Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog?
2Poäng
Ellen
Hej!
Jag går i tankarna att bli lärare och funderar därför på vad man senare kan vidareutbilda sig till. Jag undrar därför vad skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog är?
Som speciallärare har jag sett att det finns olika inriktningar som matte, språk etc medan specialpedagog inte verkar ha inriktningar?
Vad är det för skillnad i utbildningen (kurser t.ex) och sedan i arbetsuppgifter?
Jag skulle gärna vilja forska inom didaktik och/eller pedagogik, är då speciallärare eller specialpedagog ett bra val?
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
I grunden rekommenderas Lärarexamen eller examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet; det tar minst 3 år om man läser på heltid. Vilka vidareutbildningar som kommer att finnas att söka om 3-4 år, vet vi ännu inte i detalj. Utbildningsutbud förändras; innehåll i högskolepgram - likaså. Det är kanske, därför, lite för tidigt att i detalj planera vilken vidareutbildning, efter grundutbildningen, som du bör söka - för att det programmet du söker då kanske ännu inte finns
jag tänker fylla på Annas svar lite... För att kunna forska inom pedagogik, kan man också skaffa sig grundutbildning Beteendevetare med huvudämne Pedagogik inom sin examen; om du vill forska i didaktik, är det nog i så fall just lärarexamen som är bra att ha i grunden.
Att utbilda sig till lärare först är en mycket säkrare väg att gå, tycker jag - för att då är risken att bli arbetslös väldigt liten; lärare behövs överallt och hela tiden. Däremot om man utbildar sig till beteendevetare till exempel och sedan inte går vidare till forskarutbildningen (t.ex pga hård konkurrens om de få doktorand-platser som finns) då kan man tyvärr finna sig i en situation att man står utan arbete och inkomst och vet inte vad man ska göra ... Studie- och yrkesvägledare (allt utbilda sig på SYV-programmet) är också ett bra val, men inte lika säker som att utbilda sig till lärare, vill jag påstå. Även SYV kan gå vidare till forskarutbildningen, men om det inte blir så, då finns det ganska gott om jobb för SYV-ar och med det nya förslaget som finns om att införa obligatoriska timmar på högstadiet (från årskurs 7) inom "val av yrken och utbildning" där SYV-ar förväntas ta stort ansvar, är prognosen att det kommer att fattas minst 500 st. utbildade SYV-ar inom de närmsta åren i Sverige. Dock finns det inte något krav för att SYV-en måste ha legitimation eller ens Examen från SYV-programmet, det går än så länge få jobb som "obehörig SYV". Däremot finns det krav på att endast legitimerade lärare får sätta betyg (regeländring från 1 juli 2015).
Sammanfattning om du utbildar dig till lärare, lär du inte bli arbetslös, även om du sedan inte går vidare till doktorand-tjänst och till att bli en forskare. Förutom karriär-vägen mot speciallärare eller specialpedagog, kan lärare också bli rektorer eller andra typer av skolledare.
Frågor och svar taggade med 'antal högskolepoäng' (10 st.)
Hej! Jag studerar till högskoleingenjör i byggnadsteknik (180hp). Innan jag började studera så jobbade jag som snickare i 5 år. Mitt mål efter dessa tre år är att fortsätta utbilda mig genom att läsa en master på KTH eller Chalmers...
Milla : :
Hej,vid antagning till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram brukar urval göras på antal godkända högskolepoäng som sökande har "med... Läs hela svaret
Hej!
Vet att maxantalet poäng per termin är 45 hp för heltidsstudier.
Hur blir det med deltidsstudier?
Räknas det som mindre poäng eftersom det är fördelat på fler terminer?
Är det till exempel möjligt att bli antagen och läsa två 30 hp kurser om dessa är på deltid?
Kan man då andra...
Anna: :
Hej Linnéa!Heltidsstudier på högskolenivå på de svenska lärosätena = 30 hp per termin.Om man läser 45hp läser man i så fall på 150% av studietakt och bör... Läs hela svaret
Hej! Jag har en generell fråga om hur antagningen på masterprogram fungerar. Jag har förstått att olika masters ställer olika krav och att man konkurrerar om plats mrd sina högskolebetyg. Det jag undrar är vad som händer om jag t.ex. läser ett...
Liselotte: :
Hej,urval till program på avancerad nivå brukar ske på "totalt antal högskolepoäng", alltså hur många högskolepoäng, totalt, man avklarade. Minimikravet är 180 hp,... Läs hela svaret
Hej, Jag har läst att det inte är tillåtet att läsa mer än 50hp, dvs 150%.
Men - vad händer om man läser exempelvis 50hp en termin? Jag har en något komplicerad situation. På min skola är termin 5 valbar, dvs vi kan välja helt...
Anna: :
Hej!det jag vet är att Antagning.se kan anta till max 45 hp per termin men om man i sin ansökan lägger de nya kurser (som inte ingår i programmet man redan läser) högre upp, och sedan de kurser som... Läs hela svaret
Hej, finns det en ny bestämmelse angående antal högskolepoäng man får läsa sammanlagt under en livstid? Får man läsa mer än en utbildning? Bortsett från CSN.
Julia: :
Hej Emma,jag känner inte till någon sådan gräns, i alla fall inte i Sverige. Vet att det finns personer som har läst flera (t.ex tre st.) långa högskoleutbilndingar. För de... Läs hela svaret
Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...
Milla : :
Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bygga ihop min egen kandidatexamen men är lite osäker på det här med poängfördelningen. Om jag har fattat det rätt omfattar en kandidatexamen 180HP varav minst 90 av dem är inom det område man tar examen i och att...
Julia: :
Hejsan,frågor om att ta ut kandidatexamen efter att ha läst fristående kurser måste du ställa till studievägledningen på just det lärosäte där du vill... Läs hela svaret
Hej!
Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Julia: :
Hej Linnea,
man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel".
Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaret
Jag läser nu kandidatprogram i kemi första termin vid Stockholm universitet, har ansökt till Uppsala universitet för vårterminen och blev antagen till receptarieprogrammet.
Jag är osäker om jag skulle byta till Uppsala universitet receptarieprogrammet. Det finns flera positiva saker om jag...
Julia: :
Hej Noor,kika gärna på info på framtid.se/yrke/receptarie där det också ges exempel var receptarie kan jobba, förutom Apoteket. Var just du kan få jobb efter utbildningen, kan vi givetvis inte svara... Läs hela svaret
Hej!
Jag bor utomlands och skulle vilja läsa några kurser på distans. Jag undrar om
man bara får läsa ett visst antal högskolepoäng och om detta då kan gå ut över om jag vill läsa ett helt program senare? Tacksam för svar!
Mikael: :
Det som finns begränsningar på är
1. antal veckor som man kan få Studiemedel för
och
2. antal högskolepoäng som man kan läsa under EN OCH SAMMA TERMIN.
Annars så... Läs hela svaret