Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31975 frågor besvarade.
Skillnaden på Yh-utbildning och yrkesutbildning?
5Poäng
Veronica
Hej!
Som mina tidigare frågor ställda så vill jag börja studera till ht 2016.
Jag har varit inställd på att hitta en Yh-utbildning, men när jag sökt o letat vidare så hittar jag även yrkesutbildningar. Och jag undrar nu vad skillnaden på dessa är?
Jag hittade exempelvis en "ekonomi och redovisningsassistent" utb som står att det är en yrkesutbildning. Delvis har jag redan läst många av kurserna när jag gick handel och administration på gymnasiet, så jag börjar anta att yrkesutbildningar är ett kurspaket på gymnasienivå? Kan det stämma?
Och vad är isf "bäst" att välja mellan Yh och yrkesutbildning när man är intresserad av en kort utbildning som har stora chanser till jobb inom kontor/ekonomi/administration tex?
Tacksam för svar! Tycker det här är en toppenbra sida och har hjälp mig mycket!
Tack för dina fina ord om oss på Fråga SYV, det värmer! :) Vi är glada om våra svar blir till hjälp och du får också gärna Gilla oss på Facebook, här är vår plats på FB: https://www.facebook.com/fragasyv.se/?fref=ts
Och nu till svar på din fråga. Yrkesutbildning kallas det oftast kurspaket på komvux (på gymnasial nivå), precis som du själv har gissat. Men det finns också andra typer av yrkesutbildningar - t.ex. yrkesutbildningar som finns på folkhögskolor: exempel Fritidsledare, Tolk och Personlig assistent. Och t.ex. utbildning til Fritidsledare ligger på eftergymnasial nivå. Så det är inte helt lätt att på förhand veta vad det är för en "yrkesutbildning" som man söker till. Man får läsa på hemsidan och ställa frågor till utbildningsansvariga/kontaktpersoner om man är osäker.
Men som tur är så vet man i alla fall vad yrkeshögskoleutbildningar är för något! :) Det är en studieform som ligger på eftergymnasial nivå och för att förenkla kan man säga att det är "korta (jämfört med högskola) praktiska eftergymnasiala utbildningar" men yh-poängen kan man ej översätta till högskolepoäng, men många gånger kan man få samma typ av jobb efter högskola och efter yrkeshögskola.
Det som är mycket bra med Yrkeshögskola är flera saker:
1. 85-90% av f d studerande på YH får jobb direkt efter avslutad yh-utbildning (och många börjar jobba på deltid redan under sista året på sin yh-utbildning);
2. minst 25% av tiden på yh är praktik (kallas LIA=lärande i Arbete) men ofta är det mer - t.ex. en tredje del av utbildningstiden som är förlagd på en eller flera arbetspaltser;
3. Yrkeshögskoleutbildning beviljas starta enbart om det finns behov på arbetsmarknaden och det är därför så många får jobb direkt efter YH;
4. man kan komma in på en YH även om man ej fullt behörig (eftersom upp till 20% av sökande kan tas in i "fri kvot");
5. varje YH gör sin egen antagning och du kan därför söka till hur många som helst samtidigt och även till högskola och till andra utbildningar (t.ex. på Komvux och/eller på folkhögskolor, på privata skolor mm) - och du kan komma in på flera olika utbildningar samtidigt (och av dem till några olika yrkeshögskoleutbildningar samtidigt) - och blir det så, kan du välja senare vilka platser du tackar Nej till och vilka du behåller. Teoretiskt sett, är det ej omöjligt att läsa flera olika utbildningar samtidigt - t.ex. en på heltid (bunden till studieort) + en på distans eller flera olika på distans på deltid. En riktlinje här är att inte åta sig mer än 150% av studietakt (sammanlagt) för det blir jobbigt i längden.
6. går man på en Yrkeshögskoleutbildning, får man ofta jobb på en av sina praktikplatser eller så får man i alla fall Rekommendationer från sina praktikplatser, och även personliga kontakter som hjälper att få jobb.
Med det att YH bara får starta om behov på arbetsmarknaden bedöms vara stor inom den aktuella branschen + mycket praktik under utbildningen = mycket goda siffror vad det gäller att få jobb direkt efter YH (ingen annan studieform kan uppvisa lika goda resultat, med undantag av vissa utvalda högskoleutbildningar - t.ex. Läkarprogrammet).
Nu väntar vi på ett stort "utsläpp" av yrkeshögskoleutbildningar i slutet av januari och jag råder dig kika in på www.yhguiden.se nu på en gång, men även under sista veckan i januari och under första och andra veckor i februari - för det kommer nya YH dyka upp och nya starter på de "gamla" dvs pågående utbildningar.
Jag hoppas mitt svar förklarar en del. Återkom gärna om något är oklart.
Bästa hälsningar och lycka till!
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskapslärare' (6 st.)
Hej! Jag har länge funderat på att studera filosofi. Det som har stoppat mig har varit att jag har haft svårt att se vad jag skulle göra efter en sådan utbildning. Då har det slagit mig att man kanske efter skulle utbilda sig till lärare genom en kpu....
Julia: :
Hej Tobias!Om man vill bli gymnasielärare i filosofi, så finns det 3 vägar att gå: • ämneslärarprogrammet • kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att gå handelsprogrammet inrikting handels & service. För jag tycker det låter roligt samt att jag skulle vilja öppna en butik. Men jag skulle också vilja bli behörig till högskola för att jag skulle vilja bli...
Julia: :
Hej!lärare på högstadiet, år 7 - 9 brukar vara behöriga att undervisa i 3 ämnen, t.ex samhällskunskap, religionskunskap och historia; eller samhällskunskap, svenska och... Läs hela svaret
Hej, jag funderar på att plugga till ämneslärare och funderar då på att ha ämnena psykologi och samhällskunskap. Då det är det ämnena jag tyckt varit roligast att läsa på gymnasiet.
Jag har läst på om vilka ämneskombinationer som fungerar och det ska samhällskunskap och psykologi göra, men...
Liselotte: :
Hej Vera,
det finns 2 huvudvägar att gå om man vill utbilda sig till lärare:- hitta Ämneslärarprogrammet som passar in i dina planer - det är... Läs hela svaret
Hej
Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Milla : :
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare .
Hejsan!
Nu i sommar avslutar jag mitt andra år vid ämneslärarprogrammet 7-9 (ingång samhäll) vid LiU, och då vi väntar barn i juli kommer jag ta uppehåll från mina studier HT2017. Då har jag läst UK 1-4 och Samhällskunskap 1-30. Ska dock läsa en distanskurs i Historia 1-30 vid HH under HT...
Liselotte: :
Hej Emilie!
Ansökningsperioden - för att söka utbildningar på högskolenivå med start hösten 2017 var Sista dagen 18 april. Det är möjligt att Restplatserna... Läs hela svaret
Hej
Jag är utbildad samhällskunskapslärare för gymnasiet. Jag har arbetat i snart åtta år och har börjat tänka på att vidareutbilda mig. Eftersom jag är väldigt intresserad av sociologi har jag funderingar på att läsa vidare till socionom. Jag har läst sociologi A och B och så har jag skrivit...
Anna: :
Hej!
Alla utbildningar till Socionom finns info om på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/?fritext=Socionom
Jag kan inte se någon utbildning på halvtid på distans, tyvärr, men det går kanske... Läs hela svaret