Anna

    Hej min ungdom går åk 1 och har svårt att klara Ma1b det här åtet iaf. Jag som förälder är väldigt missnöjd med det ringa stöd som erbjuds ( extramatte 1h/v) och jag vet att de erbjuder att gå om kursen till de elever som ”misslyckas, jag tycker dock skolan är de som misslyckas men eleven får betala, men men. Måste man läsa just 1b för att få examen från Estetiska programmet, el kan man lika gärna läsa 1a, få utbildningar som verkar bry sig om vilket spår man läst brukar oftast bara stå Ma 1 el Ma2. Är det nåt vi kan föreslå? Om man tvingas gå om, ska dessa elever då läsa heltid plus en extra kurs på sidan av? Med risk att inte kunna prestera på övriga kurser heller. Första barnet i gymnasiet och det känns som att hela framtiden för hen står på spel iom slitandet med matten. Orolig att hen bränner ut sig, finns sådan historik. Hälsningar bekymrad mamma

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Anna!
    Skillnaden mellan kurserna Matematik 1a och 1b är inte så stor, det är i princip samma kurs. I examensbeviset från högskoleförberedande program får kursen matematik 1a finnas med (i stället för matematik 1b eller 1c), det är inte förbjudet. Godkänt betyg i en av kurserna på nivå1, alltså antingen i matematik 1b eller 1a eller 1c är ett av kraven för att kunna ta ut examensbevis från gymnasiet (och även från komvux). Det finns dock ett antal andra krav också. Eleven som inte uppfyller något av kraven för examensbevis får ut ett Studiebevis i slutet av år3 på gymnasiet.
    Studiebevis ger inte grundläggande behörighet till högskolestudier. Det kan på komvux kompletteras upp till examensbevis.

    Studiebevis vs Examensbevis
    Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolestudier.
    Om man fick ett studiebevis och inte har planer på att läsa på någon svensk högskoleutbildning kan man söka till andra former av utbildningar, t.ex inom yrkeshögskola  - med sitt studiebevis. Det är inte ett absolut krav att ha just Examensbevis. Man kan komma in på många utbildningar (men inte inom svensk akademisk utbildning: högskola eller universitet) utan examensbevis. Man kan också få jobb utan examensbevis.

    Omgång av en gymnasiekurs vs Prövning
    Om gymnasieskola erbjuder att gå om en kurs är det en stor förmån (händer inte så ofta att elever får sådan möjlighet, så jag skulle tacka Ja!). Det som vanligtvis händer är att eleven får, om hen vill, tid för att göra Prövning i den kursen i vilken hen fick F-betyg. Förberedelserna inför prövningen får man bedriva hur man själv vill (självstudier, privat lärare eller på annat sätt). Elevens rättighet är att få tid för prövning i en kurs i vilken hen fick F i. Någon extraundervisning eller omgång ingår (tyvärr) inte i elevens rättigheter, och enligt vår erfarenhet erbjuds sällan (bland annat för att det kan bli svårt med schemat på skolan + att det är en extrakostnad för skolan).
    Eleven får tacka Nej till både omgång av en kurs och till prövning. Det är en förmån, en möjlighet som erbjuds. Finns ingen tvång i att gå om en kurs eller tvingas att göra en prövning.
    Skulle eleven gå om - t.ex matte 1 så skulle man kanske kunna försöka dra ut på kursen så att den läses på två år (under årskurs 2 och 3) - på så sätt blir det inte så mycket extrastudietid (förutom de heltidsstudier som redan är inplanerade under de resterande årskurserna på gymnasiet).

    Sommarskola
    Undersök gärna möjlighet att läsa matte i en sommarskola. Om eleven får F i slutet av år1 i t.ex matematik1, borde möjlighet finnas att gå på sommarskola på den gymnasieskola där eleven läser eller på en annan skola i samma kommun eller i "hemkommunen" (om eleven är folkbokförd i en annan kommun än där gymnasieskola ligger). Det är rätt olika hur tillgång till sommarskola ser ut. Man får fråga på sin skola och även på utbildningsförvaltningen i de "aktuella kommuner" - alltså där eleven är folkbokförd och även där skolan ligger (om det är olika kommuner).

    Matteboken.se
    Det finns en mycket bra gratis sida - www.matteboken.se där grundskole- och gymnasiekurser i matematik finns upplagda för repetition och för självstudier. Och det finns också "tillhörande" matteforum (där man kan få svar på just sin mattefråga) och även Räknestugorna i många (dock inte i alla) städer där man gratis kan få mattehjälp. Matematik 1 finner man upplagd på matteboken.se/lektioner/matte-1

    Dyskalkyli-utredning
    Anledning till varför en del elever har rätt svårt med matte kan vara att de har någon form av dyskalkyli. Om en elev har dyskalkyli, behöver hen (och även har rätt till) specialutformad undervisning under ledning av speciallärare (som ofta sker antingen i en mycket liten grupp eller individuellt). Det kan vara fördelaktig för eleven att be om en sådan utredning. En "vanlig mattelärare" brukar kunna göra första bedömningen om det kan handla om dyskalkyli eller inte. Om det finns "misstanke om dyskalkyli" brukar frågan överlämnas till experten/speciallärare i matematik.

    Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!

    • : Jag förstår inte varför skolan inte ger mer individanpassad riktad hjälp nu,.
    • : Såklart svårt för dig att svar på
    • : Jag förstår informationen, jag trodde dock det var vanligare att erbjudas gå om. Så fle många elever är det komvux som sen gäller och då missgynnas man genom att hamna i BII kompletteringsgrupp , större konkurrens om platserna?
    • : Hen vill i framtiden jobba med film/media/grafisk design. Trivs ju på Estet/media/media
    • Julia : Min gissning är att det är dyrt (lärare vill få betalt för varje extrauppgift och extratimme de lägger ner...) + att det är också lärarbrist. Att ha en Behörig (legitimerad) lärare är inte självklart, tyvärr. Även lärarstuderande och personer utan någon som helst eftergymnasial utbildning undervisar ibland (för att det inte finns behöriga lärare att få tag på). Det är självklart önskvärt att alla lärare skulle vara behöriga, duktiga och att det fanns resurser att individanpassa all undervisning. Om du/ni tycker att skolan inte uppfyller sitt ansvar, finns möjlighet att göra anmälan till Skolinspektionen.
    • Julia :

      Det är inte nödvändigt att läsa på högskolenivå för att jobba med film, media och/eller gratisk design. Det finns rätt många utbildningar inom det område inom yrkeshögskola, folkhögskola, KKU, privata skolor och så är det inte helt omöjligt att som självlärd (genom att påvisa vad man de facto kan) få jobb inom det område som du nämner i din fråga, och jobba även utan någon eftergymnasial utbildning. T.ex den här yrkeshögskoleutbildning: kräver inte matematik för särskild behörighet och det är inte omöjligt att komma in med F (icke-godkänt betyg) i matematik 1 och utan examensbevis från gymnasiet. Med det sagt, så råder vi att göra sitt bästa och försöka skaffa sig så bra kunskaper i alla kurser man läser och så höga betyg som möjligt!

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'psykiatriker' (9 st.)

    • wbeter

      Kan samtalsterapi vara en del av yrket som psykiatriker?

      Hej! Jag har länge siktat på att utbilda mig till psykolog, efter att jag gått klart psykologi A på universitetet. Psykologi är oerhört spännande, men något jag märkt är att även mitt intresse för vård överlag har vuxit. Jag har samtidigt fått ett allt starkare intresse för anatomi och den...

      Milla : : Hej!Psykiatriker och Psykoterapeut är olika yrken. Kika gärna på framtid.se/yrke/psykiatriker och framtid.se/yrke/psykoterapeut --- nu jag är inte expert på... Läs hela svaret
    • elev

      Yrke inom kroppsspråk?

      Hej! Jag är intresserad av kroppsspråk väldigt mycket, typ att jag pratar med personer och vet hur dem är av deras kroppsspråk, vad för yrke kan jag välja då?

      Milla : : Hej Salli,jag antar att du inte menar att du vill "utöva" icke-verbal kommunikation som t.ex mimare (pantomimartister) och clowner gör, utan jag gissar på att du menar att du vill studera icke-verbal kommunikation, och i... Läs hela svaret
    • Emil

      Socionom till Psykiatriker?

      Hejsan. Har nu sökt till Socionomprogrammet på Malmö universitet. Jag undrar ifall det är möjligt att gå från en socionom examen till att sedan bli psykiatriker. Är utbildningen för psykiatriker kortare ifall man tagit socionom examen? Blir det...

      Peter: : Hej Emil. I Sverige är Psykiatriker - en specialistläkare. Man måste i grunden ha läkarexamen och sedan läsa psykiatri som specialisering för att bli specialistläkare och det finns ingen annan... Läs hela svaret
    • Loka

      Är det möjligt att bli psykriatiker från vom?

      Hejsan! Jag går i årskurs 9 och vill bli psykiater men undrar om detta kommer vara möjligt samt om hur konkurrensen är samt hur lång tid utbildningarna tar. Så det jag valt att går är vård och omsorg för att bli socionom vad kommer jag behöva lägga till för att få högskoleförberedande? Sedan...

      Anna: : Hej Loka, Psykiatriker är en specialistläkare>> som valde psykiatri som sin specialitet. Du måste därför efter gymnasiet söka till läkarprogrammet för att utbilda... Läs hela svaret
    • Hanna

      Bli behörig till högskolan?

      Hej! Jag gick ut nian med väldigt bra betyg och kom in på en fantastiskt gymnasieskola 2012 och valde att läsa samhälle inriktning psykologi där. Precis när andra året började hade jag tyvärr alldeles för mycket press på mig och många anledningar att helt enkelt hoppa av. Jag blev godkänd i...

      Anna: : Hej Hanna! Bra att du vet vad du vill göra (jobba med) i framtiden. Psykiatriker är läkare med specialkompetensområde "psykiatri" (i alla fall så är det i Sverige). I Sverige läser man 5.5... Läs hela svaret
    • Frida

      Vilken linje gynnar mig bäst i framtiden?

      Hej! Jag är väldigt intresserad av bl.a. psykologi och psykiatri och funderar på att välja samhäll med inriktning beteende på gymnasiet (jag går i 8an nu, mitt meritpoäng ligger på 200). Jag är dock osäker på vad jag vill jobba med i framtiden, det skiftar mellan psykolog och psykiatriker,...

      Mikael: : Hej Frida! Bra att du är ute i god tid! Du kommer ju att välja till gymnasiet först nästa år! Men det är bra att du undersöker olika alternativ redan nu. Du har läst... Läs hela svaret
    • Frida

      Vad heter yrket?

      Jag vill bli någon slags psykolog som riktar in sig på att undersöka brott/brottslingar. Jag vill alltså jobba med att brottslingars beteende, och varför de har handlat som de har gjort. Dock vet jag inte riktigt vilket yrke det är jag beskriver.... Och vilken gymnasielinje passar bäst för detta...

      Anna: : Hej Frida! De arbetsuppgifterna som du är intresserad av kan förekomma inom flera olika yrken: Psykiatriker som i grunden är Läkare http://www.framtid.se/yrke/lakare med specialistutbildning i Psykiatri Psykolog... Läs hela svaret
    • Elin

      Vilken utbildning?

      Hej, jag går Sam beteende på gymnasiet och vill senare arbeta med psykiskt sjuka och kriminella människor på en högre nivå än psykolog. Vad kan jag bli och vilken utbildning ska jag gå på högskola/ universitet?

      Milla : : Hej Ellinor! Psykolog http://www.framtid.se/profession/psykolog/ kan specialisera sig inom olika områden, t.ex. att arbeta med tungt kriminellt belastade personer. Man kan med grundutbildning "psykologprogrammet" gå vidare till att bli... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga