Hej, Mitt barn är intresserat av att arbeta i en internationellt sammanhang, förstå ekonomiska samband (talang för matematik), förstå en teknisk process men inte arbeta i den (dvs grundläggande intresse av fysik, kemi), få möjlighet att leda andra och motivera dem att förbättras (intresse för psykologi) Utifrån detta verkar en högskoleutbildning inom både teknik och ekonomi relevant att förstå mer om och utbildningarna inom Civilingenjör Industriell Ekonomi, CivilEkonom (5år) eller Högskoleingenjör/Affärsingenjör Industriell Ekonomi (3år) Dock är det stor skillnad i behörighet och antagningspoäng som krävs mellan Civil* utbildningarna samt högskoleingenjörs utbildningarna När det gäller anställningsbarhet efter högskola, vad motiverar att man redan till gymnasiet väjer utbildning (Teknik Teknik) som ger behörigheten Ma4, Fy2, Ke1 som sen möjliggör en CivilIng utb på Industriell Ekonomi som är populär med höga antagningspoäng ? Eller är det lika lätt att få anställning efter en högskole ingenjörs examen i industriell ekonomi / affärsingenjör där behörighetskraven är lägre (Grundläggande behörighet + Matematik 3b/3c/C) vilket man får från Ekonomilinjen på gymnasiet ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32052 frågor besvarade.
skillnad i anställningsbarhet mellan högskole-ing och civil-ing?
1 Svar
Hej Niklas,
det står inte på utbildningens egen webbplats - hb.se/utbildning/program-och-kurser/program/industriell-ekonomi---affarsingenjör att den utbildningen skulle ge högskoleingenjörsexamen utan man utbildar sig till yrke "Affärsingenjör" (ett icke-reglerat yrke där arbetsgivare bestämmer vilken kompetens som ger jobbet); högskoleingenjörsutbildningar brukar kräva för särskild behörighet Matematik 4, fyisk2 och kemi1 (även kemi2 kan krävas beroende på inriktning). Utbildningsutbud förändras över tid. Att just den utbildningen kommer finnas i sin nuvarande form om några år - vet man inte: kanske kommer den försvinna, förändras eller börja kräva en annan särskild behörighet. Och även om just den utbildningen finns kvar om några år, så är det inte säkert att ungdomen i fråga vill eller kan komma in på den (kanske finns den i fel stad eller så kommer antagningsgränsen bli så högt att inte ens alla med max meritvärde kan tas in utan utlottning måste i så fall avgöra vem som får utbildningsplats); och är man inte behörig till högskole- och civilingenjörsutbildningar (sakar godkända betyg i matte 4, fysik2 och kemi1) då kan man inte komma in på de utbildningar. Man bli då låst till just den unika utbildningen och blir mer eller mindre helt beroende av att komma in på just den utbildningen.
Om huruvida det är lätt eller svårt att få jobb just efter den här utbildningen - var god kontakta studievägledare på institutionen där den utbildningen ges (förhoppningsvis har de resultat från någon sort uppföljning och kan svara om var deras f d studerande jobbar idag).
Är ungdomen intresserad av matematik, kemi och fysik - rekommenderas Teknikprogrammet på gymnasiet. Är ungdomen även intresserad av biologi - rekommenderas Naturvetenskapsprogrammet.
Om man jämför 5-åriga program med 3-åriga program inom "liknande områden", så är det så att man lär sig mer på fem år än på 3 år men sedan är det upp till arbetsgivare vilken kompetens de söker.
Du frågar om skillnader i anställningsbarhet efter olika ingenjörsutbildningar på högskole_/unviersitetsnivå. Kort svar är att varje arbetsgivare får fritt bestämma vem de ansöker pga ingenjörsyrken inte kräver någon legitimation, men du får också kontakta studievägledare på de institutioner där ingenjörsutbildningar ges, Arbetsförmedlingen och Teknikföretagen, som förhoppningsvis kan ge något svar på just den frågan som blir till hjälp för dig.
Frågor och svar taggade med 'ont om tid' (3 st.)
-
Enkelt sätt att visa på yrkesvariation på en skola?
Hej, som studie- och yrkesvägledare på en skola har man ofta ont om tid. Jag söker därför enkelt och bra sätt att jobba med att visa på yrkesvariation för eleverna. Läste en undersökning som påstår att en genomsnittlig grundskoleelev på "högstadiet" kan nämna cirka 15 yrken, men det finns ju...
Hej Kollegan!Jag förstår att det är ofta ont om tid när man jobbar på en skola.Vi har därför skapat en bra sajt www.framtid.se där över 2.ooo yrken... Läs hela svaret -
Sent ute med mitt gymnasiearbete, hjälp?
Hej! Är på grund av diverse omständigheter sent ute med mitt gymnasiearbete och formulerade min slutgiltiga frågeställning först idag. Går Humanistiska linjen med inriktning kultur och kommer undersöka hur Jean-Michel Basquiat använde konst för att uttrycka sina politiska åsikter samt hur...
Hej Matilda, jag ser att du redan fick svar från Julia och jag håller i princip med det svaret som du har fått. Det är omöjligt att "klämma in" fem veckor på heltid som är... Läs hela svaret -
Hur ska jag göra?
Jag gick ut gymnasiet för 2 år sedan med värdelösa betyg (runt 12 i snittbetyg). Jag lyckades trots det få ett fastjobb, som jag fortfarande jobbar på. Nu har jag dock tröttnat (har alltid sett det här jobbet som ett tillfälligt jobb) och vill börja plugga. Jag har alltid velat bli fysioterapeut...
Hej Pontus! Jag förstår att det är svårt att jobba heltid + läsa samtidigt, att tiden och orken inte räcker till... :( Att be om tjänstledighet för studier (i stället för att... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga