Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31952 frågor besvarade.
Språkintroduktion - hur lång tid tar det?
2Poäng
Björn
Hej!
Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)
Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?
Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
(IB programmet verkar väldigt svårt).
Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??
Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
Bästa hälsningar
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Hej igen,
den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
Postadress:
Box 4404
102 68 STOCKHOLM
Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008 [email protected]
Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).
"Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.
Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
Bästa hälsningar & stort Lycka till!
Milla SYV
Frågor och svar taggade med 'lärarbehörighet' (15 st.)
Hej, Jag har en fråga om man skulle läsa KPU f-3 och få behörighet till svenska, engelska och so utifrån sina tidigare studier. Hur skiljer det sig mot Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,...
Milla : :
Hej!svar ang.lärarutbildningar och lärarbehörigheter får du bäst av de som är experter på just det område och det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och... Läs hela svaret
Hej! Jag läser samhällsvetarprogrammet på MIUN sista terminen nu, och kommer till våren läsa 30 hp nationalekonomi för att komplettera behörighet till KPU gymnasielärare, samhällskunskap. Då det är bättre desto fler...
Milla : :
HEJ,de som är experter på lärarbehörigheter och lärarutbildningar är studievägledare på lärarhögskolorna; så du får gärna samråda... Läs hela svaret
Jag jobbar idag i förskoleklass sedan 5 år tillbaka, har i grunden utbildning till förskollärare, 240hp. Jag önskar nu att jobba som behörig lärare i åk 1-3, vilken väg ska jag ta? Kan jag tillgodoräkna något från min 3,5...
Milla : :
Hej,jag vill hänvisa dig till studievägledare på lärarhögskolorna. Detta för att du ska få rätt svar på dina frågor. Som allmän studievägledare (ej... Läs hela svaret
Jag har lärarlegitimation efter KPU. Har behörighet i Engelska. Jag har studerat Statskunskap A och B och undrar vad jag behöver för att få behörighet i samhällskunskap på gymnasienivå?
Milla : :
Hej,det bästa rådet jag kan ge dig är att du pratar med studievägledare på lärarhögskolorna. Lärarutbildningar och behörigheter är deras specialitet.... Läs hela svaret
Hej! Jag har precis tagit examen ifrån lärarutbildningen där jag nu är grundskolelärare F-3. Jag pluggar på sidan av en engelska kurs som är 15hp. Vad jag har hört kommer dessa 15hp från engelska kursen göra att jag blir behörig 4-6...
Milla : :
Hej,frågor om lärarlegitimationer och deras utökning bedöms och beslutas om av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer - så du får gärna fråga där. Du kan också... Läs hela svaret
Jag har en fundering. Om man pluggar grundlärare 4-6, kan man lägga till någon kurs efter för att bli behörig bildlärare 7-9 eller är det en helt annan utbildning?
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket Bildlärare inkl.vilken utbildning man behöver för att kunna få ut legitimation från skolverket som bildlärare, berättar vi på... Läs hela svaret
Hej. Jag undrar om man läser till " grundskola lärare 1-3 240 HP " i Malmö, kommer man kunna plugga upp sig extra kurser till slöjd lärare och jobba med årskurs 7-9 då? Mvh
Anna: :
Hej, sök svar på din fråga hos studievägledare på lärarhögskolorna. Utan att vara expert på område "lärarutbildningar och lärarbehörigheter" svarar jag... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst 90 högskolepoäng på högskolan men känner nu när jag läser ämne 2 att jag inte alls vill fortsätta. Kan man bli behörig i ett ämne bara? Och hur kan man gå vidare i så fall? Tack på förhand.
Peter: :
Hej Jaqueline!prata med studievägledare på lärarhögskolorna. Förutom ämneslärarprogrammet kan man bli behörig lärare även via KPU, kompletterande pedagogisk utbildning. KPU... Läs hela svaret
Hej! Jag står i valet och kvalet att söka till lärarprogrammet till hösten. Jag väljer just nu mellan grundskolelärare F-3 eller 4-6. Min fråga är därför, om jag väljer F-3, kan jag då lägga till kurser så att jag...
Anna: :
Hej Vilma,lärarutbildningar och regler kring lärarlegitimationer är en komplicerad fråga. Du får de bästa svaren kring den frågan hos studievägledare på... Läs hela svaret
Finns det inga utbildningar till att bli bildlärare i grundskolan? Inte ens med inrikting på bild? Har googlat jättemycket och det enda jag kan hitta är grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Innebär det att man jobbar på fritids...
Julia: :
Håller med dig om att det är ibland rätt svårt att hitta info om vissa lärarutbildningar! Det är mycket info, oklart vad som gäller, varje lärosäte kan endast svara för sina egna... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man kan läsa ämneslärare inom gymnasieskolan fast ta examen inom högstadiet och sedan jobba som ämneslärare 7-9 istället går det? Jag vet att det är olika program men i min hemort så finns det endast ämneslärare...
Anna: :
Hejsan, som reglerna ser ut nu, så är gymnasielärare behörig även på grundskolans högstadiet, år 7-9, i samma ämnen som hen är gymnasielärare för. :)
- när man utbildar sig till gymnasielärare är det 2 ämnen som är obligatoriskt ?
Anna: :
Hej,det är vanligt, i Sverige, att gymnasielärare är behöriga att undervisa i 2 ämnen (och grundskolelärare - i 3 ämnen). Det är dock inte obligatoriskt. Finns inga lagar som förbjudet att bli... Läs hela svaret
Hej! Jag läser ämneslärarutbildningen med inriktning mot grundskolan åk 7-9 på helfart. Jag har samhällskunskap som mitt första ämne och just nu läser jag mitt andra ämne som är historia. Jag har dock funderingar kring att lägga...
Anna: :
Hej Donja,
jag vill råda dig att prata med studievägledare på din institution.ang. läsa på "distans" - så är det viktigt att tänka på att det finns många utbildningar... Läs hela svaret
Hej! Jag hade en fråga angående lärarutbildningen. Jag funderar på att studera till lärare åk 7-9 inom ämnet Svenska/svenska som andra språk. Jag undrade om min ämneslärarexamen jag kan undervisa även i gymnasium?
Mikael: :
Hej Hanna,det funkat åt Andra hållet: gymnasielärare är behörig att undervisa i samma ämnet även på högstadiet. Däremot har inte grundskolelärare formell behörighet att undervisa på gymnasiet.HälsningarMikael
Hej! jag jag är sugen på att bli lärare. Men har lite svårt att bestämma mig för vilken ålder jag vill undervisa. Jag är just nu mest sugen på mellanstadiet pga det känns mest optimalt just nu. Men hade ändå kunnat tänka mig att bli ämneslärare. Det jag undrar är om jag skulle utbildar mig...
SYV-besökare: :
HEJ ELLEN, det är allt som oftast Konkurrens om utbytesplatserna, dvs att utbyte erbjuds, ja, men det är inte alla som anmäler sig som får åka på utbytes-termin, utan man... Läs hela svaret