Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Hej Kamron,
skillnaden är den att "spets" på gymnasiet innebär Extra-studier i ett visst ämne, på hög nivå. Tanken är att man mot slutet av gymnasiet läser Högskolekurser i det "aktuella ämnet", om det är Spets i historia - då läser man kurser i Historia på högskolenivå /mot slutet av gymnasiet, ofta i åk3/.
Och "inriktning" är det alla gymnasieprogram som har. Det är bara Vård- och omsorgsprogrammet som inte har några inriktningar men ger i stället möjlighet till specialisering. Så, inriktning är en vanlig gymnasial utbildning... och Spets är det för extraduktiga och extraintresserade i ett visst ämne och det är ofta speciellt prov till Spetsutbildningar.
Till vanliga inriktningar söker man på sina betyg, utan några extraprov (med undantag till Dans, Musik, Teater - där kan förekomma prov/uppvisningar/uppspelningar/auditions även till en "vanlig utbildning"). "Vanlig utbildning" är på gymnasial nivå.
Spets är det först gymnasiet och sedan börjar man även läsa kurser ur högskolans utbud.
Hoppas jag lyckades förklara på ett begripligt sätt. Hör annars av dig igen!
Peter SYV
Hej, jag blev antagen till https://www.yhguiden.se/utbildning/ec-utbildning/frontend-utvecklare-ecutbildning-vaxjo denna utbildningen men jag har reservplats 4, vad är chanserna att jag kommer in? Jag vet att man kan se antagningsstatistik för olika högskolor och universitet men hittar inget för...
Hej Jonathan, som reservplats nr.4 har du goda chanser att komma in, men vi på FRåGA SYV kan givetvis inte garantera att du kommer in.Vi hoppas och håller tummarna!Jag förstår att det finns goda... Läs hela svaret
Hej! Om man ska läsa på en folkhögskola och få omdöme behöver man läsa i 30 veckor. Jag har redan bra betyg i svenska och matte så det vill jag inte läsa igen. Vad är det egentligen som jag behöver läsa för att få...
Hej Anton,Omdöme "4" är det högsta som man kan uppnå när man läser på en folkhögskola. Det finns ca 150 folkhögskolor i Sverige och varje folkhögskola är som ett "eget... Läs hela svaret Tjenare! Ifall man får F i matte 4 under tvåan, kan man då skriva omprov i trean för kursen. Blir det samma sak på papper som om att jag skulle fått E eller blir det sämre än att jag skulle ha skrivit ett E från början. Tacksam för svar!
Hej Ludde! Om du gör omprov (eller prövning) eller läser om kursen och får det betyget i ditt Examensbevis (eller Studiebevis - som man får i fall man inte uppfyllde krav för gymnasieexamen) så spelar det ingen roll när... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga