Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31872 frågor besvarade.
Språkintroduktion - hur lång tid tar det?
2Poäng
Björn
Hej!
Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)
Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?
Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
(IB programmet verkar väldigt svårt).
Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??
Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
Bästa hälsningar
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Hej igen,
den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
Postadress:
Box 4404
102 68 STOCKHOLM
Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008 [email protected]
Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).
"Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.
Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
Bästa hälsningar & stort Lycka till!
Milla SYV
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskap' (46 st.)
Hej jag ansökt om en utbildning. Såg sedan att det står för grundläggande behörighet så krävs det samhällskunskap 1a2 eller Samhällskunskap 1b. Jag har inte läst någon utav dessa kurser. Finns det möjlighet att bli antagen...
Milla : :
Hej,Grundläggande behörighet kan man uppnå på olika sätt. Det är inte alltid som man måste ha godkända betyg i kurserna i just samhällskunskap; många ggr kan man ha... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att göra en prövning i matematik B och Samhällskunskap A. Jag tog min gymnasieexamen med det äldre betygssystemet dvs (IG-MVG). Dessa kurser är de enda kurserna jag endast har G i och skulle därför vilja öka dessa betyg...
Mikael: :
Jag råder dig göra prövningar i kurserna samhällskunskap 1b och matematik 2a. Kursen samhällskunskap 1b är en motsvarande kurs mot den gamla kursen samhällskunskap A. Och vad... Läs hela svaret
Jag har hört att man kan byta ut vilket betyg som helst mot t ex betyg i modersmål, alltså även betyg i de behörighetsgivande ämnena. Så även om man måste vara godkänd i t ex historia för att komma in på...
Anna: :
Hej Lovisa!Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till gymnasiet, det gör gymnasieantagningskanslierna. Du får gärna ställa din fråga till gymnasieantagningskanslierna. Min tolkning av reglerna... Läs hela svaret
Hej!
Jag har tänkt att börja plugga matte 2b och samhällskunskap 1b på vux.
Jag vill plugga 100% och kommer att ansöka om CSN eftersom jag behöver pengar (då jag inte jobbar något)
Jag undrar nu hur lång tid tar det att läsa dessa två kurser på 100%? Kan man dela upp det eller måste man...
Anna: :
Hej Madeleine!De 2 kurser du nämner i din fråga är på 100 gymnasiepoäng/styck.100 gymnasiepoäng läser man på heltid på 5 veckor; alltså 2 kurser á 100p/styck... Läs hela svaret
Hej! Har tänkt söka in till bildlärare och de står att man måste ha samhällskunskap 1b. Jag har läst samhällskunskap 1a1 + 1a2, är detta samma sak eller måste jag läsa 1b också?
Julia: :
Hej B, om du har godkända betyg i samhällskunskap 1a1 och 1a2, då har du samma behörighet som samhällskunskap 1b ger.
Hej! Jag funderar på att plugga till ämneslärare och skulle då vilja läsa samhällskunskap som första ämne. Som andra ämne skulle jag vilja ha psykologi eller sociologi. Vet ni om dessa kombinationer erbjuds någonstans? Hur kan man annars gå till väga för att bli lärare i dessa ämnen? Tacksam för...
Anna: :
Hej Olivia,utbud på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer att fastställas till mitten på mars 2021 då anmälningsperioden börjar. Ännu kan man... Läs hela svaret
Hej! Mitt namn är Sara Atle och jag går just nu tredje året på samhällsprogrammet inriktning samhällsvetenskap. Jag planerar att söka plats på universitetet HT/21, men är kluven i mitt val. Mitt drömyrke har under alla år varit att...
Anna: :
Hej Sara,när det är lärarbrist kan man få jobb som lärare även utan lärarexamen, men får att bli "behörig lärare"... Läs hela svaret
Hej, jag går 2a året på handel- och adiministrationsprogrammet just nu men vill läsa på komvux efter studenten och senare plugga till psykolog. Jag har lagt till Sv2 och Eng6 och undrar om jag bara behöver läsa upp Ma2, Sam1a2 och Sv3 efter gymnasiet?
Vägledare: :
Hej, utbildningar, i Sverige, på psykologprogrammet brukar - för särskild behörighet - kräva Matematik 2 och Samhällskunskap 1b. I stället för... Läs hela svaret
Hejsan, jag vill bli gymnasielärare och undervisa i spanska och samhällskunskap men jag vet att just detta kombinationsämne är omöjligt att ha. Finns det enskilda kurser som jag kan läsa eller en annan väg som jag kan ta istället? Om utbildningen...
Anna: :
Hej!du kan läsa 120 hp (fyra terminer på heltid) Spanska och 90 hp (tre terminer på heltid) i samhällskunskap (på en valfri högskola-universitet) och söka sedan... Läs hela svaret
Hej! Jag planerar att skriva mitt gymnasiearbete med inriktning samhällskunskap nästa termin och har några frågor. Jag har haft ett problem med att begränsa mina frågeställningar förut och undrar om man kan få exempel på simpla...
Julia: :
Hej Kalle!"Samhällskunskap" är ett mycket stort område, med massvis med olika möjligheter att hitta teman för GA inom! Vad är du intresserad av inom samhällskunskap? Tanken med... Läs hela svaret
Hej jag har många olika ideer om vad jag vill plugga till på universitet, en av dessa är psykologi. Däremot går jag IB programmet och jag vet att man måste ha Samhällskunskap 1b för att vara behörig till psykologiprogrammet. Mitt problem...
Julia: :
Hej Selma,enligt informationen på Universitets- och högskolerådets hemsida antagning.se/International-Baccalaureate/IB-examen-2014-eller-senare så anses man ha behörighet i Samhällskunskap 1 och... Läs hela svaret
Hej! Jag vill läsa till förskolelärare och har läst Samhällskunskap 1b, Samhällskunskap 2 men ingen Naturkunskap. Behöver jag läsa både Naturkunskap 1b och Naturkunskap 1a1+1a2 eller räcker det med bara Naturkunskap 1b? samt inte läsa...
Anna: :
Hej,kurserna naturkunskap 1a1 och 1a2 utgör tillsammans kursen nk1b, alltså läser man antingen nk1b eller nk1a1 och 1a2. Det räcker alltså med "bara" Nk1b.Om du har godkända betyg i... Läs hela svaret
Hej! Jag vill räkna ut mitt meritpoäng men vilka ämnen ska jag ta med? Jag har min gymnasieexamen men har också läst samhällskunskap engelska 6 och matte 2 efter, räknas inte dem med? Jag har ju bättre betyg i engelska 6 och matte 2 än i engelska...
Anna: :
Hej Madeleine!Du behöver inte själv räkna fram ditt meritvärde, utan det gör Antagning.se om du ansöker till en svensk högskoleutbildning och bedöms som behörig.Du kan annars... Läs hela svaret
Hejsan! Om jag läset två utökade kurser kommer jag då senare när jag söker till ett universitet/högskola söka med de betygen så de kommer med i mitt snit? Och jag är inte helt hundra på hur jag räknar mitt snitt, men är det...
Julia: :
Hejsan,samhällskunskap 1b = 1a1 + 1a2Om du har godkänt betyg i 1b eller i 1a1 och 1a2 får du samma behörighet.****U-kurser (som i examensbeviset) är markerade med "U" räknas in i... Läs hela svaret
Jag funderar på att byta program nu i maj eftersom jag mer och mer märker att naturprogrammet inte känns rätt för mig och jag inte heller känner mig riktigt välkommen i klassen. Jag har godkända betyg i alla ämnen men jag tröttnar på de...
Peter: :
Hej Samiel. mitt råd till dig blir att du1. lägger in ansökan till Samhällsvet.programmet (till år1) under Omvalsperioden (via gymnasieantagningen);2.... Läs hela svaret