Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31991 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'maskinteknik' (9 st.)
Hej,
Jag läste 4-årig teknisk linje på gymnasiet inom maskinteknik 1989 och blev ju då gymnasieingenjör. Jag undrar nu om det finns något sätt för mig att vidareutbilda mig inom maskinteknik utan att behöva läsa om allt som en utbildning till högskole- eller civilingenjör skulle innebära?
Peter: :
Hej Fredrik,om ditt mål är att ta examen som civilingenjör eller högskoleingenjör, då måste du vända dig till studievägledare på de... Läs hela svaret
vad blir man efter läst maskiningenjör och hur ser karriärmöjligheterna ut?
Anna: :
Hej Erik,det finns både högskoleingenjörs & civiling.programmen på de olika svenska lärosätena, som har "maskiningenjör" eller "maskinteknik" i sina namn, se gärna den... Läs hela svaret
Hej, Läser nu 3e året på gymnasiet och står snart inför det stora valet av program för högskolan. Det jag är osäker på är, vad är den största skillnaden mellan att läsa industriell ekonomi som ett program kontra...
Mikael: :
Hej,jag läser att du skriver "sedan tog master", men det är ju konkurrens om platser på masterprogrammet och bara för att man är behörig och söker betyder... Läs hela svaret
Hej! Jag har lite allmänna frågor kring vad man kan göra med högsskoleexamen på 120 HP. Jag har läst lite om examen på grunsnivå vid Örebro universitet och där stod det följande: Högskoleexamen bygger på studier om 120...
Milla : :
Det blir upp till varje arbetsgivare att bestämma om hen vill anställa dig eller ngn annan. Ibland kan även helt andra saker än längd på tekniska studier bli avgörande- t.ex... Läs hela svaret
Hej! Jag har bara en snabb fråga gällande antagningen till Civ.ing inom maskinteknik. Ser man på antagningsstatistiken från HT-19, så ligger antagningspoängen på 19,27, men på alla tidigare år så har antagningspoängen legat under...
Anna: :
Antagning görs om varje gång, från början. Antal utbildningsplatser ställs mot de meriter som sökande har och vilket resultat det ger - bet man inte på förhand.
Ditt... Läs hela svaret
Hej!
Jag funderade på att söka till civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi på LTH men har inte tillräckligt mycket poäng för att komma in. Min "enda" chans nu är att skriva högskoleprovet, men om det inte går kommer jag naturligtvis läsa ett annat civilingenjörsprogram. Jag undrar dock...
Milla : :
Ansökan till senare del av program öppnas vanligtvis endast om avhopp skedde och platser befriades dvs det kan på förhand inte garanteras att ansökan kommer att -... Läs hela svaret
om man läser maskin civilingenjör, vilka jobb kan man få i framtiden?
Liselotte: :
Hej Sayed,exempel på vilka arbetstitlar man kan ha - när man får jobb med utbildning Civilingenjör i maskinteknik är:Processingenjör, Projektledare,... Läs hela svaret
Hej, jag ska välja till universitet och vill gå en civilingenjörsutbildning. De jag är intresserad av är Elektroteknik, Datateknik, Maskinteknik, Automation & mekatronik och Teknisk design på Chalmers.
Mina intressen är teknik och biologi och skulle gärna vilja jobba med något som kombinerar...
Daniel: :
Hej Kajsa, det vi vet om yrket Teknisk Designer, har vi publicerat på Framtid.se/yrke/teknisk-designer >> och utifrån din beskrivning av dina intressen - låter det som... Läs hela svaret
Hej, jag har ett par frågor angående Högskoleingenjör maskinteknik och Civilingenjör maskinteknik
– Vad är skillnaden på en Högskoleingenjör och en Civilingenjör i Maskinteknik när det kommer till jobb, löner och arbetsuppgifter?
– Är det stor skillnad på en högskoleingenjör med master och...
Anna: :
Hej Adam,
du är intresserad av att bli ingenjör inom maskinteknik>> och det kommer att ta minst 3 år för dig att bli det om du läser till... Läs hela svaret