Ida
    Hej jag går i 9an och ska snart välja gymnasium och jag undrar vad som är den största skillnaden mellan humanistiska och samhällsprogrammet, jag har kollat på poängplanen för båda programmen redan men jag undrar främst om möjligheter efter gymnasiet, får man ungefär samma behörighet och hur brett är humanistiska programmet egentligen. Om jag går på hum vill jag då gå på kultur inriktningen, är det en bra grund för att plugga vidare som lärare efter? //Ida

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Ida,
    jag skulle säga att den största skillnaden i behörigheten inför eftergymnasiala utbildningar mellan SA och HU är att i SA ingår matematik 2b som en obligatorisk kurs.
    I HU ingår mindre matte, endast 1b. Och godkänt betyg i matte 2 krävs till många eftergymnasiala utbildningar, t.ex om man vill bli Psykolog, Sjuksköterska, Arbetsterapeut eller Tandhygienist.
    Det kanske går läsa matte 2b som valbar kurs på HU. Ofta är det möjligt, men det kan inte garanteras. Blir det ont om lärarkapacitet, kommer eleverna som måste läsa kurser pga de är på deras utbildning Obligatoriska få läsa och de som önskar läsa valbara kurser kan bli utan möjlighet att läsa kurser, även om det på förhand "utlovades" att det skulle gå att välja till t.ex matte 2b.

    Det är bra att du tittade på programplanerna på de programmen som du är intresserad av! Som man ser i Programplanen för HU, så finns det en lång lista på möjliga programfördjupningar på det programmet, bl.a finns matte 2b, 3b och 4 med.

    Angående behörighet inför lärar-yrket, så beror det på. Om man vill läsa för att bli matte-lärare, behöver man godkänt betyg från en gymnasial kurs matematik 4. Det finns många olika sorters lärare och även "lärarliknande" yrken (t.ex fritidsledare): förskollärare, Lärare F-3, grundskolelärare, lärare i fritidshem, ämneslärare (i många olika ämneskombinationer), folkhögskolelärare, högskolelärare, yrkeslärare & kulturskolepedagog. Och särskild behörighet är inte densamma inför de olika lärarutbildningar.
    Till Fritidsledare läser man inom folkhögskola. Men till lärare läser man på högskola-universitet.

    Allmänt om behörighet till högskola-universitet (i Sverige)
    Man behöver alltid ha Grundläggande behörighet.
    Många (men inte alla) högskoleutb.kräver även viss Särskild behörighet. Sedan konkurrerar de behöriga sökande i olika urvalsgrupper, t.ex om man gör högskoleprovet, konkurrerar man även i HP-urvalet samtidigt som man också konkurrerar med sina gymnasiala betyg.
    Får man examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram, oavsett vilket program det är, då har man grundläggande behörighet; och båda de programmen som du nämner i din fråga är Högskoleförberedande.
    Om kraven för exam.bevis kan du läsa på gymnasieGuiden.se/examen
    ang.Särskild behörighet, så beror det på... vad för utbildning på högskolenivå som man är intresserad av.

    Frågor och svar taggade med 'firståendekurser' (2 st.)

    • V William

      Om firståendekurs ingår i ett program?

      Om jag skulle gå en friståendekurs, som sedan visar sig ingå i ett program jag tänker söka, vad händer då? Kan jag läsa kursen igen, även om jag redan har betyg i den?

      Milla : : Hej,jag tror du kan läsa kursen igen men varför skulle du göra det om du i stället kan läsa en annan kurs och få "nya, fler" högskolepoäng och mer kunskap och kan på så sätt antingen bredda eller fördjupa dig.
    • Enok

      Ansökning till utbildningar och kurser prioritering?

      Hejsan, Jag har för nu ansökt till några utbildningar men är intresserade av att ta en fristående kurs i envariablesanalys. Helt enkelt undrar jag hur prioriteringen av ansökningarna för kurser och program går till eftersom att dem hamnar på exakt samma lista när jag ansöker till dem på...

      Milla : : Hej Enok,svar på din fråga beror på om de utbildningar du söker till (kurser och/eller program) går på heltid eller på deltid. Både kurser och program kan ges... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga