Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32017 frågor besvarade.
Tips på frågeställningar?
4 Svar
Ordet "terror" kommer från latin och betydet "rädsla, fruktan" och definitionen av Terrorism som fenomen är att "skapa skräck för att uppnå ideologiska mål".
Undet Franska revolutionen år 1789 fick begreppet sina "rötter" och bred etablering samt kom in (som låneord) i många andra språk.
Vill du skriva om Terrorismens historia? eller om nutiden?
Terror har historiskt använts som metod i politisk kamp både av höger- och vänsterextremister.
Terrorismens historia - hur och när "det hela" började... - kan man t.ex inrikta sitt gymnasiearbete på.
Nätverkens byggande inom terrorism - hur funkar rekrytering av nya "medlemmar"? - kan man också skriva gymnasiearbete om.
Annars kan man välja ett visst land och/eller ett visst "åratal" - som t.ex:
"Terrorism efter år 2000 i USA" - och beskriva vad som hände under den perioden i just det landet och analysera varför det hände, samt uppge vilka slutsatser som drogs och vilka åtgärder som föreslogs och kom till stånd för att bekämpa terrorism.
Terrorism i ett psykologiskt perspektiv - kan man skriva om.
Terrorism: självmordsuppdrag - hur tänker man som är beredd att ge sitt liv för ... vad?
***
Ovan finner du lite "lösa tankar" kring ämnet. Kika också gärna på www.framtid.se/yrke/terrorexpert och om du vill kan du kanske skriva om yrken som "jobbar med..." eller snarare mot terrorism.
Man kan också inrikta sitt gymnasiearbete på "Rekryterare" och deras metoder, dvs personer som rekryterar till terrornätverk - hur gör de?
Här kommer några tankar kring frågeställningar från en psykolog:
- Kan vem som helst radikaliseras?
- Vilka skydds- och riskfaktorer (sociala, demografiska, psykologiska) gör att vissa är mer utsatta än andra?
- Politisk och religiös terrorism - likheter och skillnader?
Det kan också vara intressant att rikta in sig på en terrorgrupp och skriva om gruppens ideologi och historik. Förslag på grupper att analyser är: Islamiska staten, FARC gerillan, Jabhat Al-Nusrah, Boko haram eller the Order.
Vi fick svar från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet som lyder:
Man kan t ex skriva sina gymnasiearbeten om något mål eller delmål till de Globala Hållbarhetsmålen,
och med vilka styrmedel man ska kunna lösa någon av alla de olika utmaningarna.
http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/julkalender
Hej!
Vi har nu fått svar från en sakkunnig i det aktuella ämnet. Hen föreslår några frågeställningar som du eventuellt kan använda:
1. Vilka samband finns mellan organiserad brottslighet och terrorism som våldsyttring?
2. Hur har terrorism definierats över tid? Finns det skillnader före/efter 11/9-2001?
3. Kan vissa definitioner av terrorism vara kontraproduktiva genom att faktiskt ge näring åt terroristorganisationer?
4. Vilka konsekvenser har kriget mot terrorn haft? Har terrorismen minskat sedan 11/9-2001?
5. Hur skiljer sig olika terroristorganisationer (Irgun/Etzel, Daesh/ISIL, Hamas, Boko Haram, ETA, IRA, Aum Shinrikyo, PKK, etc.) åt?
6. Hur kommer det sig att vissa terroristorganisationer (Hamas, Hezbollah) har ett stort folkligt stöd i områden som de verkar i?
*********************
OBS! du måste få temat för ditt gymnasiearbete godkänt av din handledare för gymnasiearbete på din gymnasieskola. I annat fall riskerar du att få underkänt i kursen och utan godkänt betyg i gymnasiearbete uppfyller man inte kraven för examensbevis.
En av de sakkunniga som vi har tillfrågat, svarar så här:
Nationella samordnaren arbetar för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (VBE), vilket inte är samma sak som terrorism. VBE är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Våldet kan innefatta terrorism, men inte nödvändigtvis.
Terror, å andra sidan, är alltså en särskild taktik/metod för att uppnå ett politiskt eller ideologiskt mål. Det finns ingen entydig definition på terrorism, men ofta innefattar det attacker mot civila mål eller ”icke-stridande” i kombination med ett politiskt syfte. Vissa går så långt som Rosalyn Higgins, f.d. domare i internationella brottmålsdomstolen, och menar att terrorism är endast ett sätt att beskriva aktiviteter man generellt inte tycker om eller godkänner. Hur terrorism definieras och vad som klassas som terrorism är med andra ord högst politiskt och inom forskningen flitigt omdebatterat.
Mot den bakgrunden faller terrorism inte riktigt inom ramen för Nationella samordnarens ansvarsområden. Det är Säkerhetspolisen som ansvarar för att förhindra och avvärja terrorattacker i Sverige, och samverkar med Nationella Operativa Avdelningen (NOA), Samverkansrådet mot terrorism, och Nationellt Centrum för Terrorhotsbedömning (NCT).
Vidare läsning och kontakt:
- Säkerhetspolisens hemsida
- Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
- Försvarshögskolan (FHS) – har ett Centrum för Asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) där bl.a. Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp är verksamma
- Hamdi Hassan är sakkunnig expert på Utrikesdepartementet
- Justitiedepartementet ansvarar för Sveriges strategi mot terrorism
- Radicalisation Awareness Network (RAN) finns på EU-nivå och har oerhört mycket information
- Även Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) kan ha intressant läsning.
Avdelningschef på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor hälsar följande:
"Vår myndighet funderar en hel del kring vad samhället kan göra för att förebygga att unga personer känner sig attraherade av de (förenklade) budskap och "sanningar" som de olika formerna av våldsbejakande extremism står för. Vi har tagit fram material på det temat, men det finns också andra, både i Sverige och utomlands, som har kompletterande kunskap och perspektiv. (Förutom vårt material skulle jag rekommendera att ni länkar till nationella samordnaren mot våldsbejakande extremisms hemsida.) Utifrån detta skulle exempel på frågor att utgå från kunna vara:
Vad gör staten och kommuner för att förebygga våldsbejakande extremism?
Varför attraheras vissa personer av våldsbejakande extremism?
Hur kan kommuner göra för att involvera unga i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism?
Vad finns det för likheter och skillnader i hur länder i Europa försöker förebygga terrorism? Varför finns dessa olikheter?
Hur kan kommuner involvera civilsamhället i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism?
Vad kan EU göra för att förebygga våldsbejakande extremism?
På vilket sätt hotas vårt samhälle av terrorism?
Till sist:
Jämför två kommuners arbete med att förebygga våldsbejakande extremism utifrån hur de involverar unga och/eller civilsamhället.
Med förhoppning om att frågorna kan tjäna som inspiration!"
Hej! Ännu ett förslag som förhoppningsvis kan vara till någon sort hjälp för dig:
att du tittar på den nationella samordnaren mot extermism hemsida, där finns mycket information som kan ge uppslag till några idéer och teman för gymnasiearbete tror jag. https://www.google.se/#q=nationella+samordnaren+mot+v%C3%A5ldsbejakande+extremism
Förra året tog Socialstyrelsen fram ett stödmaterial riktat till Socialtjänsten som kan vara bra att titta på och som eventuellt kan ge upphov till några idéer:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-2
Frågor och svar taggade med 'studieupplägg' (5 st.)
-
Hur många dagar i veckan har man lektion?
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret -
När man börjar att läsa fysik ett och kemi 1 ?
Jag började naturvetenskap programmet inriktning naturnatur men jag blev undrar när man börjar fysik 1 och kemi 1 bara vi läser biologi 1 och matte 1a . Min ämne är kemi och fysik men Tyvär jag har ingen aning om varför man inte läser de första året ?
Hej Ahmed! Det är upp till rektor att bestämma när kurserna läses. Din skola kanske bestämde att fyisk 1a och kemi 1 läses under åk2, vilket kan kanske bero på att... Läs hela svaret -
Hur ser ett schema på högskolan ut?
Hej ! går just nu i trean på gymnasiet och funderar på att läsa vidare på högskolan sedan, men det jag undrar hur ett schema generellt är utformat? går man lika länge i skolan som på gymnasiet eller är det mer eget arbete osv?
Hej Elin! Det finn oIika STUDIEFORMER - distans och "haIvdistans" och "vanIig undervisning", dvs SkoIbunden. På distans går man inte i skoIa, utan Iäser via Internet (kan finnas några obIigatoriska... Läs hela svaret -
Dela upp 8 ämnen på två terminer (komvux)?
Jag undrar hur man går tillväga om man vill läsa kemi 1+biologi 1+ fysik 1 och matte 3 (på komvux) till hösten och de resterande 4 ”högre” kurserna till våren 2017? Ska man vänta med att ansöka om att få läsa de sistnämnda i så fall och istället ansöka när det kommit nya datum för de kurserna...
Hej Anna! Olika komvux (i olika kommuner) "kör" olika upplägg. På vissa komvux går det bra (och rekommenderas) att söka alla kurser (inklusive fortsättningskurserna) samtidigt. I... Läs hela svaret -
Hur många ämnen brukar man läsa samtidigt på kommvux?
Hej, det är så att jag tänkte ansöka om att läsa ett par ämnen som jag behöver läsa för att komma in på tandläkarlinjen senare och då jag läste samhälle/beteende linjen på gymnasiet så är det ett par stycken ämnen som jag då behöver läsa upp och dessa är matte 3b,matte 4,biologi 1, biologi 2,...
Kurserna som du behöver få betyg i utgör 850 gymnasiala poäng. På heltid läser man 20 gymnasiepoäng per vecka. Om du läser på heltid, tar det 42,5 veckor,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga