Hej, Mitt barn är intresserat av att arbeta i en internationellt sammanhang, förstå ekonomiska samband (talang för matematik), förstå en teknisk process men inte arbeta i den (dvs grundläggande intresse av fysik, kemi), få möjlighet att leda andra och motivera dem att förbättras (intresse för psykologi) Utifrån detta verkar en högskoleutbildning inom både teknik och ekonomi relevant att förstå mer om och utbildningarna inom Civilingenjör Industriell Ekonomi, CivilEkonom (5år) eller Högskoleingenjör/Affärsingenjör Industriell Ekonomi (3år) Dock är det stor skillnad i behörighet och antagningspoäng som krävs mellan Civil* utbildningarna samt högskoleingenjörs utbildningarna När det gäller anställningsbarhet efter högskola, vad motiverar att man redan till gymnasiet väjer utbildning (Teknik Teknik) som ger behörigheten Ma4, Fy2, Ke1 som sen möjliggör en CivilIng utb på Industriell Ekonomi som är populär med höga antagningspoäng ? Eller är det lika lätt att få anställning efter en högskole ingenjörs examen i industriell ekonomi / affärsingenjör där behörighetskraven är lägre (Grundläggande behörighet + Matematik 3b/3c/C) vilket man får från Ekonomilinjen på gymnasiet ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32016 frågor besvarade.
skillnad i anställningsbarhet mellan högskole-ing och civil-ing?
1 Svar
Hej Niklas,
det står inte på utbildningens egen webbplats - hb.se/utbildning/program-och-kurser/program/industriell-ekonomi---affarsingenjör att den utbildningen skulle ge högskoleingenjörsexamen utan man utbildar sig till yrke "Affärsingenjör" (ett icke-reglerat yrke där arbetsgivare bestämmer vilken kompetens som ger jobbet); högskoleingenjörsutbildningar brukar kräva för särskild behörighet Matematik 4, fyisk2 och kemi1 (även kemi2 kan krävas beroende på inriktning). Utbildningsutbud förändras över tid. Att just den utbildningen kommer finnas i sin nuvarande form om några år - vet man inte: kanske kommer den försvinna, förändras eller börja kräva en annan särskild behörighet. Och även om just den utbildningen finns kvar om några år, så är det inte säkert att ungdomen i fråga vill eller kan komma in på den (kanske finns den i fel stad eller så kommer antagningsgränsen bli så högt att inte ens alla med max meritvärde kan tas in utan utlottning måste i så fall avgöra vem som får utbildningsplats); och är man inte behörig till högskole- och civilingenjörsutbildningar (sakar godkända betyg i matte 4, fysik2 och kemi1) då kan man inte komma in på de utbildningar. Man bli då låst till just den unika utbildningen och blir mer eller mindre helt beroende av att komma in på just den utbildningen.
Om huruvida det är lätt eller svårt att få jobb just efter den här utbildningen - var god kontakta studievägledare på institutionen där den utbildningen ges (förhoppningsvis har de resultat från någon sort uppföljning och kan svara om var deras f d studerande jobbar idag).
Är ungdomen intresserad av matematik, kemi och fysik - rekommenderas Teknikprogrammet på gymnasiet. Är ungdomen även intresserad av biologi - rekommenderas Naturvetenskapsprogrammet.
Om man jämför 5-åriga program med 3-åriga program inom "liknande områden", så är det så att man lär sig mer på fem år än på 3 år men sedan är det upp till arbetsgivare vilken kompetens de söker.
Du frågar om skillnader i anställningsbarhet efter olika ingenjörsutbildningar på högskole_/unviersitetsnivå. Kort svar är att varje arbetsgivare får fritt bestämma vem de ansöker pga ingenjörsyrken inte kräver någon legitimation, men du får också kontakta studievägledare på de institutioner där ingenjörsutbildningar ges, Arbetsförmedlingen och Teknikföretagen, som förhoppningsvis kan ge något svar på just den frågan som blir till hjälp för dig.
Frågor och svar taggade med 'schemat' (3 st.)
-
Schema juristpogrammet?
Hej! Jag går nu tredje året på gymnasiet och funderar på att läsa vidare på juristpogrammet men undrar lite över hur schemat på juristpogrammet vanligen brukar se ut?
Hejsan,du får kontakta de utbildningsansvariga för olika juristprogrammen på de olika lärosätena, om du inte på utbildningarnas egna webbplatser kan hitta schemat; det kan också finnas... Läs hela svaret -
Vad betyder A-tid på schemat?
Hej! fick ett exempelschema från jensen när jag besökte dem på gymnasiemässan. En tjej som gick där berättade då oftast att de hade något som kallas A-tid varje dag (utom onsdag). De har alltså sina lektioner på morgonen en...
Hej Noah,Jensen har många gymnasieskolor - i olika städer och du i din fråga skriver inte vilken stad det gäller; "A-tid" är inget begrepp som jag känner till, det är troligtvis ngt "lokalt"... Läs hela svaret -
Byta gymnasium och program?
Hej! om man byter gymnasium efter åk1 och går om på ett annat program, då vet jag att man kanske har lite håltimmar och sånt första året eftersom man redan gjort några av kurserna. Men skulle man då kunna plugga typ högre matte eller nått med en annan klass under håltimmarna? (Asså typ, min...
hej Mitra! du har rätt i mycket av det du skriver i din fråga. Ja, om eleven går om ett år på gymnasiet på ett Nytt program, då kan det hända att hen kan läsa andra kurser... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga