Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32233 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med '#matematik' (4 st.)
-
Prövning i matematik 1b eller 1a?
Jag har betyget D i matematik 1b och ska skriva prövning för att höja mitt betyg. Kan jag istället pröva matematik 1a, ersätter de varandra? Ifall jag skulle få A på en Matematik 1A prövning skulle mitt merit värde höjas med 0,3 i...
Hej, svar på dina frågor är Ja, Ja och Ja!Du höjer ditt meritvärde med cirka + 0.3 om du höjer betyget i en 100poängskurs från betyget D till A. Du kommer prövas med det... Läs hela svaret -
Kan man läsa matematik 4 parallellt med matematik 5?
Jag ville läsa matematik 3 och 4 i tvåan och matematik 5 i trean. Jag försökte få hjälp med det förra terminen och i höstas men fick ingen hjälp. Därför är det nu försent att läsa matematik 3 och 4 under 2:an. Jag undrar...
Hej Ebba,innehåll i kurserna Matematik 5 och Matematik specialisering baserar sig på innehåll i kursen Matematik 4.Alltså, FÖRKUNSKAPER inför matte 5 och matte spec.... Läs hela svaret -
Utbildning som inte kräver matematik?
Finns det några program på universitetet som inte kräver behörighet i matematik? Isåfall vilka och vad för yrken kan man utbilda sig till på de programmen? Jag undrar även om det finns det program som endast kräver behörighet i matematik 2? / Thea
Hej Thea, godkänt betyg i Matematik 1 ingår i kraven för Examensbevis, dvs utan det betyget kan man inte få ut examensbevis från gymnasiet. ****Behörighetskraven kan ändras. Vi kan... Läs hela svaret -
Matematik 2? a,b,c?
Hej, jag har kollat på en utbildning som kräver högre matte än vad jag hade i gymnasiet. Jag hade bara matte 1a men på kriterierna så står det att man måste ha matematik 2a/2b/2c och då är min fråga; måste jag alltså gå matte 1b,1c,2a,2b,2c för att få komma in? Vad menas egentligen med a,b,c?
Hej Emma, mycket kort svar är att du behöver nu bara läsa en kurs: matte 2a för att bli behörig. Men du kan läsa 2b eller 2c i stället; direkt, alltså - nu på en gång läsa 2b eller... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga