Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31951 frågor besvarade.
Vad är det för skillnad mellan de olika mattekurserna på gymnasiet?
2 Svar
b-spår i matte är medelsvår och c-spår är avancerat. C-spår läses på Teknik och NA, bara på de två programmen. Alla mattekurser på gymnasiet är á 100 poäng och betygen "väger" lika mycket, oavsett om det är a, b eller c kurs man fick betyg i.
du kan se innehåll i mattekurserna på www.matteboken.se
Du, som elev, väljer inte vilket spår i matte du läser. Du väljer program och det är förutbestämt vilket spår som läses på vilket program.
I fall man vill läsa så lite matte som möjligt, väljer man yrkesprogram, där enbart Matte 1a ingår som en obligatorisk kurs. Om man vill läsa högskoleförberedande men så lite matte som möjligt bör man i så fall välja Estetiska eller Humanistiska programmet.
Om man, däremot vill läsa så mycket matte som möjligt väljer man Teknik, inriktning Teknikvetenskap eller NA, inriktning Naturvetenskap - där även Matte 4 ingår som en obligatorisk kurs och innan Matte 4 läser man Matte 1-3 c.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval!
Mvh
Mikael SYV
Rent "teknikst" så är det för konkurrensen bättre att ha högre betyg i alla kurser, enklare som svårare. Det är lättare att få högt betyg i en enklare kurs men de "väger" lika mycket i konkurrensen om en högskoleplats. Om man inte läser matte PÅ HÖGSKOLEUTBILDNINGEN då krävs det inte högre kurser i matte för behörighet till en sådan utbildning.
Spåren går ihop på nivå 4, det finns inte några alternativ till Matematik 4. Bara en enda kurs.
Matematik 3 finns det b och c, men ej a. A-spår tar slut på nivå 2.
Krävs det t.ex. Matematik 3 för behörighet till Fastighetsmäklarutbildning - då är det Matte 3b eller Matte 3c man skall ha. Du har rätt i att samma elev kanske skulle få ett snäpp högre betyg i matte 3b än hen fick i 3c - och det kan upplevas som orättvist.
Å andra sidan, har man djupare kunskaper i matte - är det lättare att få högre resultat på Högskoleprovet. Är man behörig, kan man göra - för just konkurrensen - HP /finns möjlighet 2 ggr varje år/ - och man kommer i så fall in på resultatet av Högskoleprovet.
Jag håller med dig om att man skulle kunna hitta på ett sätt att värdesätta betyg i c-spåret mer än betyg i a och b-spåren, men så är det inte idag. Om det var upp till mig, skulle jag justera detta så att det skulle bli mer logiskt och rättvist.
Jag hoppas jag lyckades förklara hur det ser ut med Mattekurserna på gymnasiet idag. Gå in på www.matteboken.se och där finner du alla kurser som är upplagda för självstudier. Det går att repetera grundskolematte och kika på de kommande gymnasiala kurser och kanske börja läsa lite gymnasiematte redan under åk9 eller under sommaren efter nian.
Önskar dig lycka till med ditt gymnasieval!
Mikael SYV
Att tänka mycket taktiskt och försöka vinna poäng genom att laborera med vilka kurser man läser kan man givetvis göra, men om man lägger all den tid och energi på att läsa lite mer matte, t.ex. - kan det ge mycket bättre utdelning: både kunskapsmässigt och poängsmässigt. Just matte kan man läsa på egen hand och använda läraren som handledare, ställa frågor i fall man kör fast. En sida för självstudier är www.matteboken.se och Mattecentrum driver även kostnadsfria Räknestugor i olika städer (nu är de uppe i ca 30 städer), du kan på www.mattecentrum.se se om det finna någon Räknestuga nära dig.
Angående din kommentar: om du kan få alla behörighetsgivande kurser på Ekonomiprogrammet där Matte b-spår läses, välj det programmet i så fall. De som väljer läsa Teknik eller Naturvetenskapsprogrammet gör det av 2 huvudsakliga anledningar: behöver läsa de kurser som ingår i de programmen för behörighet till eftergymnasiala studier eller om man gillar matte, fysik, kemi, tycker det är lätt eller roligt att läsa de ämnena och har inget emot att det är svårare matte där, utan tycker tvärtom att det är bara bra.
Avhopp från Naturvetenskapsprogrammet & Teknikprogrammet sker oftast pga följande orsaker: "för svår matte", "kämpar med fysik och/eller kemi, lägger all fritid på det men riskerar ändå inte få godkänt" - det är vad eleverna berättar (de som vill byta från TE eller NA till EK eller SA eller till ett yrkesprogram: t.ex. Teknik mot El/Energi).
Sammanfattning: mitt råd är följande - om du kan få behörighet till en eftergymnasial utbildning på EK samtidigt som du inte har ett brinnande intresse av att läsa så mycket matte, fysik, kemi som det bara går, välj Ekonomiprogrammet.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval.
Bästa hälsningar
Liselotte SYV
Frågor och svar taggade med 'lärare i psykologi' (7 st.)
-
Kandidatexamen till lärare?
Hej, kan jag bygga upp en kandidat examen inom psykologi och samhällskunskap (statsvetenskap etc) för att sedan också läsa kpu för att kunna bli behörig till att undervisa på gymnasiet? Och isåfall vad kan man jobba som när man har en kanditat i...
Hejsan,det är säkrare att gå ämneslärarprogrammet än att först läsa högskolepoängen i sina blivande undervisningsämnen och sedan försöka hitta KPU som passar in... Läs hela svaret -
Hur mycket psykologi innehåller socionomprogrammet?
Hej! Jag är jätteintresserad av psykologi men känner inte att psykologprogrammet är rätt för mig. Istället funderar jag på att läsa socionomprogrammet, men där jag har läst står det att man bara läser socialt arbete. Men det...
Hej Lisen,innehåll i socionomprogrammet på olika lärosäten behöver inte vara identiskt, t.ex vinns inriktningar/varianter: Socionomprogrammet med storstadsprofil och... Läs hela svaret -
Hur blir jag en psykologilärare?
Hej! Hur går jag tillväga för att bli en gymnasielärare inom ämnet psykologi? Finns det en specifik utbildning att gå eller ska jag läsa olika kurser, i så fall vilka? Tacksam för svar :)
Hej Klara! kika gärna på avsnitt UTBILDNING på framtid.se/yrke/psykologilarare och på info på gu.se/manga-vagar-inom-amnet-psykologiDu kan också kontakta studievägledare på... Läs hela svaret -
Går det att bli gymnasielärare i psykologi på detta sätt?
Hej! Jag undrade att om man läser socionomiprogrammet för att sedan efter det läsa kompletterande pedagogik med specialisering psykologi. Räcker det för att bli legitimerad gymnasielärare i psykologi?
Hej Hannes!Vi på FRåGA SYV känner inte till möjlighet att bli lärare i psykologi via socinomprogrammet. Har man psykologexamen, (alltså examen från... Läs hela svaret -
Svårt att komma in på psykologprogram?
Går det att läsa upp kurser inom psykologi för att tex ta sig in på psykologprogrammet lättare, om man inte har de betyg som motsvarar kraven för att ta sig in? I mitt fall fattas det en hel del poäng men har ingen lust att läsa om ämnen bara för att. Högskoleprovet har också ganska höga poäng....
Hej Emma, det är många som söker till psykologprogrammet; och det är stor konkurrens om utbildningsplatserna.Exakt hur höga betyg som i framtiden kommer att ge plats på en viss... Läs hela svaret -
Vilka kurser i psykologi ska jag läsa?
Jag är utbildad till bildlärare men vill nu läsa ett till ämne. Jag hade då tänkt mig att läsa till psykologilärate. Vilka kurser ska jag då läsa för att bli behörig?
Hej Linda, du skriver om att du är utbildad till bildlärare men du skriver inte om du har Lärarlegitimation. Om du inte har lärarlegitimation, har du i så fall Lärarexamen?Det är... Läs hela svaret -
Vad krävs för att kunna bli antagen till lärarutbildning?
Hej, jag har tre frågor! 1. Jag vill bli lärare inom psykologi och engelska, men idag finns det inte såna färdiga program. Kan jag läsa först 120hp psykologi och sedan 90hp engelska (eller tvärtom) och sist komplettera med att läsa 90hp på KPU programmet för att få lärarexamen? Eller hur ska...
Hej Ta, jag svarar på din fråga nr.3 först:Lärarutbildningar ligger i Sverige på HÖGSKOLENIVÅ och man måste då alltid ha GRUNDLÄGGANDE... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga