Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32003 frågor besvarade.
Utbildning inom kemi som leder till sjukvård?
2Poäng
vengie
Hej!
För tillfället går jag en YH-utbildning till drifttekniker inom biogas- och vattenrening och har 1 år kvar av utbildningen. Dock så har jag fått tycke för en annan utbildning, nämligen ett kandidatprogram i Kemi på GU. Jag skulle gärna vela jobba inom sjukvården med någonting som har med kemi att göra. Två självklara utbildningar, vad jag vet, är i så fall biomedicinsk analytiker med inriktning laboratoriemedicin eller Apotekarprogrammet. Det första alternativet låter intressant men är lite för låg avlönat, tyvärr, för min del och det andra alternativet har jag inget direkt intresse för, men det kanske bara jag som inte har en tillräckligt bra bild av det. Finns det fler alternativ? Jag hittade också ett yrke som heter Sjukhuskemist. Vad gör en sådan, och finns det en efterfrågan för just sjukhuskemister? Också, om jag nu tar mig igenom de tre åren på kandidatprogrammet i kemi, är det lätt att få jobb? Eller är en master ett "måste" ?
Hej Kristoffer! när jag söker på sjukhuskemist får jag just nu (14 aug 2021) "noll" träffar i platsbanken på arbetsförmedlingens webbplats, alltså finns just nu inga jobbannonser där men bland annonser där "kemist" sökes finns också några där jobbet har på något sätt med vård eller medicin att göra, t.ex se arbetsformedlingen.se/kemist-nuklearmedicinsk fysik "Problemet" här är i mångt och mycket att yrket kemist är icke-reglerat, alltså blir det upp till arbetsgivaren att bestämma (ingen legitimation finns att söka) vilken utbildning hen kräver och vilka arbetsuppgifter som hen kommer att inkludera i kemistens arbetsuppgifter. Och olika arbetsgivare kan tänka olika.
Vad gäller utbildningar i kemi på de svenska lärosätena, så kan det finnas kemiprogram som från början är inriktade på läkemedel (där du kan läsa mer eller mindre mot yrket Läkemedelskemist). Exempel på relevant utbildning: Läkemedelsanalys - Kandidatprogram i kemi på Karlstads universitet. Om du ska läsa ännu ett år på din yrkeshögskoleutbildning och sedan 3 år på kandidatprogrammet, så ska du söka jobb om cirka 4 år. På så lång tid kan väldigt mycket hända. Hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt, är det egentligen ingen som vet. Jag vill råda dig titta på många olika yrken, t.ex kika gärna på yrke/läkemedelskemist, yrke/receptarie och yrke/biokemist, ett yrke som nämns bland sjukhusyrken. Du skriver bl.a om att lönen är viktig vilket jag har stor förståelse för, men det är ju tyvärr så att inte ens att få "vilket jobb som helst" finns garanti på, oavsett utbildning. Så hur hög lön man få kommer i så fall i andra hand. I första hand ska man kunna få ett jobb. Att alla med kandidatexamen i kemi skulle få jobb direkt kan inte garanteras. Det kan hända att man får söka till avancerad utbildning "bara för att" man ej fick jobb efter utbildning på grundnivå. Här tänker jag också på studiemedelsfråga--- om man t.ex tar 2 års studiemedel för sin yrkeshögskoleutbildning, har man 4 år kvar, endast och kandidat+master tar 5 år (på så sätt har man inte studiemedel under sista året på utbildningen; och detsamma skulle gälla apotekarprogrammet som är en 5-årig utbildning). Ibland tror man att CSN kan göra undantag och förlänga tiden med studiemedel, men det är fel. CSN gör inte sådana undantag; har man tagit ut alla sina veckor, så är de slut. Det är bra att känna till det på förhand och ha en plan för hur man ska försörja sig i så fall - om man vill genomföra hela utbildningen och inte tvingas hoppa av innan sista året.
Sammanfattning Det finns arbetsmarknadsprognoser men de kan slå fel. Det går inte att få garanti på att få jobb, oavsett utbildning. Är du intresserad av kemi och jobba inom vården efter din högskoleutbildning, se i platsannonserna vilka tjänster som annonseras under Lediga jobb och vilken utbildning arbetsgivare önskar att man har; se också på lärosätenas webbplats www.studera.nu (och även på www.antagning.se som också den är UHR´s webbplats) vilka olika utbildningar som finns idag men ha i åtanke att utbildningsutbud kan förändras. Ta gärna kontakt med studievägledare på de institutioner där intressanta för dig utbildningar ges.
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala poäng' (7 st.)
Hej, jag jobbar just nu men vill studera kurser jag inte fick med från gymnasiet då jag ändrat yrkesväg. Jag behöver studera Fysik2, biologi2 och kemi2. Alla dessa är 100p kurser. Om jag väljer att studera på 25% på alla 3, hinner/klarar man...
Milla : :
Hej!I din fråga nämner du tre stycken gymnasiekurser som var och en av dem är en 100p.kurs. det är alltså totalt 300 gymnasiala poäng du vill läsa. 300 gymnasiala poäng läser... Läs hela svaret
Hej jag undrade om jag ska läsa hella grundläggande behörighet med matte 2 alltså sva1,2&3 matte 1&2 engleska 5&6 samhällskunskap 1b naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 hur långt tid kommer det att ta mig? Blir det 1 år 1,5år...
Milla : :
Hej!De kurserna du nämner i din fråga, nämligen sva1,2&3, matte 1&2, engleska 5&6, samhällskunskap 1b, naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 utgör sammanlagt... Läs hela svaret
Milla : :
Hej, jag är inte säker på vad du frågar om. Jag svarar så gott jag kan men förklara gärna vad du tänker på när du skriver ett visst antal gymnasiala... Läs hela svaret
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Mikael: :
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Milla : :
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret
På grundskolan läser man ämnen som man sedan blir bedömd på genom en skala från A-F. Vi läser dock inte kurser på grundskolan som på gymnasiet. Många kurser på gymnasiet har 100 poäng, vad står dessa för och hur ändras dessa poäng beroende på vilket betyg man får? T.ex om man får C på en kurs...
Anna: :
Hej,
du får gärna läsa info på framtid.se/reportage/betyg-pa-gymnasiet.
För övrigt, gäller:"poäng" vad gäller kursernas storlek förändras inte. Till exempel är alla... Läs hela svaret
Hej vad är kraven för gymnasieexamen. Jag vet att man måste ha läst 2400 poäng. Men kan exempelvis ha läst all programm gemensamma ämnen och utöver det bara läsa kurser valfritt utan att följa något specefikt programm inriktning.
Anna: :
Hej Jonathan,
omdet är så att du kan redan nu bli antagen till komvux (om du fick Studiebevis eller Examensbevis) på gymnasiet - då gör du planering mot Examensbevis från komvux tillsammans med en... Läs hela svaret