Tahir

    Hej det är så att jag behöver lite råd inför hösten då jag behöver välja mellan valen, 1) socialpedagog i någon yrkeshögskola, eller - 2) kandidatexamen i pedagogik. Jag har redan läst 90 högskolepoäng (matematik 60 hp och programmeringskurser 30hp). Innan var jag mer intresserad av att utbilda mig åt det tekniska hållet men nu på senare tid har jag kommit fram till att jag vill utbilda mig och arbeta inom något som ligger mig varmt om hjärtat och det är då socialt arbete. Jag vill hjälpa andra som lider av någon form av psykisk ohälsa, barn eller vuxna som antingen har fastnat i missbruk eller kanske har någon social ångest. Då jag inte vill studera mer än 2 år till så är socionomprogrammet och psykologprogrammet inga alternativ. Nu för att återkomma till valen som jag pendlar mellan, så verkar det som att socialpedagog utbildningar ger snabbast jobb då det anses vara ett stort behov av socialpedagoger ute på arbetsmarknaden. Medan en kandidatexamen i pedagogik besitter en "högre" kvalifikationsnivå så sägs det att man har väldigt svårt att få jobb som beteendevetare och det känns inte så bra då. Om jag nu skulle välja att studera pedagogik i 1,5 år för att skaffa mig en kandidatexamen så har jag tänkt också att läsa och bygga på med socialrätt, några psykologi kurser samt motiverande samtal under en termin så att jag läser sammanlagt 2 år. Dilemmat är då om jag kommer in i båda utbildningarna vilket jag tror är fullt möjligt, vilken utav dessa borde jag välja tycker ni? Tänker att kortsiktigt så är yh bäst som sagt men långsiktigt då? Om jag lyckas få ett jobb som beteendevetare är det mer "värdefullt" på arbetsmarknaden i långa loppet? Tack på förhand! Med hjärtliga hälsningar.

    1 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Tahir!
    Jag förstår det så här: du kommer att söka både till yrkeshögskola och till högskola-universitet. Om du kommer in på båda alternativen, då måste du välja vilket du tackar Ja till. Det blir en senare fråga i så fall - endast om du kommer in på båda alternativen.
    Vad gäller kandidatexamen så är jag inte säker på att du ska kunna ta in 90 hp fria kurser som t.ex matematik och programmering. Att du måste läsa 90 hp pedagogik för kandidatexamen med huvudämnet Pedagogok, stämmer. Men sedan måste också en kandidatkurs ingå inom 180 hp i kandidatexamen. Sedan ställer lärosätena olika krav på vilka "övriga kurser" som får ingå. Det är möjligt att 60hp helt fria kurser kan ingå, men är också möjligt att endast 30 hp kan ingå - och du kan få olika svar kring det på olika lärosäten. Du kan ta och titta på kursinnehåll i beteendevetenskapliga program, men ännu bättre är om du tar kontakt med studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen.
    Fördelen med yrkeshögskoleutbildning är bl.a den att du får en "färdig examen" och "yrkesidentitet färdigställt" på ganska kort tid och med mycket goda möjligheter att få jobb direkt efter utbildningen.
    Däremot är det inte självklart vad yrkesrollen kan bli och vilka arbetsplatser man kan jobba på med kandidatexamen i pedagogik. Skolorna "skriker efter" legitimerade lärare men du blir inte lärare (i alla fall inte lärare som är behörig undervisa i några ämnen) med kandidatexamen i pedagogik.

    Så, med tanke på att ditt mål är att få jobb och det snarast, skulle jag prioritera läsa på en yrkeshögskoleutbildning (alternativt läsa mot lärarexamen: här skulle du t.ex kunna läsa ännu 30hp matematik och sedan försöka komma in på KPU, kompletterande pedagogisk utbildning för att kunna ta ut lärarexamen som lärare i matematik för grundskolans senare år, "högstadiet"). Läser du totalt 120 hp matematik kan du sikta på att bli gymnasielärare i matematik. Gymnasielärare är samtidigt behörig att undervisa även i årskurserna 7-9 på grundskolan. Som lärare sysslar man ganska mycket även med annat än ren undervisning och betygssättning (det vet du troligtvis ganska mycket om själv) - lärare för bl.a samtal med elever och vårdnadshavare; som klasslärare/mentor handskas man också med diverse beteende- och sociala problem i skolan och i samhället i övrigt.
    Du kan söka många olika yrkeshögskoleutbildningar och 12 alternativ till högskola-universitet samtidigt. Skillnaden här blir att du kan komma in på flera yh samtidigt, t.ex kan du komma in på utbildning/lernia-yrkeshogskola/socialpedagog och på utbildning/vasteras-yrkeshogskola/socialpedagog-inriktning-kbt samtidigt och till ännu några fler yh-utbildningar. Inom högskola-universitet kan man bli antagen till endast 45 hp per termin, så här måste du tänka noga hur du prioriterar dina högskole-utbildningsalternativ.

    Liselotte
    • :

      Hej Liselott, tack för ditt svar! Jag kontaktade universitetet där jag kanske då ska läsa 90hp pedagogik och frågade om det var okej med mina övriga kurser för att "komponera" ihop en examen och de sa att det går att göra det. Jag tänker att det kanske är bättre i långa loppet att ta en kandidat examen om jag nu skulle vilja jobba som familjebehandlare eller samtalsterapeut genom att utöka med psykoterapi steg 1 tex, då jag har sett på jobbannonser att de helst anställer någon med universitets utbildning som grund till dessa tjänster. Drömmen skulle ju vara att skaffa legitimation som psykoterapeut även om det är en lång väg och vad jag har förstått en svår väg för beteendevetare att uppnå. Det är väl egentligen där som jag blir lite osäker på yrkeshögskola att jag inte kan "komma längre" men jag hör vad du säger angående jobbmöjligheter och en "yrkesidentitet" att det är viktigt att ha det när man ska söka jobb och jag håller med. Det här med att utbilda mig till lärare är inget jag är intresserad av för tillfället utan även om det ingår att vara mycket "psykolog" eller stödperson i yrket så är jag mer intresserad av det terapeutiska och det behandlade inom psykisk ohälsa. Samtidigt som jag vet att det finns många fall där beteendevetare har svårt att komma in i arbetsmarknaden så verkar det som att vissa har landat flera jobb som känns väldigt intresseranta, även socialpedagoger men då verkar det som att det är universitetsutbildade som fått sådana jobb som familjeterapeut, samtalsterapeut osv. Jag vet inte jag kanske övertänker och underskattar yrkeshögskola, jag säger bara vad jag märkt av när jag har sökt på jobbannonser men det behöver ju inte vara hela sanningen. Men nu i och med att jag har sagt hur jag tänker mer ingående kring detta, tycker du fortfarande yrkeshögskola som socialpedagog är en bättre väg att gå om man nu tex vill hamna på jobb som jag har nämnt, eller är beteendevetare bättre på längre sikt?

    • Julia :

      Familjebehandlare är allt som oftast i grunden socionomer eller psykologer. För att komma in på psykoterapeutprogrammet måste man ha en anställning där man inom sin anställning kan utöva psykoterapi. Förutom läkare, psykologer är det också socionomer eller ibland sjuksköterskor som kan komma in på psykopetapeutprogrammet; har hänt att någon arbetsterapeut kom in också... säger antagningsgrupperna. Att med generell kandidatexamen inom beteendevetenskap kunna komma in påpsykoterapeutprogrammet - den möjligheten känner vi inte till. Även jobba med samtalsterapi blir svårt med endast generell beteendevetenskaplig examen. Jag rekommenderar söka till socionomprogrammet, vilket är en "mer framkomlig" väg med tanke på de mål som du beskriver i din kommentar ovan.
      Om din dröm är att skaffa legitimation som psykoterapeut, se på behörighetskraven som psykoperapeutprogrammen har. Utan legitimation får man i Sverige inte jobba som psykoterapeut. För att få legitimation måste man ha examen från psykoterapeutprogrammet. För för att komma in på det programmet måste man ha grundutbildning inom ett "människovårdande yrke": psykolog, läkare, sjuksköterska eller socionom är ganska "typiska exempel". Kontakta antagningsgrupper på de lärosäten där psykoterapeutprogrammet ges och fråga om någon med generell examen inom beteendevetenskap har någonsin kommit in.

    • :

      Hej Julia, okej jag förstår och tack för ditt svar. Det finns faktiskt några legitimerade psykoterapeuter och familjebehandlare som har beteendevetenskap som bakgrund och jag har tagit kontakt med några av de via mejl och ställt lite frågor. Dock så är det en svår och läng väg att gå och det verkar som att man behöver ha väldigt mycket tålamod. Det kanske inte är rätt läge för mig att plugga till beteendevetare som första val då med tanke på den stora osäkerheten till jobb efter examen också. Eftersom jag bara vill plugga två år till och sen ut och arbeta, så kanske jag ska fundera på yrkeshögskola istället då. Jag får se jag har tid att tänka i alla fall tills jag tar beslutet helt. En sak till som jag undrar över, känner ni till socialpedagog utbildningen på cady academy? Det står på deras hemsida att utbildningen blev nivå klassad år 2019 av myndigheten för yrkeshögskola till "seqf kvalifikations nivå 5". Jag har kollat andra socialpedagog utbildningar på yh och dem är placerade på samma kvalifikationsnivå. Innebär det då att om jag läser utbildningen på cady academy att jag borde ha samma möjligheter till jobb som de andra yh utbildningar med samma kvalifikationsnivå?

       

    • Anna :

      Hej Tahir! Vad jag vet bedriver inte cady-training-academy någon yrkeshögskoleutbildning. Det är en privat skola som är en känd aktör på arbetsmarknaden som har funnits sedan 2007, men den hör inte till yrkeshögskolan. Vad arbetsgivare anser kan vara olika. Då yrket Socialpedagog inte är reglerat, får varje arbetsgivare tycka och tänka precis som hen själv vill och anställa vem hen anser passar bäst. 

    • : Hej Anna! , okej tack då vet jag det.
    • Anna : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'kostnader' (10 st.)

    • Leo

      Kan man göra konkurrenskomplettering prövningen utan att läsa kursen?

      Hej! Jag vill öka mina gymnasiebetyg och förstår att detta görs genom kurser i Komvux. Är det möjligt att göra prövningarna utan att läsa kurserna? Dessutom, kurserna kostar 500kr var, men då man har läst en kurs får man göra prövningen så många gånger man vill utan att betala, stämmer...

      Mikael: : Hej Leo,svar på frågan om man får göra prövningar utan att ha läst kurser i vilka man prövar är: Ja, om man inte är en elev inskriven i... Läs hela svaret
    • Anna

      Kan man läsa enstaka distanskurser, samtidigt som annat program?

      Hej, Min dotter är både språk- och konstnärligt intresserad. Hon går i nian och har gjort sitt gymnasieval, men har möjlighet att korrigera det nu, fram till den 15/5, om jag förstått det korrekt. Kan hon tex gå en estetisk utbildning, men...

      Anna: : Hej Anna,det svenska gymnasiesystemet fungerar så här: eleven är inskriven i en skola (åt gången) och det är bara den skolan som får pengar för... Läs hela svaret
    • Izabelle

      Kan jag studera IB utomlands i ett år?

      Hej! Jag är 16 år och går just nu i pre-IB här i Sverige, jag undrar däremot om det är möjligt att åka utomlands i ett år eller halvår och studera i år 2? Vilka länder kan man välja mellan, och hur mycket kostar det...

      Milla : : Hej Izabelle,Var du bor fram tills du fyller 18 år - är det dina vårdnadshavare som bestämmer.Det är dina vårdnadshavare som också har försörjningsansvar för... Läs hela svaret
    • Maryam

      Moderna språk, kostnad?

      Hej! En snabb fråga, om jag vill läsa ett modernt språk som ej just nu erbjuds på min gymnasieskola. Men finns på distans och jag är den enda på skolan som kommer läsa språket. Hur mycket ungefär kostar det för skolan? Jag vet att det varierar, men jag vill veta ungefärligt. Sen vet jag...

      Milla : : Hej, tyvärr vet vi inte och kan inte svara på just den frågan. Eleven på gymnasiet kan endast få lov att inkludera kurser i sitt examensbevis eller studiebevis om hen läste kurser på sin skola... Läs hela svaret
    • jonathan

      Studera utomlands?

      Hej, jag funderar på att studera utomlands senare i USA. Undrade lite om hur csn kan hjälpa en, hur länge man får studera där, vad det kan kosta en, och om man måste ta studielån? Lite generell info om möjliga kostnader, och hur länge man kan plugga där bara. Och sen en extra fråga, jag har...

      Mikael: : Hej Jonathan, vad vill din amerikanska kompis läsa? olika kurser och program kostar olika mycket... För icke-svenska medborgare är studier icke-kostnadsfria. Vilka utbildningar som i Sveirge /på högskolenivå/ ges på engelska - kan man se här >>
    • Maryam

      godkänna vid prövning av moderna språk?

      Hej! Jag undrar en sak, när man tänker göra prövning av ett språk som inte finns på gymnasieskolan man studerar. Kan man göra det själv, alltså betala själv? Eftersom skolan inte har möjlighet att betala.

      Mikael: : Hej Maryam, man brukar nästan alltid själv betala prövningsavgiften som är på 500 kr. Det är skolan som TAR AVGIFTEN från den som gör prövningen, inte så att skola betala avgiften. Så brukar det vara. Hälsningar Mikael SYV
    • Hanna

      Hur får man råd till att bli naprapat?

      Hej! Är jätteintresserad av att börja plugga till naprapat. Problemet är dock att denna utbildningen är väldigt dyr 100 000 kr per år och utbildningen vara 4 år och sen tillkommer andra kostnader i form av skolmaterial osv. Hur är det tänkt att man ska ha dessa pengarna direkt efter gymnasiet?...

      Melina: : Hej Hanna!Ja det stämmer att utbildningen till Naprapat i Sverige har en kursavgift.Du kan söka lån och bidrag samt merkostnadslån hos CSN, här kan du läsa mer om... Läs hela svaret
    • Christoffer

      Inriktningar, kostnad för utbildning?

      Hej! Jag går i åttan, är 14 år, men börjat fundera kring gymnasiet. Jag vill gärna bli pilot eller läkare, och jag hinner nog inte bestämma mig redan nästa år. Kan jag välja efter gymnasieutbildningen, ger naturvetenskap årkomst till både läkare- och pilot utbildning? Jag vill hemskt gärna...

      Anna: : Hej Christoffer! Det är mycket bra att du redan nu, i "åttan", funderar på gymnasiet. Bra att vara ute i god tid! Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap - kommer att ge dig behörighet till läkare &... Läs hela svaret
    • Ninnie

      Stipendier för att bli utbytesstudent?

      Jag skulle gärna vilja bli utbytesstudent i USA i framtiden, men det stora problemet är kostnaden. Jag har läst att det kan kosta mellan 80 000 - 100 000 kr. Men har även läst att man kan få stipendier som kan göra det billigare för sig själv. Jag undrar då vilka typer av stipendier som finns...

      Anna: : Hej Ninnie! Jag vet att det kan vara dyrt att bli utbytesstudent. Den här organisationen, som inte är vinstdrivande, håller utgifterna nere för utbytesstudenter och deras familjer men då måste din familj ta in en... Läs hela svaret
    • Hanna

      Pendla till gymnasieskola, betalas det ur egen ficka elr av kommunen?

      Hej, Jag skulle jättegärna vilja gå humanistiska programmet inrikting språk i Stockholm. I den lilla kommun (1,5h från Sthlm) jag nu bor i har vi inga gymnasieskolor, och skolan jag eventuellt kommer söka till har riksintag. Är det så att kommunen jag bor i betalar resekostnader för...

      Milla : : Hej Hanna, är det Riksintag eller Riksrekrytering som skolan har? Det är olika regler om det är Riksintag (som Friskolor har) och Riksrekrytering (som vissa skolor har: både friskolorna,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga