Hej, Mitt barn är intresserat av att arbeta i en internationellt sammanhang, förstå ekonomiska samband (talang för matematik), förstå en teknisk process men inte arbeta i den (dvs grundläggande intresse av fysik, kemi), få möjlighet att leda andra och motivera dem att förbättras (intresse för psykologi) Utifrån detta verkar en högskoleutbildning inom både teknik och ekonomi relevant att förstå mer om och utbildningarna inom Civilingenjör Industriell Ekonomi, CivilEkonom (5år) eller Högskoleingenjör/Affärsingenjör Industriell Ekonomi (3år) Dock är det stor skillnad i behörighet och antagningspoäng som krävs mellan Civil* utbildningarna samt högskoleingenjörs utbildningarna När det gäller anställningsbarhet efter högskola, vad motiverar att man redan till gymnasiet väjer utbildning (Teknik Teknik) som ger behörigheten Ma4, Fy2, Ke1 som sen möjliggör en CivilIng utb på Industriell Ekonomi som är populär med höga antagningspoäng ? Eller är det lika lätt att få anställning efter en högskole ingenjörs examen i industriell ekonomi / affärsingenjör där behörighetskraven är lägre (Grundläggande behörighet + Matematik 3b/3c/C) vilket man får från Ekonomilinjen på gymnasiet ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32095 frågor besvarade.
skillnad i anställningsbarhet mellan högskole-ing och civil-ing?
1 Svar
Hej Niklas,
det står inte på utbildningens egen webbplats - hb.se/utbildning/program-och-kurser/program/industriell-ekonomi---affarsingenjör att den utbildningen skulle ge högskoleingenjörsexamen utan man utbildar sig till yrke "Affärsingenjör" (ett icke-reglerat yrke där arbetsgivare bestämmer vilken kompetens som ger jobbet); högskoleingenjörsutbildningar brukar kräva för särskild behörighet Matematik 4, fyisk2 och kemi1 (även kemi2 kan krävas beroende på inriktning). Utbildningsutbud förändras över tid. Att just den utbildningen kommer finnas i sin nuvarande form om några år - vet man inte: kanske kommer den försvinna, förändras eller börja kräva en annan särskild behörighet. Och även om just den utbildningen finns kvar om några år, så är det inte säkert att ungdomen i fråga vill eller kan komma in på den (kanske finns den i fel stad eller så kommer antagningsgränsen bli så högt att inte ens alla med max meritvärde kan tas in utan utlottning måste i så fall avgöra vem som får utbildningsplats); och är man inte behörig till högskole- och civilingenjörsutbildningar (sakar godkända betyg i matte 4, fysik2 och kemi1) då kan man inte komma in på de utbildningar. Man bli då låst till just den unika utbildningen och blir mer eller mindre helt beroende av att komma in på just den utbildningen.
Om huruvida det är lätt eller svårt att få jobb just efter den här utbildningen - var god kontakta studievägledare på institutionen där den utbildningen ges (förhoppningsvis har de resultat från någon sort uppföljning och kan svara om var deras f d studerande jobbar idag).
Är ungdomen intresserad av matematik, kemi och fysik - rekommenderas Teknikprogrammet på gymnasiet. Är ungdomen även intresserad av biologi - rekommenderas Naturvetenskapsprogrammet.
Om man jämför 5-åriga program med 3-åriga program inom "liknande områden", så är det så att man lär sig mer på fem år än på 3 år men sedan är det upp till arbetsgivare vilken kompetens de söker.
Du frågar om skillnader i anställningsbarhet efter olika ingenjörsutbildningar på högskole_/unviersitetsnivå. Kort svar är att varje arbetsgivare får fritt bestämma vem de ansöker pga ingenjörsyrken inte kräver någon legitimation, men du får också kontakta studievägledare på de institutioner där ingenjörsutbildningar ges, Arbetsförmedlingen och Teknikföretagen, som förhoppningsvis kan ge något svar på just den frågan som blir till hjälp för dig.
Frågor och svar taggade med 'prioriteringsgrund' (5 st.)
-
Socialpedagog på yrkeshögskola, åldersgräns?
Är det åldersgräns på alla socialpedagog utbildningar på yrkeshögskola? Och vart kan man se hur många meritpåäng man behöver för den utbildningen?
Hej Amanda,några "meritpoäng som man behöver ha" för utbildningar inom yrkeshögskola kan man inte se. antagning till YH görs på "sammantagen bedömning"... Läs hela svaret -
Hur ser reglerna kring komvux ut?
Hej! Jag funderar på att läsa upp några betyg på komvux under det kommande året. Jag undrar om man "får" läsa upp kurser/ta en prövning på kurser jag tidigare fått B i men som jag önskar vara ett A? Jag har nämligen...
Hej Olivia, alla får söka till komvux men komvux har begränsade ekonomiska resurser och måste också prioritera ge plats åt personer med kort tidigare utbildningsbakgrund (detta enligt... Läs hela svaret -
Gymnasieintagningen och meritpoäng?
Hej! Hur gör gymnasiet om två personer som söker har exakt samma meritpoäng? Kan man ta in båda eller bara en? Spelar det bara roll ifall de har tillgängliga platser?
Hej; det är en fråga till gymnasieantagningen. Utlottning kan tas i bruk; men oftast är det då på förhand skrivna regler som gäller: man tittar på om ngn av sökande har... Läs hela svaret -
Master utomlands?
Säg att jag läser en kandidat på ett universitet med flera välrenommerade partneruniversitet, förbättras mina chanser att bli antagen till en masterutbildning vid något av dessa universitet genom "partnerskapet" mellan de två universiteten,...
Hej Carl, den frågan är bäst att du ställer till dem som jobbar med antagning till master på Bocconi. Vi på Fråga SYV har inte ngn info om vilka urvalsgrunder som används på olika Universitet... Läs hela svaret -
Antagning till masterutbildningar?
Hej, jag är snart klar med min grundutbildning och funderar på att söka master utbildningar. Jag blir inte riktigt klok på hur antagning och prioritering ser ut. På många står det högskolepoäng min och max? alltså är det större chans att komma in om man har mer högskolepoäng. Jag har läst lite...
Hej Tapio, varje lärosäte i Sverige (högskola eller universitet) har inom "den akademiska friheten" rätt stora möligheter att själva bestämma väldigt mycket... och bl a kan de ha... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga