Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog?
2Poäng
Ellen
Hej!
Jag går i tankarna att bli lärare och funderar därför på vad man senare kan vidareutbilda sig till. Jag undrar därför vad skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog är?
Som speciallärare har jag sett att det finns olika inriktningar som matte, språk etc medan specialpedagog inte verkar ha inriktningar?
Vad är det för skillnad i utbildningen (kurser t.ex) och sedan i arbetsuppgifter?
Jag skulle gärna vilja forska inom didaktik och/eller pedagogik, är då speciallärare eller specialpedagog ett bra val?
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
I grunden rekommenderas Lärarexamen eller examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet; det tar minst 3 år om man läser på heltid. Vilka vidareutbildningar som kommer att finnas att söka om 3-4 år, vet vi ännu inte i detalj. Utbildningsutbud förändras; innehåll i högskolepgram - likaså. Det är kanske, därför, lite för tidigt att i detalj planera vilken vidareutbildning, efter grundutbildningen, som du bör söka - för att det programmet du söker då kanske ännu inte finns
jag tänker fylla på Annas svar lite... För att kunna forska inom pedagogik, kan man också skaffa sig grundutbildning Beteendevetare med huvudämne Pedagogik inom sin examen; om du vill forska i didaktik, är det nog i så fall just lärarexamen som är bra att ha i grunden.
Att utbilda sig till lärare först är en mycket säkrare väg att gå, tycker jag - för att då är risken att bli arbetslös väldigt liten; lärare behövs överallt och hela tiden. Däremot om man utbildar sig till beteendevetare till exempel och sedan inte går vidare till forskarutbildningen (t.ex pga hård konkurrens om de få doktorand-platser som finns) då kan man tyvärr finna sig i en situation att man står utan arbete och inkomst och vet inte vad man ska göra ... Studie- och yrkesvägledare (allt utbilda sig på SYV-programmet) är också ett bra val, men inte lika säker som att utbilda sig till lärare, vill jag påstå. Även SYV kan gå vidare till forskarutbildningen, men om det inte blir så, då finns det ganska gott om jobb för SYV-ar och med det nya förslaget som finns om att införa obligatoriska timmar på högstadiet (från årskurs 7) inom "val av yrken och utbildning" där SYV-ar förväntas ta stort ansvar, är prognosen att det kommer att fattas minst 500 st. utbildade SYV-ar inom de närmsta åren i Sverige. Dock finns det inte något krav för att SYV-en måste ha legitimation eller ens Examen från SYV-programmet, det går än så länge få jobb som "obehörig SYV". Däremot finns det krav på att endast legitimerade lärare får sätta betyg (regeländring från 1 juli 2015).
Sammanfattning om du utbildar dig till lärare, lär du inte bli arbetslös, även om du sedan inte går vidare till doktorand-tjänst och till att bli en forskare. Förutom karriär-vägen mot speciallärare eller specialpedagog, kan lärare också bli rektorer eller andra typer av skolledare.
Frågor och svar taggade med 'omfattningskravet' (4 st.)
Jag har läst ett år på gymnasiet, men jag fick endast 300 gymnasiepoäng. Behöver jag då gå tre år på folkhögskola eller räcker det med två eftersom jag ändå gick ett år på gymnasiet? Jag kommer ha all...
Milla : :
Hej!Din fråga gäller Omfattningskravet (för att kunna uppnå Studieomdöme om Grundläggande behörighet), om jag tolkar din fråga på rätt sätt.Se information... Läs hela svaret
På en YH utbildning totalt 300 poäng är det utöver kurser förlagt 60 poäng till LIA och 15 poäng till examensarbete. Vilken omfattning bör ett examensarbete på 15 YH poäng ha? Finns det några "ram-krav" på...
Milla : :
Hej!15 Yh-poäng (yrkeshögskolepoäng) motsvarar, i studietid tre veckor på heltid. Alltså bör du lägga ner cirka 120 timmar på att genomföra den uppgiften... Läs hela svaret
Jag studerar just nu heltid på en distans allmänkurs på folkhögskola. Dock så funderar jag på att studera allmän kurs på halvtid istället och kanske börja på yrkesvux när jag kan. Ser omfattningskravet för att bli...
Anna: :
Hej R,var god läs information på folkhogskola.nu/om-folkhogskola/sa-funkar-folkhogskola/behorigheter/hogskolayrkeshogskola/grundlaggande-behorighet - min tolkning av reglerna... Läs hela svaret
Hej! Ett års gymnasiestudier i hemlandet men ej avslutat gymnasieutbildning, kan det räknas som ett års gymnasieskola i omfattningskravet för grundläggande behörighet på folkhögskola?
Mikael: :
Hej Sören! Det är en bedömning som folkhögskola gör; man kan få olika svar från olika folkhögskolor. Jag har kollat upp det med en sakkunnig expert... Läs hela svaret