Hej, Mitt barn är intresserat av att arbeta i en internationellt sammanhang, förstå ekonomiska samband (talang för matematik), förstå en teknisk process men inte arbeta i den (dvs grundläggande intresse av fysik, kemi), få möjlighet att leda andra och motivera dem att förbättras (intresse för psykologi) Utifrån detta verkar en högskoleutbildning inom både teknik och ekonomi relevant att förstå mer om och utbildningarna inom Civilingenjör Industriell Ekonomi, CivilEkonom (5år) eller Högskoleingenjör/Affärsingenjör Industriell Ekonomi (3år) Dock är det stor skillnad i behörighet och antagningspoäng som krävs mellan Civil* utbildningarna samt högskoleingenjörs utbildningarna När det gäller anställningsbarhet efter högskola, vad motiverar att man redan till gymnasiet väjer utbildning (Teknik Teknik) som ger behörigheten Ma4, Fy2, Ke1 som sen möjliggör en CivilIng utb på Industriell Ekonomi som är populär med höga antagningspoäng ? Eller är det lika lätt att få anställning efter en högskole ingenjörs examen i industriell ekonomi / affärsingenjör där behörighetskraven är lägre (Grundläggande behörighet + Matematik 3b/3c/C) vilket man får från Ekonomilinjen på gymnasiet ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
skillnad i anställningsbarhet mellan högskole-ing och civil-ing?
1 Svar
Hej Niklas,
det står inte på utbildningens egen webbplats - hb.se/utbildning/program-och-kurser/program/industriell-ekonomi---affarsingenjör att den utbildningen skulle ge högskoleingenjörsexamen utan man utbildar sig till yrke "Affärsingenjör" (ett icke-reglerat yrke där arbetsgivare bestämmer vilken kompetens som ger jobbet); högskoleingenjörsutbildningar brukar kräva för särskild behörighet Matematik 4, fyisk2 och kemi1 (även kemi2 kan krävas beroende på inriktning). Utbildningsutbud förändras över tid. Att just den utbildningen kommer finnas i sin nuvarande form om några år - vet man inte: kanske kommer den försvinna, förändras eller börja kräva en annan särskild behörighet. Och även om just den utbildningen finns kvar om några år, så är det inte säkert att ungdomen i fråga vill eller kan komma in på den (kanske finns den i fel stad eller så kommer antagningsgränsen bli så högt att inte ens alla med max meritvärde kan tas in utan utlottning måste i så fall avgöra vem som får utbildningsplats); och är man inte behörig till högskole- och civilingenjörsutbildningar (sakar godkända betyg i matte 4, fysik2 och kemi1) då kan man inte komma in på de utbildningar. Man bli då låst till just den unika utbildningen och blir mer eller mindre helt beroende av att komma in på just den utbildningen.
Om huruvida det är lätt eller svårt att få jobb just efter den här utbildningen - var god kontakta studievägledare på institutionen där den utbildningen ges (förhoppningsvis har de resultat från någon sort uppföljning och kan svara om var deras f d studerande jobbar idag).
Är ungdomen intresserad av matematik, kemi och fysik - rekommenderas Teknikprogrammet på gymnasiet. Är ungdomen även intresserad av biologi - rekommenderas Naturvetenskapsprogrammet.
Om man jämför 5-åriga program med 3-åriga program inom "liknande områden", så är det så att man lär sig mer på fem år än på 3 år men sedan är det upp till arbetsgivare vilken kompetens de söker.
Du frågar om skillnader i anställningsbarhet efter olika ingenjörsutbildningar på högskole_/unviersitetsnivå. Kort svar är att varje arbetsgivare får fritt bestämma vem de ansöker pga ingenjörsyrken inte kräver någon legitimation, men du får också kontakta studievägledare på de institutioner där ingenjörsutbildningar ges, Arbetsförmedlingen och Teknikföretagen, som förhoppningsvis kan ge något svar på just den frågan som blir till hjälp för dig.
Frågor och svar taggade med 'lärare i samhällskunskap' (5 st.)
-
Kandidatexamen till lärare?
Hej, kan jag bygga upp en kandidat examen inom psykologi och samhällskunskap (statsvetenskap etc) för att sedan också läsa kpu för att kunna bli behörig till att undervisa på gymnasiet? Och isåfall vad kan man jobba som när man har en kanditat i...
Hejsan,det är säkrare att gå ämneslärarprogrammet än att först läsa högskolepoängen i sina blivande undervisningsämnen och sedan försöka hitta KPU som passar in... Läs hela svaret -
Är det någon skillnad på sam 1b och 2?
Hej! Jag undrar om det är någon skillnad på samhällskunskap 1b och 2? Jag vill söka en utbildning (gymnasielärare svenska och samhällskunskap) där man behöver vara behörig för samhällskunskap 2 men jag förstår inte om...
Hej Wilma,kursen Samhällskunskap 2 är nästa/högre/överliggande kurs som man läser Efter samhällskunskap 1b eller 1a2.Om vilka kurser som finns på gymnasienivå inom... Läs hela svaret -
Välja inför universitet?
Hej, jag vill anmäla mig till universitetet rätt så snart. Jag vet inte exakt när sista datumet är att jag kan anmäla mig men jag tror det var någonstans i April. Hursomhelst, jag funderar kring att välja ämneslärarprogrammet med...
Hej Shann,se gärna info på Antagning.se/sv/Hur-du-anmaler-dig-och-haller-koll/Viktiga-datum - sista dag att göra ansökan till högskoleutb. i Sverige med start Hösten 2020 blir den 15 april 2020. Du... Läs hela svaret -
Plugga vidare efter gymnaiset?
Hej, Jag går nu i åk2 på gymnasiet men har nu redan bestämt mig för att plugga vidare efter jag tagit studenten. Jag vill nämligen plugga vidare till lärare, men har lite funderingar vilka grundämnen jag måste eller bör ha för att...
Hej Linnea,så roligt att du vill bli lärare! Sverige behöver fler lärare!Om du blir gymnasielärare blir du samtidigt behörig att i samma ämnen undervisa även på grundskolans... Läs hela svaret -
Vilken linje skall jag välja?
Hej jag är 15 år och ska välja gymnasium snart och vill bli so lärare för åk 7-9. Och funderar på att välja sambetende funkar det?
Ja, Roni, det funkar bra! I Sam-beteende >> ingår alla kurser som krävs för behörighet.
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga