Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Vad är det för skillnad mellan de olika mattekurserna på gymnasiet?
2 Svar
b-spår i matte är medelsvår och c-spår är avancerat. C-spår läses på Teknik och NA, bara på de två programmen. Alla mattekurser på gymnasiet är á 100 poäng och betygen "väger" lika mycket, oavsett om det är a, b eller c kurs man fick betyg i.
du kan se innehåll i mattekurserna på www.matteboken.se
Du, som elev, väljer inte vilket spår i matte du läser. Du väljer program och det är förutbestämt vilket spår som läses på vilket program.
I fall man vill läsa så lite matte som möjligt, väljer man yrkesprogram, där enbart Matte 1a ingår som en obligatorisk kurs. Om man vill läsa högskoleförberedande men så lite matte som möjligt bör man i så fall välja Estetiska eller Humanistiska programmet.
Om man, däremot vill läsa så mycket matte som möjligt väljer man Teknik, inriktning Teknikvetenskap eller NA, inriktning Naturvetenskap - där även Matte 4 ingår som en obligatorisk kurs och innan Matte 4 läser man Matte 1-3 c.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval!
Mvh
Mikael SYV
Rent "teknikst" så är det för konkurrensen bättre att ha högre betyg i alla kurser, enklare som svårare. Det är lättare att få högt betyg i en enklare kurs men de "väger" lika mycket i konkurrensen om en högskoleplats. Om man inte läser matte PÅ HÖGSKOLEUTBILDNINGEN då krävs det inte högre kurser i matte för behörighet till en sådan utbildning.
Spåren går ihop på nivå 4, det finns inte några alternativ till Matematik 4. Bara en enda kurs.
Matematik 3 finns det b och c, men ej a. A-spår tar slut på nivå 2.
Krävs det t.ex. Matematik 3 för behörighet till Fastighetsmäklarutbildning - då är det Matte 3b eller Matte 3c man skall ha. Du har rätt i att samma elev kanske skulle få ett snäpp högre betyg i matte 3b än hen fick i 3c - och det kan upplevas som orättvist.
Å andra sidan, har man djupare kunskaper i matte - är det lättare att få högre resultat på Högskoleprovet. Är man behörig, kan man göra - för just konkurrensen - HP /finns möjlighet 2 ggr varje år/ - och man kommer i så fall in på resultatet av Högskoleprovet.
Jag håller med dig om att man skulle kunna hitta på ett sätt att värdesätta betyg i c-spåret mer än betyg i a och b-spåren, men så är det inte idag. Om det var upp till mig, skulle jag justera detta så att det skulle bli mer logiskt och rättvist.
Jag hoppas jag lyckades förklara hur det ser ut med Mattekurserna på gymnasiet idag. Gå in på www.matteboken.se och där finner du alla kurser som är upplagda för självstudier. Det går att repetera grundskolematte och kika på de kommande gymnasiala kurser och kanske börja läsa lite gymnasiematte redan under åk9 eller under sommaren efter nian.
Önskar dig lycka till med ditt gymnasieval!
Mikael SYV
Att tänka mycket taktiskt och försöka vinna poäng genom att laborera med vilka kurser man läser kan man givetvis göra, men om man lägger all den tid och energi på att läsa lite mer matte, t.ex. - kan det ge mycket bättre utdelning: både kunskapsmässigt och poängsmässigt. Just matte kan man läsa på egen hand och använda läraren som handledare, ställa frågor i fall man kör fast. En sida för självstudier är www.matteboken.se och Mattecentrum driver även kostnadsfria Räknestugor i olika städer (nu är de uppe i ca 30 städer), du kan på www.mattecentrum.se se om det finna någon Räknestuga nära dig.
Angående din kommentar: om du kan få alla behörighetsgivande kurser på Ekonomiprogrammet där Matte b-spår läses, välj det programmet i så fall. De som väljer läsa Teknik eller Naturvetenskapsprogrammet gör det av 2 huvudsakliga anledningar: behöver läsa de kurser som ingår i de programmen för behörighet till eftergymnasiala studier eller om man gillar matte, fysik, kemi, tycker det är lätt eller roligt att läsa de ämnena och har inget emot att det är svårare matte där, utan tycker tvärtom att det är bara bra.
Avhopp från Naturvetenskapsprogrammet & Teknikprogrammet sker oftast pga följande orsaker: "för svår matte", "kämpar med fysik och/eller kemi, lägger all fritid på det men riskerar ändå inte få godkänt" - det är vad eleverna berättar (de som vill byta från TE eller NA till EK eller SA eller till ett yrkesprogram: t.ex. Teknik mot El/Energi).
Sammanfattning: mitt råd är följande - om du kan få behörighet till en eftergymnasial utbildning på EK samtidigt som du inte har ett brinnande intresse av att läsa så mycket matte, fysik, kemi som det bara går, välj Ekonomiprogrammet.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval.
Bästa hälsningar
Liselotte SYV
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskapslärare' (6 st.)
-
Hur vet man vilket ämne ett program/kurser klassas som inför KPU?
Hej! Jag har länge funderat på att studera filosofi. Det som har stoppat mig har varit att jag har haft svårt att se vad jag skulle göra efter en sådan utbildning. Då har det slagit mig att man kanske efter skulle utbilda sig till lärare genom en kpu....
Hej Tobias!Om man vill bli gymnasielärare i filosofi, så finns det 3 vägar att gå: • ämneslärarprogrammet • kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret -
Sport & behörig på yrkeslinjen handel?
Hej! Jag funderar på att gå handelsprogrammet inrikting handels & service. För jag tycker det låter roligt samt att jag skulle vilja öppna en butik. Men jag skulle också vilja bli behörig till högskola för att jag skulle vilja bli...
Hej!lärare på högstadiet, år 7 - 9 brukar vara behöriga att undervisa i 3 ämnen, t.ex samhällskunskap, religionskunskap och historia; eller samhällskunskap, svenska och... Läs hela svaret -
Går det att kombinera psykolog och samhällskunskap som ämneslärare?
Hej, jag funderar på att plugga till ämneslärare och funderar då på att ha ämnena psykologi och samhällskunskap. Då det är det ämnena jag tyckt varit roligast att läsa på gymnasiet. Jag har läst på om vilka ämneskombinationer som fungerar och det ska samhällskunskap och psykologi göra, men...
Hej Vera, det finns 2 huvudvägar att gå om man vill utbilda sig till lärare:- hitta Ämneslärarprogrammet som passar in i dina planer - det är... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare . -
Kombinera ämnesstudier i lärarutbildning?
Hejsan! Nu i sommar avslutar jag mitt andra år vid ämneslärarprogrammet 7-9 (ingång samhäll) vid LiU, och då vi väntar barn i juli kommer jag ta uppehåll från mina studier HT2017. Då har jag läst UK 1-4 och Samhällskunskap 1-30. Ska dock läsa en distanskurs i Historia 1-30 vid HH under HT...
Hej Emilie! Ansökningsperioden - för att söka utbildningar på högskolenivå med start hösten 2017 var Sista dagen 18 april. Det är möjligt att Restplatserna... Läs hela svaret -
samhällskunskapslärare som vill bli socionom?
Hej Jag är utbildad samhällskunskapslärare för gymnasiet. Jag har arbetat i snart åtta år och har börjat tänka på att vidareutbilda mig. Eftersom jag är väldigt intresserad av sociologi har jag funderingar på att läsa vidare till socionom. Jag har läst sociologi A och B och så har jag skrivit...
Hej! Alla utbildningar till Socionom finns info om på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/?fritext=Socionom Jag kan inte se någon utbildning på halvtid på distans, tyvärr, men det går kanske... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga