Sita
    Jag har en kandidat som är utbildad lärare från sitt hemland Syrien. Hon har gått 4 år på Universitetet till lärare och sedan 1 år till teckenspråkslärare. I Syrien arbetade hon 2 år i vanlig skola och 10 år i en skola som använde sig av teckenspråk. Just nu väntar hon på att hennes betyg ska anlända från Syrien för att hon ska kunna få dem validerade. Under tiden studerar hon på Sfi. Är snart klar med Sfi C.
    Hon vill gärna arbeta som lärare här i Sverige. Behöver hon någon påbyggnadskurs / program för att bli godkänd att arbeta som lärare i Sverige?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej,
    när det är lärarbrist anställs många obehöriga lärare, alltså utan legitimation från Skolverket. Det är en väg att gå: att försöka få jobb även utan lärarlegitimation.
    Men om personen vill få ut lärarlegitimation, då är det en fråga till Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer. Skolverket brukar kräva att det i grunden ligger Lärarexamen. Beroende på vad UHR´s bedömning av personens betyg blir, kan olika kompletteringar krävas.
    Mitt råd är att försöka skicka betygen från utlandet till bedömning hos UHR så fort som möjligt och att läsa svenska så mycket som möjligt (så fort och så bra som möjligt). För att kunna komplettera på högskolenivå, kommer personen behöva ha godkänt betyg i SAS 3, alltså tredje kurs på gymnasienivå. Innan dess är det SFI D + SAS grund + SAS 1, 2 och sedan 3. När man är klar med SFI D, har man kunskaper i svenska som ungefär motsvarar årskurs 6 i grundskolan. När man är klar med SAS grund - motsvarande årskurs 9 i grundskolan, och sedan är det gymnasiesvenska 3 kurser á 100poäng/styck. Hur snabbt man kan uppnå SAS grund godkänt varierar mycket från person till person.
    Gymnasiekurserna i svenska är alla på 100p/styck och läses på heltid på fem veckor per kurs, alltså får man 15 veckor på sig om man endast läser svenska och inga andra ämnen och läser på heltid.
    ***
    Tips! lärare från andra länder har ibland vag uppfattning om hur jobbet på de svenska skolorna ser ut. Jag menar kanske i första hand disciplin-frågan, respekt för lärare och löneläge... Det är inte ovanligt att lärare från andra länder förväntar sig att eleverna gör som läraren säger att de ska göra och så har man hög status i samhället och mycket hög lön, vilket inte riktigt är sant. Det har hänt att lärare från andra länder kompletterar sin lärarutbildning och kommer ut på skolorna och kan absolut inte tänka sig jobba i den miljön som finns på de svenska skolorna, därför vill jag råda lärare från andra länder att göra studiebesök på de svenska skolorna, att ta kontakt med lärare som är verksamma i den typen av skolor där de sedan planerar jobba och på så sätt komma fram till beslutet om de vill satsa på läraryrket eller om de väljer att söka jobb eller utbildning inom andra områden.

    • : Så hon ska först och främst vända på sin validering? Bör hon gå klart Sfi C och D ? Behöver hon gå SVA grund och SVA?
    • Julia :

      Ju mer svenska man kan, desto bättre. Om det finns validering just för lärare, kan jag inte riktigt svara på, känner inte till det... och så ändras det också snabbt: vilka yrken, var, hur och när man kan validera inom. Vad gäller kunskaper i svenska, så kan jag inte tänka mig att lärare på en "vanlig svensk skola" (och här menar jag en skola som inte har t.ex engelska som arbetsspråk, utan där arbets- /undervisningsspråk är svenska) kan erhålla jobbet med lägre kunskaper än godkänt betyg i SAS 3, alltså tredje kurs på gymnasienivå. Men ytterst är det upp till "huvudman" (i praktiken Rektor) att anställa vem hen tycker passar. Tips! kanske söka jobb som Studiecoach, Läxhjälpare, Skolvärdinna eller annan skolpersonal som jobbar t.ex med "modersmålsstöd" - för att få in foten på en arbetsplats och känna på hur det är att jobba på en svensk skola. Alternativt söka praktik på en skola, om det blir svårt att få jobb.

    • : Tack snälla Julia för svaret och alla bra tips.

    Frågor och svar taggade med 'elektroteknik' (3 st.)

    • Yusuf

      Kan man bli framgångsrik utan programmering?

      Jag har tänkt läsa ingenjörsprogrammet i elektroteknik, men ser att det finns en del programmering man måste ta sig igenom. Kan man fortfarande klara sig i arbetslivet utan den biten? Jag har programmerat förut, är inte alls bra på det och hatar det. Tack...

      Anna: : Hej Yusuf; utvecklingen går framåt - men exakt åt vilket håll ... svårt att veta på förhand.Allmänt gäller: Elektroteknik är ett område där... Läs hela svaret
    • Anders

      Vilket är bättre?

      Har KTH eller Chalmers bättre rykte när det gäller Civilingenjör inom Elektroteknik? och vilken utbildning väger mest inhemsk samt internationellt?

      Julia: : Hej Anders,den här frågan kan inte vi på Fråga SYV svara på; olika arbetsgivare kan tänka olika... Vänd dig gärna till personal på båda utbildningar - det skulle vara intressant att... Läs hela svaret
    • Magnus

      Kommer jag in på elektroteknik?

      Jag har 18,6 med full merit i betyg. 1,05 på hp. Är det en extremt minimal chans att jag börjar på civ ing. elektroteknik på KTH? Vill verkligen plugga det där. Vilken sökgrupp tillhör jag med mina gymnasiebetyg? Tänkte söka hösten 2017

      Milla : : Om du har Examensbevis och du inte kompletterat med fler betyg efter gymnasiet, prövas din ansökan i BI urvalsgruppen; den prövas också i HP gruppen pga du har gjort högskoleprovet ... Det går... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga