Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31991 frågor besvarade.
Utökat program, vilka kurser kan jag välja att räkna med i meriten?
3Poäng
Isabelle
Hej!
Jag går i ettan på ekonomiprogrammet inriktning ekonomi. I nian läste jag ma 1c och har nu i ettan läst i en spetsmattegrupp. Det vill säga att jag förra terminen läste ma 2c och nu håller på med ma 3c. Alltså är jag klar med den obligatoriska matten. Som individuellt val ska jag nästa år välja spanska 4 och i trean tänkte jag välja något ”roligt”, kanske bild och form. Jag har frågat min syv om jag får läsa utökat program genom att välja matte 4 nästa år också, vilket jag har fått.
Min fråga är: Eftersom jag då läser utökat program (2600p) kan jag väl ”välja bort” ett betyg i mitt meritvärde när jag tar examen? Men vilka ämnen är det tillåtet att göra det för? Har för mig att det inte går med de kurser som ger extra meritpoäng. Men skulle jag ex. kunna räkna bort betyget i engelska 5?
Hej Isabelle! Engelska 5 är en obligatorisk kurs på alla nationella gymnasieprogram och kan inte bli U-kurs (utökat program). Den rätta vägen ser ut så här: rektor på din skola fattar beslut om att du får läsa utökat program och SYV skriver in i din individuella studieplan vilken kurs du ska påbörja som U-kurs, utökat program och sedan utfärdas examensbevis utifrån hur din studieplan ser ut. Om det i rektorns beslut står att matematik 4 kommer du påbörja läsa som U-kurs, då kommer Kursen Matematik 4 bli i ditt examensbevis markerat med U. Och U-kurserna räknas in i ditt snittbetyg/jämförelsetal i två fall: om den kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng. I andra fall räknas inte betygen i U-kurserna in. Högre kurser i matematik ger meritpoäng, så om du söker till utbildning där du inte behöver, för särskild behörighet, ha matte4, då kommer betyget ändå räknas in på grund av att den kursen kommer i så fall ge dig meritpoäng. Däremot om kursen Bild och form blir i ditt examensbevis markerat med U, då kommer inte det betyget räknas in; detta för att den kursen krävs inte för behörighet till någon svensk högskole-universitetsutbildning och den ger inte heller några meritpoäng. Kurser som är obligatoriska för ditt program kan inte bli U-kurser för att de är inga "extra", frivilligt lästa, kurser. Både engelska 5 och 6 är obligatoriska på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Att läsa utökat program ger, i sig, inga fördelar vid ansökan till eftergymnasiala utbildningar. Det är många gånger bättre att läsa ett "vanligt program" utan U-kurserna och satsa på att få bättre kunskaper och högre betyg i alla de "vanliga" kurserna. Men i ditt fall när du läser matematik i en ovanlig snabbtakt, så kommer du ha "ledig tid" under resten av din gymnasietid men frågan här är om din gymnasieskola utan att ge dig U-kurserna kan rapportera till CSN att du läser på heltid (för att du inte ska förlora rätten till studiehjälpen)? Att läsa utökat program är inte elevens rättighet; rektorns beslut krävs för det. Tanken (skolverkets rekommendation) på att på förhand skriva in vilken eller vilka kurs/kurser som ska påbörjas som Utökad/utökade är att elever inte ska i efterhand kunna välja bort ett lägre betyg, så att extrastudier (U-kurserna) inte ska bli ett sätt att höja sitt meritvärde på. På förhand, innan betyget är satt, kan ingen säkert veta vilket betyg det blir. U-kurserna ska läsas, om rektor fattar beslut om det, med syfte att bli behörig till en viss utbildning eller om eleven har mycket stort intresse inom visst kunskapsområde och är mycket sugen att fördjupa sig inom det (syftet ska alltså inte vara att få högre meritvärde - detta enligt det som skolverket svarar kring det). Hoppas mitt svar blir till hjälp! Lycka till i dina studier!
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'lärare i biologi' (4 st.)
Hejsan! Jag är Trifa. Jag undrar bara om Vilka gymnasiala kurser behöver jag att plugga för att kunna jobba som biologi Sverige. Jag har redan pluggat 4 år biologi i mitthemland ( Kurdistan- Irak) men efteråt skickade jag mina betyg till ( universitet och...
Milla : :
Hej Trifa!I Sverige brukar Biologer ha minst 3-årig utbildning i biologi (ibland i kombination med andra naturvetenskapliga ämnen som t.ex kemi) från högskola eller universitet. Ofta... Läs hela svaret
Hej,
jag skulle vilja läsa till lärare med inriktning mot gymnasieskola, med biologi som förstaämne och engelska som andraämne, men jag vet inte om det går att hitta jobb med just den här kombinationen?
De flesta annonser ute är antingen för biologi/kemi/matematik eller...
Julia: :
Hej Lisa,vi på FRåGA SYV saknar möjlighet att ge några garantier angående vilka kombinationer av ämnen som man kan, som lärare, få jobb med och ännu mindre... Läs hela svaret
Jag kommer från Turkiet och har bott i Sverige i 7 år. Jag är ekonom.
Två bekantar till mig (ett par) från Turkiet kommer snart ta lärarexamen med IB-certifiering med inriktning Biologi. De vill gärna söka jobb i Sverige.
Jag trodde jag kunde hjälpa dem inledningsvis med att hitta...
Julia: :
Hej Aysegül!
Svarar nu på de 3 olika frågor du ställer:
- Information om Lärarlegitimation finns på Skolverkets hemsida ("blå ord" är klickbara... Läs hela svaret
Hej! Jag tror ni har fått en liknade fråga tidigare, men jag har iallafall tänkt att utbilda mig till biologi/kemi lärare för gymnasiet efter studenten. Problemet är att jag även vill bli naturkunskapslärare för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Räcker det med att jag då läser x hp...
Milla : :
Hej!
Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av... Läs hela svaret