Hej! Jag läser mycket om bristen på behöriga ämneslärare till högstadiet, men jag har svårt att få ihop arbetsmarknadens behov av lärare i vissa specifika ämnen med högskolorna/universitetens utbud på kurser att bli behörig i inom ramen för de de olika ämneslärarprogrammen, här med fokus på åk 7-9. Jag vill gärna läsa till ämneslärare 7-9, i de ämnen som jag tycker om, men skulle också gärna jobba mot åk 4-6 i framtiden då jag har förstått att jag blir behörig även i dessa åldrar med en 7-9 utb... Jag väljer dock bort 4-6 utbildningen eftersom den har en låst ämneskombination med sv, eng och ma (+ valbara ämnen som ex so/no/tk osv). Medan jag inom 7-9 kan välja ämneskombination baserat på personliga preferenser till viss del men ändå få samma åldersbehörighet.. Mitt stora huvudbry nu är att komma fram till vilka ämnen jag ska söka. Det som stör mig mest är att utbildningsalternativen skiljer sig markant från vad arbetsmarknaden efterlyser. Ex.. så efterlyses det en del lärare som helst ska vara behöriga i alla 4 So-ämnena och SV för 7-9. Men så som dagens utbildning ser ut är det inte möjligt att läsa så många ämnen (alla fem?) och bli behörig inom ramen för ämneslärarprogrammet på 4 år. Man kan dock söka tre ämnen ex religionskunskap, historia och geografi ELLER svenska och samhällskunskap. - men alltså inte alla fem ämnena. Detta känns som ett oroväckande moment inför kommande yrkesliv och det känns också svårt att veta hur man ska tänka när man söker in till lärarprogrammet. Hur ska jag tänka när jag nu ska söka in till ämneslärarprogrammet 7-9? När jag väljer att satsa på 4 år av högskolestudier ändå vill jag ju läsa en utbildning som ger mig möjlighet till jobb i framtiden ... Mitt eget favoritämne och största intresse är religionskunskap. Men hur hade ni rått mig att tänka kring val av ämneskombination för att öka mina chanser att få jobb efter avslutade studier? Ämneskombination med religionskunskap som första eller andra ämne? Eller att välja bort religionskunskap helt, och satsa på något annat ämne för att öka chanserna att få ett jobb efter utbildningen? Känner mig vilsen och frustrerad. Har läst olika artiklar, och försökt att kolla upp via skolverkets hemsida, olika universitets som erbjuder lärarutbildningar hemsidor diverse undersökningar och även arbetsförmedlingens hemsida för att förstå hur behov och efterfrågan ser ut inom ramen för ämnena sv/religionskunskap.. och övriga ämneskombinationer. Men hittar bara att det verkar vara brist på matte, no, tk, moderna språk, slöjd, kemi, fysik, svenska som andra språk osv.- stämmer det ? Hoppas kunna få lite vägledning i denna fråga. Det närmar sig ansökningstid till höstens utbildningar och program.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Rekommenderad attraktiv ämneskombination för ämneslärare 7-9?
1 Svar
Hej Elvira,
jag håller i mångt och mycket med dig, i princip allt du skriver om upplever även jag att det stämmer.
Vad gäller ämneskombinationerna och brist på behöriga lärare, så är det tyvärr så att ingen kan veta säkert eller ge ngn garanti... om man tänker så här: du behöver ETT jobb, EN tjänst och rektor vill helst ersätta med dig den läraren som "försvinner" från just den skolan, och göra prognoser är mycket svårt: man vet ju inte om lärare vill gå i förtidspension, eller hur många, inom vilka ämnen och när som blir föräldralediga. Exempelvis: om vi säger att läraren i svenska, historia och religionskunskap på en viss högstadieskola har heltids tillsvidare anställning och hen är i 30-års åldern, hur ska man tänka: kommer hen att utan uppehåll jobba tills hen blir 67 år, eller kommer hen bli föräldraledig för 3 barn (1,5 år i taget) och sedan vill byta jobb, sluta jobba som lärare eller vill gå i förtidspension när hen är 61 år? När just den läraren "försvinner" t.ex på föräldraledighet, då vill rektorn ersätta med läraren som har samma behörighet, erbjuda vikariat på ett läsår. Vikariatet kan sedan bli förlängd, eller inte, vilket kan bero på att en annan lärare med samma eller liknande ämneskombinationer "försvinner" nästa år... eller inte. Hur ska man veta det i detalj? Vem kan på förhand veta vilka och när ska bli föräldralediga, eller i vilka städer de vill bo (vilket kan bero på var make/maka får jobb)?
Prognoser är mer eller mindre "kvalificerade gissningar". Man kan inte veta det säkert.
Sedan kan olika förändringar tillkomma, t.ex blev för några år sedan Historia - Obligatoriskt gymnasieämne (förut var det valbart). Detta innebär att fler lärare i historia behövs nu på gymnasiet. - Just sådana förändringar när ngt ämne blir obligatoriskt, borde man kunna planera för genom att öppna fler utbildningsplatser på högskolorna. Men sedan kan det bli så att alla utbildningsplatser ej blir tillsatta för att folk inte vill bli lärare i just historia i den omfattningen som man planerar för... då blir det ändå brist på behöiga lärare sen... Så, det är många faktorer som spelar in. "Summan av kardemumman" är att man vet inte exakt vilka ämneskombinationer och var i landet som det blir lätt eller svårt att få jobb med.
Mitt råd är därför att du satsar på ditt favoritämne i kombination med svenska, engelska eller matte (just svenska, eng. och matte är ämnena som alla elever, även de som har reducerad studiegång, läser på grundskolan).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
P.S: FRåGA SYV är forum för frågor om "Alla" yrken (och det finns uppskattningsvis cirka 8.ooo yrken) och "alla" studier, i alla fall alla svenska studier men det finns många olika skolformer, bl.a även de mindre kända - Yrkeshögskola och KKU och vi är några få personer som då ska kunna "allt om allt", vilket är omöjligt. :( Men vi gör vårt bästa i att ge så bra svar vi kan och för övrigt hänvisar till andra instanser.
Frågor och svar taggade med 'studieupplägg' (5 st.)
-
Hur många dagar i veckan har man lektion?
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret -
När man börjar att läsa fysik ett och kemi 1 ?
Jag började naturvetenskap programmet inriktning naturnatur men jag blev undrar när man börjar fysik 1 och kemi 1 bara vi läser biologi 1 och matte 1a . Min ämne är kemi och fysik men Tyvär jag har ingen aning om varför man inte läser de första året ?
Hej Ahmed! Det är upp till rektor att bestämma när kurserna läses. Din skola kanske bestämde att fyisk 1a och kemi 1 läses under åk2, vilket kan kanske bero på att... Läs hela svaret -
Hur ser ett schema på högskolan ut?
Hej ! går just nu i trean på gymnasiet och funderar på att läsa vidare på högskolan sedan, men det jag undrar hur ett schema generellt är utformat? går man lika länge i skolan som på gymnasiet eller är det mer eget arbete osv?
Hej Elin! Det finn oIika STUDIEFORMER - distans och "haIvdistans" och "vanIig undervisning", dvs SkoIbunden. På distans går man inte i skoIa, utan Iäser via Internet (kan finnas några obIigatoriska... Läs hela svaret -
Dela upp 8 ämnen på två terminer (komvux)?
Jag undrar hur man går tillväga om man vill läsa kemi 1+biologi 1+ fysik 1 och matte 3 (på komvux) till hösten och de resterande 4 ”högre” kurserna till våren 2017? Ska man vänta med att ansöka om att få läsa de sistnämnda i så fall och istället ansöka när det kommit nya datum för de kurserna...
Hej Anna! Olika komvux (i olika kommuner) "kör" olika upplägg. På vissa komvux går det bra (och rekommenderas) att söka alla kurser (inklusive fortsättningskurserna) samtidigt. I... Läs hela svaret -
Hur många ämnen brukar man läsa samtidigt på kommvux?
Hej, det är så att jag tänkte ansöka om att läsa ett par ämnen som jag behöver läsa för att komma in på tandläkarlinjen senare och då jag läste samhälle/beteende linjen på gymnasiet så är det ett par stycken ämnen som jag då behöver läsa upp och dessa är matte 3b,matte 4,biologi 1, biologi 2,...
Kurserna som du behöver få betyg i utgör 850 gymnasiala poäng. På heltid läser man 20 gymnasiepoäng per vecka. Om du läser på heltid, tar det 42,5 veckor,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga