Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32226 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'förslag' (6 st.)
-
Kan man föreslå förändringar på ett universitet/högskola?
T.ex. förslag på kurser, program eller annat de skulle kunna införa, och var gör man i så fall detta?
Hej E,en intressant fråga du ställer, en ovanlig fråga också.Mitt förslag är att du ställer den frågan till UHR och/eller till UKÄ. Du får sedan gärna höra av dig och berätta vilka svar du fick.Lycka till! -
Endaste ett förslag eller kommer det att ske?
Hej! Är det endast ett förslag eller kommer det att ske att kvoten för att komma in till högskolan via HP kommer att vara mindre samt att man inte alls kommer att kunna höja upp sina betyg i framtiden efter gymnasiet?
Hej Tuba, antal platser på högskoleutbilnidngar som tillsätts inom HP-urvalet är Olika; det kan t.ex vara en tredje del av platserna, 40% eller 50%... Det finns förslag på... Läs hela svaret -
Har ni några förslag på ämnen om Gymnasiearbetet?
Hej Jag går i samhälle samhälle i gymnasiet och ska börja börja i trean till höst och kommer då skriva ett gymnasiearbete. Jag har tänkt att skriva om kvinnans rättigheter i Sverige och jämföra det med länderna Irak och Iran. Min fråga är att om det går? Jag undrar också om ni har några förslag...
Hej Aria!Vilket spännande ämne som du funderar på!Dessvärre är inte vi på FrågaSYV.se (studie- och yrkesvägledare) det är däremot något som du kan... Läs hela svaret -
Avskaffandet av meritpoäng från 2022?
Hej! Jag läste någonstans att meritpoäng kanske skall avskaffas, men att ni inte vet när i så fall. På den här sidan https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utredning-vill-infora-aldersgrans-pa-hogskoleprov står det dock att förändringen inte...
Hej A, på den sidan som du länkar till står det bl a: "Förändringarna börjar gälla 2022 om de går igenom och den statliga utredningen ska nu ut på remiss." ... OM DE... Läs hela svaret -
Tips på frågeställningar?
Jag ska skriva ett gymnasiearbete och jag ska skriva om organiserad brottslighet och mer specifikt terrorism. Vad för frågeställningar kan man använda sig utav?
Hej! Vi har nu fått svar från en sakkunnig i det aktuella ämnet. Hen föreslår några frågeställningar som du eventuellt kan använda: 1. Vilka... Läs hela svaret -
Hur gör man när man har svårt för att plugga?
Jag går i nian just nu och jag vill bli tandläkare i framtiden. mina poäng är 185 och jag vet inte om jag kan komma in i en bra gymnasium med mina poäng. jag är ganska bra på de ämnen som krävs mest av men jag har inte lätt för att plugga :( kan du ge mig förslag?
Eftersom poängen växlar från år till år är det svårt att förutse vilket gymnasium du kan komma in på. Jag rekommenderar att du pratar med din Syv på skolan så du får hjälp att välja skola utifrån dina... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga