Hej, Mitt barn är intresserat av att arbeta i en internationellt sammanhang, förstå ekonomiska samband (talang för matematik), förstå en teknisk process men inte arbeta i den (dvs grundläggande intresse av fysik, kemi), få möjlighet att leda andra och motivera dem att förbättras (intresse för psykologi) Utifrån detta verkar en högskoleutbildning inom både teknik och ekonomi relevant att förstå mer om och utbildningarna inom Civilingenjör Industriell Ekonomi, CivilEkonom (5år) eller Högskoleingenjör/Affärsingenjör Industriell Ekonomi (3år) Dock är det stor skillnad i behörighet och antagningspoäng som krävs mellan Civil* utbildningarna samt högskoleingenjörs utbildningarna När det gäller anställningsbarhet efter högskola, vad motiverar att man redan till gymnasiet väjer utbildning (Teknik Teknik) som ger behörigheten Ma4, Fy2, Ke1 som sen möjliggör en CivilIng utb på Industriell Ekonomi som är populär med höga antagningspoäng ? Eller är det lika lätt att få anställning efter en högskole ingenjörs examen i industriell ekonomi / affärsingenjör där behörighetskraven är lägre (Grundläggande behörighet + Matematik 3b/3c/C) vilket man får från Ekonomilinjen på gymnasiet ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31962 frågor besvarade.
skillnad i anställningsbarhet mellan högskole-ing och civil-ing?
1 Svar
Hej Niklas,
det står inte på utbildningens egen webbplats - hb.se/utbildning/program-och-kurser/program/industriell-ekonomi---affarsingenjör att den utbildningen skulle ge högskoleingenjörsexamen utan man utbildar sig till yrke "Affärsingenjör" (ett icke-reglerat yrke där arbetsgivare bestämmer vilken kompetens som ger jobbet); högskoleingenjörsutbildningar brukar kräva för särskild behörighet Matematik 4, fyisk2 och kemi1 (även kemi2 kan krävas beroende på inriktning). Utbildningsutbud förändras över tid. Att just den utbildningen kommer finnas i sin nuvarande form om några år - vet man inte: kanske kommer den försvinna, förändras eller börja kräva en annan särskild behörighet. Och även om just den utbildningen finns kvar om några år, så är det inte säkert att ungdomen i fråga vill eller kan komma in på den (kanske finns den i fel stad eller så kommer antagningsgränsen bli så högt att inte ens alla med max meritvärde kan tas in utan utlottning måste i så fall avgöra vem som får utbildningsplats); och är man inte behörig till högskole- och civilingenjörsutbildningar (sakar godkända betyg i matte 4, fysik2 och kemi1) då kan man inte komma in på de utbildningar. Man bli då låst till just den unika utbildningen och blir mer eller mindre helt beroende av att komma in på just den utbildningen.
Om huruvida det är lätt eller svårt att få jobb just efter den här utbildningen - var god kontakta studievägledare på institutionen där den utbildningen ges (förhoppningsvis har de resultat från någon sort uppföljning och kan svara om var deras f d studerande jobbar idag).
Är ungdomen intresserad av matematik, kemi och fysik - rekommenderas Teknikprogrammet på gymnasiet. Är ungdomen även intresserad av biologi - rekommenderas Naturvetenskapsprogrammet.
Om man jämför 5-åriga program med 3-åriga program inom "liknande områden", så är det så att man lär sig mer på fem år än på 3 år men sedan är det upp till arbetsgivare vilken kompetens de söker.
Du frågar om skillnader i anställningsbarhet efter olika ingenjörsutbildningar på högskole_/unviersitetsnivå. Kort svar är att varje arbetsgivare får fritt bestämma vem de ansöker pga ingenjörsyrken inte kräver någon legitimation, men du får också kontakta studievägledare på de institutioner där ingenjörsutbildningar ges, Arbetsförmedlingen och Teknikföretagen, som förhoppningsvis kan ge något svar på just den frågan som blir till hjälp för dig.
Frågor och svar taggade med 'faktiska kunskaper' (3 st.)
-
Läsa in kurser?
Hej! Om en elev har ett avgångsbetyg från 1996 från gymnasiet med betyget 2 i engelska A och matematik A, behöver då eleven läsa in dessa kurser på vuxenutbildningen, dvs engelska 5 och matematik 1a innan eleven läser in engelska 6 och matematik 2a...
Hej,jag undrar om de högskolestudier som personen vill komma in på kräver, för särskild behörighet, matematik 2 och engelska 6? Om inte då kanske hen inte behöver läsa de kurserna för att... Läs hela svaret -
Räcker en 2:a för att läsa vidare?
Hej! Räcker det med en 2a i matte A (gamla systemet) för att läsa matte2 eller måste man läsa matte1 först?
Hej,om en person fick mattebetyget för många år sedan så kanske hen glömde mycket sedan dess, så formell behörighet är "en sak" men de faktiska kunskaperna kan vara... Läs hela svaret -
Folkhögskola eller komvux?
Jag gick en fullständig 3 årig gymnasieprogram i samhällsvetenskap men utan ett examen. Jag var en duktig elev med väldigt bra betyg men pga hälsoskäl klarade inte av tredje året in på gymnasiet. Jag testade läsa upp två gymnasiekurser på halvdistans på komvux men det var för intensivt och...
Hej Ella, det finns ca 150-160 folkhögskolor i Sverige och varje folkhögskola är mer eller mindre unik vad gäller profiler, vilken pedagogik de satstar på och miljö, ex. kan de finnas långt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga