP-urvalet.... Läs hela svaret -
Höjning per steg?
Hej! Hur många poäng ger varje höjning om ett steg (från e till d, eller d till c, osv) i en 50-poängskurs, respektive 100-poängskurs? Ex: matte 2a (100p) från F till C ger 0.6 p Tack! Alexandra
Hej Alexandra,om man höjer från E till D i en 100p-kurs blir höjning ca + 0.1och hälften så mycket vid höjning i Ett steg i en 50p.kurs. ********Höjning från F till E är lika stor som... Läs hela svaret -
Räknas betyget med eller inte i en kurs som ger meritpoäng?
Hej! Jag håller på att plugga upp mina betyg från gymnasiet. Jag läste italienska 1,2 och 3 då och nu 2 år senare ska jag läsa italienska 4. Det är inget behörighetskrav utan jag ska läsa den kursen för att den ger mig 0,5 meritpoäng. Min studievägledare kunde inte svara på om betyget räknas...
Hej J, om du har Examensbevis från gymnasiet, dvs du gick ut gymnasiet år 2014 eller senare - då >>Räknas meritpoängskurser med i ditt jämförelsetal. Du... Läs hela svaret -
Civilingenjör, varför så låg antagningspoäng?
Hej! Jag undrar varför Antagninspoängen är så låg för samtliga civilinjengörsutbildningarma? Är det för att det är för några som söker eller är det svårt att klara utbildningen?
Antal utbildningsplatser ställs mot antal sökande med de betyg som de sökande har. Om det är för många utbildningsplatser eller för få sökande, kan inte jag svara på. Prova ställ din fråga till www.antagning.se... Läs hela svaret -
Läsa mer än 2500 poäng och byta ut lägre betyg?
Jag är inte nöjd med mitt betygssnitt från gymnasiet eftersom jag endast har E i matematik och fysik kurserna. Resten av mina betyg ligger på A och B och jag känner att matte & fysik kurserna drar ner jättemycket. Jag läste naturvetenskapligt program på gymnasiet. Att läsa upp betygen hade...
Hej Nur! Utifrån din fråga så gissar jag på att du fick Examensbevis (och inte Studiebevis), dvs fullständig gymnasieexamen som innehåller 2500 betygsatta poäng. I så fall är det inte möjligt att byta ut... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga