Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog?
2Poäng
Ellen
Hej!
Jag går i tankarna att bli lärare och funderar därför på vad man senare kan vidareutbilda sig till. Jag undrar därför vad skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog är?
Som speciallärare har jag sett att det finns olika inriktningar som matte, språk etc medan specialpedagog inte verkar ha inriktningar?
Vad är det för skillnad i utbildningen (kurser t.ex) och sedan i arbetsuppgifter?
Jag skulle gärna vilja forska inom didaktik och/eller pedagogik, är då speciallärare eller specialpedagog ett bra val?
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
I grunden rekommenderas Lärarexamen eller examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet; det tar minst 3 år om man läser på heltid. Vilka vidareutbildningar som kommer att finnas att söka om 3-4 år, vet vi ännu inte i detalj. Utbildningsutbud förändras; innehåll i högskolepgram - likaså. Det är kanske, därför, lite för tidigt att i detalj planera vilken vidareutbildning, efter grundutbildningen, som du bör söka - för att det programmet du söker då kanske ännu inte finns
jag tänker fylla på Annas svar lite... För att kunna forska inom pedagogik, kan man också skaffa sig grundutbildning Beteendevetare med huvudämne Pedagogik inom sin examen; om du vill forska i didaktik, är det nog i så fall just lärarexamen som är bra att ha i grunden.
Att utbilda sig till lärare först är en mycket säkrare väg att gå, tycker jag - för att då är risken att bli arbetslös väldigt liten; lärare behövs överallt och hela tiden. Däremot om man utbildar sig till beteendevetare till exempel och sedan inte går vidare till forskarutbildningen (t.ex pga hård konkurrens om de få doktorand-platser som finns) då kan man tyvärr finna sig i en situation att man står utan arbete och inkomst och vet inte vad man ska göra ... Studie- och yrkesvägledare (allt utbilda sig på SYV-programmet) är också ett bra val, men inte lika säker som att utbilda sig till lärare, vill jag påstå. Även SYV kan gå vidare till forskarutbildningen, men om det inte blir så, då finns det ganska gott om jobb för SYV-ar och med det nya förslaget som finns om att införa obligatoriska timmar på högstadiet (från årskurs 7) inom "val av yrken och utbildning" där SYV-ar förväntas ta stort ansvar, är prognosen att det kommer att fattas minst 500 st. utbildade SYV-ar inom de närmsta åren i Sverige. Dock finns det inte något krav för att SYV-en måste ha legitimation eller ens Examen från SYV-programmet, det går än så länge få jobb som "obehörig SYV". Däremot finns det krav på att endast legitimerade lärare får sätta betyg (regeländring från 1 juli 2015).
Sammanfattning om du utbildar dig till lärare, lär du inte bli arbetslös, även om du sedan inte går vidare till doktorand-tjänst och till att bli en forskare. Förutom karriär-vägen mot speciallärare eller specialpedagog, kan lärare också bli rektorer eller andra typer av skolledare.
Frågor och svar taggade med 'betygsexpert' (5 st.)
Hej! Jag gick Humanistisk linje mellan 1992-1995 och har ett s.k "mellanårsbetyg". Nu vill jag läsa Sjuksköterskeprogrammet och läser just nu in Naturkunskap 2 för särskild behörighet. Som jag uppfattat det räcker den matte jag har (kod...
Milla : :
Hejsan,jag vill börja svara på "matte-frågan" och jag uppfattar det så att matematik är (enligt vad du skriver) inte din starka sida och du läste... Läs hela svaret
Hej, Jag gick ut gymnasiet 1996, läste omvårdnadsprogrammet 3 år. Min fråga är, på avgångsbetyget står det att jag läst svenska språket 6560S0 och litteraturkunskap och språklig orientering 6560L0 med betyg 3 i båda. Har jag...
Anna: :
Hej!I Tabellen Här kan du se att svenska B motsvarar Svenska 2.ang. de kurser och betygen du nämner i din fråga - ta dina betyg till SYV på komvux och i fall hen inte kan svara, får hen... Läs hela svaret
Hej!
Jag har ett utländskt betyg som innebär behörighet i arabiska 7.
Och jag undrar om man kan läsa/pröva kurser i arabiska som ett modernt språk -för att höja meriter, eller dem inräknade i arabiska 7?
Jag väntar varmt på ert svar!
Med vänlig hälsning
Ali
SYV-besökare: :
Hej Ali
det är en intressant fråga du ställer.
Moderna språk 1 - 7 finns i listan på kurser som kan höja meritvärde för dig med utländska... Läs hela svaret
Ett fullständigt avgångsbetyg från 1991 innehållande 2 årskurser svenska, en årskurs matematik + en årskurs matematik tillval, 2 årskurser samhällskunskap, två årskurser engelska + andra ämnen ska ju motsvara grundläggande behörighet. Räknas samhällskunskapen som motsvarande till...
SYV-besökare: :
Hej Anna,
om jag förstår det rätt så ska personen som har de betygen söka till högskola.
Det är Antagning.se som gör bedömning om personen är behörig eller inte - både... Läs hela svaret
Hej, max meritpoäng är ju 2,5. Jag har läst mer än detta och undrar då vilka av dessa som kommer att räknas som meritpoängskurser? En av dem har jag lagt som utökad kurs, och denna räknas ju bara med i jämförelsetalet om denna ger meritpoäng, vilket den kan göra om denna räknas som en av...
Anna: :
Hej Emma,
så som reglerna ser ut idag (och som en betygsexpert svarar på den frågan som du ställer) så är det Antagning.se som gör så... Läs hela svaret