Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32000 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'akademisk utbildning' (33 st.)
Vad innebär egentligen en akademisk examen eller akademiska studier? Jag har trott att det är att man har en utbildning från universitetet eller högskola, men på flera hemsidor står det att även YH tex räknas? Vad är det egentligen som...
Milla : :
Hej!Akademiska studier eller en akademisk examen innebär vanligtvis att en individ har genomgått formell utbildning vid en institution för högre utbildning, såsom universitet eller högskola. Allt som... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar lite på att plugga hr på distans, har kollat på de utbildningarna från utbildningsinstitutet. Men eftersom det inte är en akademisk utbildning, blir det då svårare att få jobb?
Milla : :
Hej,inom HR råder stor konkurrens om jobben. Yrken inom HR är i Sverige icke-reglerade (det betyder att arbetsgivare får fritt bestämma vem de anställer, med... Läs hela svaret
Hej jag går ändra år gymnasiet med försäljningen och service program. nu jag vill jobba i framtiden på försäkringskassan,kommunala eller immigrationverket Min fråga är vilken utbildning ska jag plugga till?
Milla : :
Hej,på de arbetsplatser som du nämner i din fråga finns olika yrken som finns representerade. T.ex på Försäkringskassan finns både utredare och handläggare. Handläggar-tjänst kan... Läs hela svaret
Hej! Jag läste på webbsidan framtid.se att man kan utbilda sig ekonomchef frpn yrekhögskola om man lär dug ekonomi . Jag ska ta till exempel frpn webbsidan framtid.se Utbildningsbakgrund för ekonomichefer varierar men de flesta har någon form av...
Milla : :
Hej,"akademisk examen" betyder i detta sammanhang följande: examen från högskola eller universitet och att utbildningen har omfattning á minst 3 år på heltid. Läs gärna information... Läs hela svaret
Hej, Jag undrar vad skillnaden är att studera ekonomi på universitetet vs. yrkeshögskola? Frågan gäller kursmässigt innehåll samt om val av utbildning kan påverka lönen när man börjar arbeta.
Milla : :
Hej Linda,du ställer en intressant och viktigt fråga med som också är mycket svår fråga att besvara. Eftersom yrken inom ekonomi är i Sverige i princip oreglerade (vilket... Läs hela svaret
Hej! Jag läser sista året på barn och fritidsprogrammet och undrar vad som krävs för att bli civil brottsutredare?
Julia: :
Hej Olivia!Det finns inte en specifik utbildning utan många olika utbildningar som kan ge möjlighet att bli anställd som utredare hos Polisen.De utbildningara som är relevant för... Läs hela svaret
Hej. Finns det någon bra sida som jämför löner, utbildningstid och ev arbetstillfälle. Då tänker jag mellan akademisk utbildning och yrkeshögskolans utbildningar.
Anna: :
Hej Monica!tack för din fråga om möjlighet att jämföra löner, utbildningstid och ev arbetstillfällen mellan akademisk utbildning och yrkeshögskolans utbildningar. Det är en mycket... Läs hela svaret
Vad är skillnaden mellan en högskola och ett universitet?
Mikael: :
Skillnaden mellan ett universitet och en högskola (i Sverige) är att bara universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika sätt kan även många... Läs hela svaret
Hej! Jag är rätt så intresserad vad redovisning och revison är och vill gå det på universitet/högskola. Men vad är skillnaden att gå redovisningsekonom på en yrkeshögskola och ekonomprogrammet med inriktning redovisning? Exempel...
Mikael: :
Hej!en yrkeshögsoleutbildning som du länkar till är på 2 år och leder till yrkeshögskoleexamen, som är kvalificerad utbildning på Eftergymnasial nivå men inte en... Läs hela svaret
Hej! Om vi tex tar ekonomprogramet på uni och ekonomprogramet på högskola. Vad är skillnaden? Är högskolan i Borås tex lättare än ett universitet med samma program eller är det exakt samma sak?
Julia: :
Hej Sara,kursinnehåll i programmen på högskolenivå, i Sverige, (även om programmen har samma namn) behöver inte vara identiskt - kan vara lite olika på olika... Läs hela svaret
Hej! Ja undrar vad skillnaden mellan universitet och högskola är. Menar inte yrkeshögskola utan tex högskolan i Borås, Chalmers högskola, högskolan i skövde Osv. Vi tar tex ekonomprogramet som finns på både Stockholms universitet och...
Milla : :
Hej Sara!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola (i Sverige) är att bara den universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika sätt kan... Läs hela svaret
Hej! Jag har tittat på yrket epidemiolog och det verkar väldigt spännande, men jag vet inte riktigt vad man ska läsa för att kunna bli det? Vet ni om det finns något program eller liknande?
Julia: :
Hej,För att i Sverige ha en chans att få arbeta som epidemiolog kan du exempelvis studera till läkare, samhällsvetare, ekonom, matematiker eller hälsovetare. Du kan därefter gå vidare och... Läs hela svaret
Hej! Jag håller på att kolla runt på lite olika utbildningar som jag skulle eventuellt vill läsa i framtiden och har snöat i på en specifik inriktning inom folkhälsovetenskap. I beskrivningen står det att för att vara behörig så...
Julia: :
Hej Ofelija,om jag förstår dig rätt, så har du hittat ett Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå som man blir behörig till efter en 3-årig... Läs hela svaret
Jag undrar även om man annars med en paralegal examen kan jobba inom polismyndigheten? Och vad uppgifter för en sådan roll kan vara? Kommer det att vara administrativa uppgifter eller kan man utbilda sig vidare internt och vara med och utreda eller jobba med analytikerna?...
Anna: :
Hej R, du får gärna se vilka lediga jobb som polisen annonserar om:på Polisens hemsida. I första hand rekommenderas utbildning på Polishögskolan. I andra hand akademiska utbildningar, som går ut... Läs hela svaret
Hej! Jag behöver verkligen ditt råd. Jag har suttit i timmar nu och sökt igenom mängder med olika utbildningar, dock finns det fortfarande ingen som känns rätt. Det som jag vet säkert är att mitt skrivande och min passion för att uttrycka mig...
Anna: :
Hej Charlotte,
om du vill hitta just en Akademisk utbildning då är det på högskolor och universitet; de svenska utbildningar visas bl.a på den gemensamma sidan... Läs hela svaret