Alice

    Jag velar mellan socionomprogrammet och beteendevetenskapligt program och undrar vad som ger bäst möjlighet att kunna jobba som utredare inom polisen? Troligtvis kommer jag att läsa en master inom beteendevetenskap.

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Alice,
    mitt råd är att du läser så mycket kriminologi och juridik som möjligt. Om du ska välja ett beteendevet.program, försök välja det som har inriktning mot kriminologi eller mot juridik. Det finns många olika program som leder till yrket Beteendevetare; programmen kan ha olika inriktningar. Läs gärna information i yrkespresentationen Beteendevetare på Framtid.se.
    Jag säger inte att det är omöjligt att få jobb som civil utredare hos polisen med socionomexamen. Det de som anställer som bestämmer vilken utbildning de föredrar att sökande till tjänsterna har. Men om du väljer mellan socionomprogrammet och beteendevet.program så råder jag dig satsa på att bli en Beteendevetare och inom den utbildningen ha så många kurser i kriminologi och juridik som möjligt. Du kan också fundera på att sätta ihop kurserna till egen examen. Det är en osäker väg att gå pga du ska behöva söka separat till varje kurs och konkurrera om utbidlningsplats på varje kurs, men fördelen är den att du kan då läsa många kurser inom kriminologi och juridik. Prata med studievägledare på de institutioner där beteendevet.programmen ges.
    Varför passar socionomprogrammet "mindre bra"? Jo, enligt min mening, därför att där läser man mycket om Socialtjänstlagen och har en hel termin praktik på de "typiska socionom-arbetsplatser" som t.ex socialtjänsten. Det förbereder inte direkt till de arbetsuppgifter som civil utredare hos polisen brukar ha. Socionomprogrammet är dessutom en termin längre (7 terminer) än kandidatprogrammen (6 terminer). Du kommer då läsa en termin "i onödan"... kan man kanske säga. Du kan då i stället läsa mer inom kriminologi och/eller juridik under "den extra terminen" om du vill läsa under längre tid än endast 3 år (kandidatprogrammet).
    Om du sedan ska läsa på avancerad nivå, magister eller master, välj då kriminologi som inriktning på den utbildningen (om möjligt). I andra hand - juridik; i tredje hand - samhällsvetenskap eller religion.
    Det jag svarar nu är en sammanfattning av de tidigare svaren vi fått från de sakkunniga. Dock är det inte "exakt vetenskap" och det kan inte uteslutas att en person med socionomexamen skulle bli anställd som civil utredare före en annan som har gedigen utbildning i kriminologi - men i så fall handlar det oftast om personliga egenskaper och "andra meriter" som t.ex tidigare arbetslivserfarenhet, vissa språkkunskaper och andra "speciella utmärkande saker som man har i bagaget" (kan t.ex vara att man har bott utomlands eller man har polisutbildning och har jobbat som polis förut, och sedan utbildat sig till socionom - bara för att ta något exempel).

    • : Tack för svar! Såg att umeå universitet startat en magisterutbildning i polisiärt arbete från och med hösten 2022. Skulle det vara att alternativ att gå socionomprogrammet och sedan den utbildningen?
    • Anna :

      Behörighet till magisterprogrammet du nämner i din kommentar beskrivs så här: Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Särskilda förkunskapskrav: 90 högskolepoäng i något av huvudområdena polisiärt arbete, pedagogik, idrottspedagogik, statsvetenskap, rättsvetenskap, rättssociologi, socialt arbete, sociologi, kriminologi och psykologi eller motsvarande. Så det är nog så att man blir Behörig till en sådan utbildning med socionomexamen, men sedan får man fundera över följande: kommer det programmet (magister i polisiärt arbete) finnas kvar när det blir dags för dig att söka? Och även om den utbildning finns kvar då, kommer du in? det är ju konkurrens om platserna och behöriga sökande konkurrerar och kanske kommer eller inte kommer in. Urval till magisterprogrammet görs nu på "antal Högskolepoäng avklarade per sista anmälningsdag". På så sätt är socionomprogrammet "bättre" än kandidat, då den innehåller 30 högskolepoäng fler. Vilka urvalsgrunder som kommer gälla då det blir dags för dig att söka - kan man inte vara säker på - på förhand. Förändringar kan ske. - Därför rekommenderar jag att du inom din grundutbildning (kandidatprogrammet eller om du sätter ihop din egen examen) läser de ämnena som du är intresserad av och som kan (även utan utbildning på avancerad nivå) ge dig god chans att få jobb hos polisen (och det är kurser eller program i kriminologi och juridik, i första hand).

    Frågor och svar taggade med 'klinisk farmakologi' (2 st.)

    • Sky

      Klinisk farmakologi?

      Hej! Jag undrar om jag tar apotekarexamen som tar 5år och ett halvt år praktik, kan jag då därefter bli klinisk farmakolog, eller måste jag plugga ännu mer för att komma dit? Vad gör en klinisk farmakolog ens? Vad är arbetsuppgifterna?

      Peter: : Hej S!Du får gärna vända dig till de som jobbar på universiteten med de utbildningar som ligger inom den aktuella kunskapsområde: du kan ställa frågor både till studievägledare på de... Läs hela svaret
    • Sky

      Utbildning till klinisk farmakologi?

      Hej ! Jag undrar hur man blir klinisk farmakologi, har hört om att man måste vara i grunden utbildad till läkare eller apotekare, men vad händer sen? ska man läsa något mer efter apotekare för att bli klinisk farmakologi ?

      Anna: : Hej S!det vi vet om yrket Farmakolog berättar vi i yrkespresentationen på Framtid.se/yrke/farmakolog Oavsett vilken utbildningsväg man väljer, så blir den vägen ganska lång.... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga