Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32000 frågor besvarade.
Utbildning med lite lägre intagningspoäng?
8Poäng
Simon
Hej!
Jag vill verkligen börja studera igen till hösten men är tyvärr väldigt begränsad till mina betyg och högskoleprovsresultat.
Har ett HP på 0.65 och ett meritvärde på endast 13.5.
Har läst bla. upp till Eng B, Sv B och Ma B.
Kan verkligen se mig själv jobba med de mesta förutom med barn/ungdomar.
Tycker det är intressant med teknik, samhällsfrågor, entreprenörskap och "människofrågor"(personal & arbetsliv etc.)
Kan de finnas nån möjlighet att komma in på en utbildning på en Högskola med nått av dessa som inriktning?
Kollar dagligen på studera.nu men finns så mycket som man inte vet så mycket om.
Var jag studerar är inte viktigt alls.
Skulle vara super med lite tips och vägledning.
Måste finnas nått väll?
Hej Simon,
jag vill börja med det viktigaste först - Har du fått ett Slutbetyg från gymnasiet? (eller ett Samlat betygsdokument)? Varför jag tycker det är så viktigt? Jo, för att i fall du inte fick ut ett Slutbetyg - då är det bråttom. Den möjligheten försvinner i slutet av juni i år och senare kan man enbart läsa mot Gymnasieexamen vilket ställer högre krav.
Första fråga är: har du Grundläggande behörighet till högskolestudier? För att ha det måste du ha Slutbetyg (eller gymnasieexamen) med minst 90% poängen godkända.
Nästa fråga är - Särskild behörighet (olika krav för olika utbildningar).
Och i tredje hand kommer det frågan om Konkurrens - man kan konkurrera med betyg och/eller med resultatet av Högskoleprovet.
Råder dig göra om Högskoleprovet. Man brukar få högre resultat för varje nästa gång man gör HP (upp till femte gång).
Det är bra att du tittar på www.studera.nu - där alla högskoleutbildningar finns. En bra idé kan vara att titta även på separata Kurser (och inte bara program). Det är många gånger lättare att komma in på en enskild kURS. Sedan kan man bygga upp sin utbildning av separata kurser.
Ett annat alternativ är - yrkeshögskola. Hela utbudet finns på www.yhguiden.se
Det är bra att du är flexibel i fråga om utbildningsort, då har du fler alternativ.
Jag vill lägga ett gott ord för Yrkeshögskola: det är generösare behörighetskrav (och man kan ev. komma in även som obehörig); det är minst 25% LIA, lärande i arbete (praktik) och det är väldigt goda resultat i % av f d studerande som får jobb (mellan 85 och 90%) efter en yrkeshögskoleutbildning.
Jag råder dig titta in på www.yhguiden.se - just nu finns det 675 utbildningar där med start höstterminen 2015. Jag hoppas du hittar några utbildningar som du vill söka till.
Det är oberoende av varandra antagning till högskola & till en yrkeshögskola - du kan därför söka till både och - och välja sedan bland alla de alternativ som du kommer in på.
Du kan komma in på en högskoleutbildning och flera yrkeshögskoleutbildningar samtidigt.
Du är välkommen att höra av dig när du har tittat igenom utbudet av yrkeshögskoleutbildningar och glöm inte att se vad din utbildningsdokument heter - Slutbetyg eller Samlat betygsdokument (jag vill få fram om du har Grundläggande behörighet till högskolestudier).
På det sättet - att vara "låst till ett yrke" så är det ingen skillnad mot högskoleutbildningar, tycker jag.
T.ex. LÄKARE - är ju väldigt låst till att jobba som just läkare *L* :-)
Och Studie- & yrkesvägledare (som är en 3 årig högskoleutbildning) är ju också ganska "låst" till vägledning. Dock känner jag till några SYV som jobbar som Rektorer på skolorna och några andra som jobbar som utredare på försäkringskassan.
På högskolan kan man läsa separata kurser - t.ex. "Genusvetenskap" eller "Internationella relationer" som inte leder till något yrke direkt. Sedan söker man andra kurser och ser vart det "bär"... kanske går det att sätta ihop Kandidatexamen av dem. Med kandidatexamen kan man söka vidare utbildningar - t.ex. doktorandtjänst för att kunna forska eller söka jobb - men frågan är "vilket jobb skall man söka"? Det är upp till arbetsgivaren att välja vem hen vill anställa och det är inte många tjänster som beskrivs så här - "någon form av eftergymnasial utbildning", utan man söker Programmerare eller Lärare i Matematik, Svenska och Engelska.
En helt annan väg att gå är att Starta eget och bli sin egen arbetsgivare, läs t.ex. på http://www.framtid.se/profession/egen-foretagare/ och http://www.framtid.se/starta-eget-tips-fran-bazaren/
Hej Simon,
min rekommendation är att du gör högskoleprovet (som är en extra chans att komma in på en högskoleutbildning om inte betygen räcker). Du kan också genom prövningar eller genom att läsa kurser t.ex. kurser för Meritpoäng http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser
höja dina betyg.
Med det sagt - så går vi vidare till din fråga på vilka högskoleutbildningar som det är lägre antagningsgräns och det är svårt att svara på det - då det inte finns någon (i alla fall för oss känt) sammanställning av utbildningar utifrån höga/låga antagningspoäng. Erfarenhetsmässigt vet vi att många lärarutbildningar är det ganska lätt att komma in på - bara man är behörig, så kommer man i princip in och även svåra tekniska utbildningar på t.ex. Chalmers Tekniska högskola - är det inte alls svårt att komma in på men det som händer sedan är att det är väldigt många studenter som inte blir färdiga med sina studier på Chalmers, eftersom det går fort, det krävs att vara mycket duktig eller plugga dygnet runt - och gör man inte det, hänger man inte med och "kör fast" redan innan första terminen är slut. Det kan bli många omtentor, byta program, tyvärr så blir det ofta problem med studiemedel också - att man blir återbetalningsskyldig till CSN och resultatet kan bli att man har skulder, ingen utbildning och känner att man har spenderat tid och krafter utan så mycket nytta... det är "worst case scenario" - givetvis. Jag vill inte skrämmas! *L* :-)
Jag vill bara berätta om att KOMMA IN på en högskoleutbilding är bara början. Det är väldigt stor skillnad på att läsa på gymnasiet och på högskolan. Som sagt, går det fort på högskolan; man förväntas ta väldigt stort ansvar: ingen kollar närvaro - man kan i princip skolka hela terminen om man vill men sedan blir det tentor och för att klara dem, inser man att man borde ha pluggat mycket hårt från "dag ett".
Hela utbudet av högskole/universitets utbildningar finns på www.studera.nu. Sök & jämför utbildning - väljer du i Menyn och där kan du sortera på ort, form(distans t.ex.) - kurser/program och du kan öppna "+" och där dyker det upp bl a ANTAGNINGSSTATISTIK med små röda bokstäver på en av raderna.
Det gäller alltså leta runt och titta på varje utbildning separat - vad det var för antagningspoäng vid förra antagningen.
Man kan lika gärna söka 20 alternativ (som är max vid ansökan till högskolan) och hoppas att man kommer in någonstans av de 20 alternativen.
Du kan testa kontakta Antagning.se med frågan om de har en lista på de högskoleutbildningar som hade lägst antagningspoäng (eller dem, som hade tomma platser - t.ex. dvs om man var behörig, då kom man in och ännu fler skulle få plats, men det fanns inga att ta in för det var få som sökte...).
Att det var så förra gången betyder inte att det blir så nästa gång.
Så - din fråga är i princip omöjlig att besvara med någon större säkerhet.
Som jag redan skrev ovan, är det - tyvärr - alldeles för lätt att komma in på många av lärarutbildningar.
SAMMANFATTNING:
1. leta på www.studera.nu efter passande högskoleutbildningar
2. kontakta Antagning.se
3. chansa och sök 20 alternativ nu - mellan 15 mars och 15 april
4. läs upp dina betyg på komvux
5. gör högskoleprovet nästa gång du får chansen
Jag har blivit antagen och fått en NIU plats i golf, men problemet är att jag inte vill satsa i den sporten utan bara ha det som "hobby". Jag är inte heller alls intresserade av att välja någon av progammet som den skolan har att erbjuda. Mina...
Anna: :
Hej Annika,du har ännu gott om tid innan du måste definitivt bestämma dig - du kan ändra dina gymnasieval t o m sista dag i omvalsperioden, som ligger senare på våren.Det är du som bestämmer... Läs hela svaret
Har man rätt att gå i vilket gymnasium man vill när man är 16 år utan föräldrars tillstånd?
Anna: :
Hej Torbjörn,var man BOR som icke-myndig (under 18 år) är det upp till vårdnadshavare, men var man studerar (om eleven kan dagligen pendla från den adressen där vårdnadshavare... Läs hela svaret
Hej, jag går nu 1:a året natur på min skola. Jag har sedan den början av hösten velat byta program till samhälls och har sökt in till nästa läsår att börja där. Dock har jag en fråga angående språk, det är nämligen så att jag likt många andra på min skola är intresserad att läsa ett språk som ej...
Anna: :
Hej Samuel,det är tyvärr lärarbrist. Det kan därför bli svårt att hitta lärare som kan undervisa i det språket som ni vill läsa. Vad är det för språk? På... Läs hela svaret
Om en elev läser både moderna språk och modersmål så får den 18 betyg men det är de 17 bästa som räknas ihop vid ansökan till gymnasiet, har jag rätt?
Men om vi då säger att eleven inte läser moderna språk utan bara modersmål får den räkna 17 betyg då?
Tack på förhand!
S.
Anna: :
hej S! ;)
Enklast att förstå det här med 16 eller 17 betyg som man konkurrerar om plats på gymnasiet är, enligt mig, att tänka så här:
Det är 16 betyg (bästa /... Läs hela svaret
Hej! Jag går i 8an och min skola erbjuder elevens val så i början av 8an så valde jag elevens val. Så jag har alltså både mitt moderna språk och elevens val. Men ingen har riktigt berättat om det är några fördelar med detta förutom att man får lära sig ett till språk?
Anna: :
Hej Emma,
det är bra att lära sig ett till språk! Sedan kan det också finnas fördelar i att läsa fler ämnen på grundskola, när man söker till gymnasiet.
Om gymnasieplats... Läs hela svaret
Hej! Eftersom att jag bytte skola efter sjuan har jag två betyg i moderna språk. Jag går nu i 9an. Betyget från min gamla skola har placerats på Moderna Språk Elevens Val, och är ett snäpp högre än mitt nuvarande betyg som hamnar på Språkval. På Schoolsoft som min skola använder räknar den ut...
Liselotte: :
Hej Linnea,
de betygen som man på riktigt söker tiII gymnasiet är från SIutbetyget från åk9 och i de ämnena som man Iäser i åk9 är det från... Läs hela svaret
hej, om en elev och föräldrar inte kan komma överens, vilket gymnasieprogram eleven söker till, vem har "sista ordet"?
Peter: :
Hej Jelena,
det är eleven som har sista ordet. Det regleras i 29 Kapitlet, 12 § i Skollagen: Talerätt och kan läsas i sin helhet på den här sidan>>
Det är, alltså, Elevens val.
Bästa hälsningar
Peter SYV
Jag går i sjunde klass i en 6-9 skola som erbjuder nya språk för både sexorna och åttorna. För sexorna så ger detta givetvis höjningen från max.320 till max.340.
Medan språket för åttorna som är på elevens val ger ett "extraämne" som ersätter det sämsta av de 16 obligatoriska ämnena(förutom sv,...
Anna: :
Hejsan!
tack för att du lämnade synpunkt ang. "mobilanpassning". Vi ska se vad vi kan göra åt det. Det kan hända att vår programmerare vill fråga dig mer... Läs hela svaret
Min dotter vill välja Natur-Natur med tyska som modernt språk, (och om det går med "Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering" och/eller "Religionskunskap - specialisering"), kan hon då välja spanska som individuellt val? Beror det på vilken skola hon går på?
Lena: :
Hejsan, man läser alltid ett modernt språk i grundpaketet för Natur -vare sig dottern går natur eller saminriktningen - vill hon välja spanska där så går det bra. Vill hon läsa fler språk så kan många skolor erbjuda nybörjarspråk... Läs hela svaret