Frågor och svar taggade med 'nian' (13 st.)

3 Poäng

Sara 2020-04-10

Hej, Jag har kollat igenom sacos hemsida, framtid.se och antagning.se. Det kommer upp få utbildningar efter samhällsvetenskapsprogrammet, och då har jag mest tittat på kategorierna juridik, samhälle/humaniora, socialt arbete, och personal och arbetsliv. Saken är den att det kommer upp många yrken, men då är de kopplade till en och samma utbildning. Exempelvis 11 yrken som man kan bli om man blir socionom, och 14 yrken efter samhällsvetareprogrammet. Det känns som att det finns ytterst få utbildningar efter samhällsvetenskapsprogrammet. De jag har hittat är jurist, personalvetare, socionom, lärare, arbetsterapeut, logoped, kriminolog, journalist, arkivarie, skrivyrken, arkeolog, psykolog, polis. Det måste ju finnas fler. Hur gör jag för att hitta fler utbildningar? Jag undrar också vilka utbildningar man kan läsa för att bli projektledare? Och vilka utbildningar man kan läsa för att bli utredare? Mvh, Sara

2 Svar

2 Poäng

Milla SYV på FrågaSYV 2020-04-10

Hej Sara,
projektledare och utredare är snarare "samlings-begrepp" än "riktiga yrken", detta för att man leda projekt och göra utredningar inom alla de olika branscher och kunskapsområden; ska man leda projekt inom Elinstallationer, ska man ha kunskaper inom Elinstallationer, t.ex vara ingenjör inom "el" eller i alla fall elektriker. Alltså ska man vara "ledare" men också veta mycket inom just den branschen inom vilken man leder projekt.
***
Ska man göra Utredningar - måste man ha kunsaper om Hur man gör utredningar men också samtidigt ha djupa kunskaper inom det kunskapsområde inom vilken man vill utreda; man kan t.ex inte utreda om skolorna sköter sig (vilket t.ex Skolinspektionen gör) om man inte har kunskaper inom pedagogik och juridiska kunskaper inom område "skoljuridik".
***

Det finns tusentals olika yrkestitlar och arbetsuppgifter som man med grundutbildning från samhällsvet.programmet kan - på sikt - jobba inom, t.ex
samhalls-och-kulturanalytiker

De flesta yrken är - i Sverige - icke-reglerade (alltså, finns det inte strikta regler vilken utbildning man måste ha).

Du kan antingen söka några utbildningar som du "tror på" och se om du kommer in; eller söka jobb och jobba med Vad som helst (för att få mer arbetslivs- och även livserfarenhet). När man blir äldre, kan man komma på vad man vill utbilda sig till pga man fick mer erfarehet.
Det är inte obligatoriskt att komma in på en lång utbildning när man är ca 20 år gammal. Man kan studera senare i livet.
Faran med att komma in på en lång utbildning när man kring 20 år kan vara att man senare ångrar sig, när man blivit äldre. Känner till folk som har läst i 6 år på högskolenivå och förbrukat alla sina studiemedelsveckorna och sedan kom på vad de verligen vill bli, men har då ingen möjlighet att klara sig ekonomiskt under studietiden, då de ej kan få studiemedel och inte orkar jobba och studera samtidigt (om man läser på heltid kan man kanske - i bästa fall - jobba på halvtid samtidigt och har man familj och barn att försörja, så funkar inte det, tyvärr). Så, om man är osäker angående framtida yrkesval kan det vara bra att avvakta och inte kansta sig in i "Studier"/vilka studier som helst...
För att testa läsa på högskolenivå, kan du t.ex söka en fristående kurs på en termin och undvik att ta studiemedel (om du inte absolut Måste göra det). Veckorna med studiemedel är begränsade till max 6 år på eftergymnasial nivå. Och t.ex det nya läkarprogrammet (som startar Hösten 2021) blir just 6-årigt, alltså om man innan den utbildningen tar av sina studiemedelsveckorna, räcker de inte sen, i slutet av programmet - så finner man sig utan ekonomiska möjligheter att betala hyra och "äta" (under sista tiden på utbildningen).

Studie- och yrkesvägledare

2 Poäng

Mikael SYV på FrågaSYV 2020-04-10

Hej Sara,
det jobbet - alltså att hitta passande för Dig utbildningar - måste du göra Själv. Jag tror inte ngn annan kan göra det åt dig. Detta pga det är Du som bäst vet vad det är du vill och "kan". T.ex om du kan tänka dig flytta till en annan stad och försöka "fixa" bostad där, komplettera med många kurser för att bli behörig eller om du tror du kan få tillräckligt högt meritvärde för att komma in. T.ex är man med examen från Samhällsvet.programmet behörig till psykologprogrammet och till juristprogrammet, men om man t.ex har alla C-betyg i sitt examensbevis, kommer man inte in på ngt av de två program (därför att antagningsgräns kommer garanterat inte sjunka så lågt och om man upptar alla sina 12 alternativ man kan söka till högskoleutb. med utbildningar där man inte har ngn realistisk chans att komma in - då får man ingen utb.plats och står utan sysselsättning och utan inkomst när nästa läsår börjar).
Det är Du som vet vilket meritvärde (i alla fall på ett ungefär) som du kommer att få. Du kan annars söka jobb (vilka jobb som helst) och se exakt vilket meritvärde du får på ditt examensbevis; försöka höga det - om det är inte max du får (22.5 är max meritvärde som är möjligt att ha).

Mer att tänka på: det är rätt svår bostadssituation + studiemedel räcker inte så jättelångt om man ska betala för bostad + andra omkostnader, därför är det smidigast att försöka komma in på en utbildning inom pendlingsavstånd från bostaden (den bostad du har idag och där du kan bo under studietiden). Det hjälper ju ingen om du t.ex kommer in på en utbildning i en stad där du sedan ej får ngn bostad och inte klarar dig ekonomiskt och blir tvungen att hoppa av utbildningen (finns sådana "fall" tyvärr).
FRåGA SYV eller ngn annan kan omöjligen komma med en fullständig lista på samtliga yrken eller utbildningar som i princip är möjliga efter samhällsvet.programmet på gymnasiet. På www.framtid.se presenteras det ca 2.000 yrken och det är få av dem som är "omöjliga" (i alla fall om du är beredd att komplettera för behörighet) att uppnå.
Många exempel på jobb man kan få efter gymnasiet när man ej gick ett yrkesprogram finns på framtid.se/yrke/gymnasiekompetensyrken

Tips jag kan ge dig:
- boka tid med SYV på din gymnasieskola för att ha vägledningssmatal om vad du kan göra efter gymnasiet; vad vi lär oss på SYV-programmet när vi läser till att bli en SYV är att minst 3 st. en-timmes-samtal bör man ha med "vägledningssökande": under första samtalet berättar du om dina drömmar och intressen; under andra timmen pratar du och SYV om "framtida målbild" - vad du skulle velat göra om fem eller 10 år och ännu längre fram och under sista timmen - vägen "dit": från dagens situation till din "drömbild". Så borde det gå till men i praktiken har inte SYV-ar så mycket tid att lägga på varje elev; alltså det vi som SYV-ar lär oss på syv-programmet och hur verkligheten på skolorna ser ut - stämmer inte överens. Se om du har tur och kan få tid att prata med SYV på din skola. Du kan också försöka boka tid med SYV på komvux i den kommunen där du är folkbokförd (under sista terminen på gymnasiet kan man behöva göra studieplanering på komvux - om man kanske funderar på att komplettra med kurser på komvux, därför borde det inte vara omöjligt att boka tid med SYV på komvux, om du nu läser sista termin på gymnasiet).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
Mikael
P.S: det är inte så att vi inte vill hjälpa dig utan vi har ingen möjlighet att komma med en fullständig lista som du önskar att få. Om jag på "må-få" skriver upp 20 yrken - så kanske du tänker "Varför just de yrken?" Du känner dig själv bättre än ngn annan; du kan också läsa på om både yrken och utbildningar. Är du mycket osäker - försök få vilket jobb som helst och skaffa mer erfarenhet innan du söker utbildning på eftergymnasial nivå.