Johanna

    Hej! Jag är väldigt kluven över vad jag ska studera på universitetet men något som jag fått höra av väldigt många nu är att det är viktigt att jag väljer något som jag är intresserad av. Dock är det är främst språk och konst som jag är intresserad av. Men jag undrar då vilka yrken inom språk som kan finnas förutom översättare, tolk och lärare? Och om man skulle ta en kandidatexamen i översättning, hur stor är risken att man inte får något jobb inom det senare. Jag känner att språk verkligen vore kul att studera på universitetet men är otroligt rädd att stå kvar med höga studieskulder och sedan inte få något jobb inom det. Jag har hört att det finns möjlighet att läsa KPU efteråt om man har tillräckligt med poäng inom ett ämne men jag är inte så säker på om jag skulle trivas som lärare. Jag undrar därför även om ni känner till någon annan/andra utbildningar som man kan läsa sedan för att lättare få jobb inom språk? Något annat jag funderat på är att studera UX-design, dock är jag mer osäker på detta och undrar om ni känner till någon kortare kurs man kan ta för att få testa på och känna efter mer vad det handlar om. Tack på förhand! Mvh Johanna Hultgren

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Johanna!
    Svarar först om UX-design: utbildningar finns bl.a inom Yrkeshögskola, se exempel:

    yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/ux-designer
    och
    utbildning/nackademin/ux-designer
    ********
    ang. Språkyrken
    det finns rätt många olika Språyrken, se framtid.se/yrke/sprakyrken
    Exempel på språkyrken:  Manusförfattare,Talskrivare och Copywriter.

    ang.möjlighet till jobb och försörjning - så kan man som t.ex Copywriter få fastanställning (heltid tillsvidare) men konkurrensen om jobben inom det område är hård.
    Som tolk och översättare är det vanligaste att man "jagar" uppdrag och får behovsanställningar; det kan innebära perioder utan uppdrag och utan inkomst.
    Men även inom tolkyrket finns undantag, där man kan få fastanställning, t.ex som EU-tolk (dock här ställs det mycket höga krav på kompetens och konkurrensen är hård).

    Yrke: Högskolelärare
    Efter vilken högskoleutbildning som helst kan man försöka sikta mot att bli högskolelärare och utbilda blivande studerande på lärosätena: högskolor och universitet. Vägen är dock lång, svår och osäker.

    Så, det är (krasst sammanfattat) 2 vägar att välja mellan:
    - läsa det man brinner för och hoppas på det bästa (det går inte ge ngn garanti på att kunna försörja sig som översättare eller korsordskonstruktör, bara för att ta 2 exempel från språkyrken)
    eller
    - välja utbilda sig till lärare på grund- eller gymnasieskolan, där man vet att jobben kommer att finnas. Som lärare är det vanligt att ha heltidsanställning med månadslön och om man blir legitimerad lärare är det nästan garanterat att man får jobb.

    Frågor och svar taggade med 'kognitionsvetenskap' (3 st.)

    • Hej

      Vägar efter kognitionsvetenskap?

      Hej! Under den senaste tiden har jag funderat på att läsa kognitionsvetenskap på Linköpings universitet. Det låter intressant, men inte utmanande för mig. Därför har jag funderat på civilingenjör. Vilka yrken eller vidare studier kan jag läsa efter kognitionsvetenskap? Eller ska jag satsa på...

      Julia: : Hej Alva!Med kandidatexamen i kognitionsvetenskap får man en bred och kvalificerad teoretisk kunskap om hur biologiska och maskinella system bearbetar och kommunicerar information. I en komplex och... Läs hela svaret
    • Vilsen

      Hur mycket matte det inom systemvetenskap och kognitiksvetenskap?

      Hej! Jag undrar hur mycket användning av matematik det är inom systemvetenskap och kognitionsvetenskap? Jag har sökt till båda på universitetsnivå och har behörighet men har kämpat mig igenom matematik 2A och alltid haft svårt för matte....

      Anna: : Hej Matilda,om du blir antagen till en viss utbildning då har du uppfyllt kraven för behörighet och har god chans att klara utbildningen (i annat fall lär du inte bli... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilket grupp man hamnar?

      I vilket grupp man hamnar ( B1 eller B2) om man har gjort prövning under gymnasiem , inte efter?

      Mikael: : Hej, om prövning gjordes och betyg sattes senast samma datum som examensbevis blev utfärdat då är det inte en komplettering och du bör prövas i BI, direktgruppen.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga