Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
Vad behövs för att få undervisa på ett universitet?
7Poäng
Alice
Hej,
Jag går sista året på gymnasiet och har planer på att plugga vidare till ämneslärare med inriktning mot gymnasiet. Jag vill inrikta mig på svenska/engelska alt. svenska/samhällskunskap.
När jag läste om alla olika lärarutbildningar som finns blev jag nyfiken på vad som krävs för att få undervisa i ett ämne på universitetet. Jag förstår att jag antagligen inte kommer att ha den möjligheten efter en ämneslärarutbildning, så vad ska man egentligen studera för att ha chansen att få ett sådant jobb?
Jag är också lite intresserad av vad det kan tänkas krävas för att få jobb på ett utländskt universitet. Det vore till exempel intressant att kanske få undervisa i svenska vid något europeiskt universitet. Men jag förstår att det kanske är svårt att svara på. Jag har själv sökt efter ett svar på frågan men det var väldigt svårt att hitta ett konkret och bra svar.
Du bör börja läsa Svenska som andra språk på högskolenivå och klara av minst 120 högskolepoäng (heltidsstudier i fyra terminer). Sedan kan du bestämma dig om du vill läsa ännu ett ämne - t.ex. engelska eller samhällskunskap och sedan satsa på KPU, Kompletterande pedagogisk utbildning (90 högskolepoäng = tre terminer på heltid) - för att bli gymnasielärare i Sverige
eller
om du i stället vill satsa på att söka doktorandtjänst på fyra år (det är en sort "mittemellan grej mellan studier och jobb" - då man får lön och utför vissa arbetsuppgifter på institutionen, t.ex. undervisar på deltid och studerar/forskar på deltid och samtidigt skriver doktorsavhandling). Efter fyra års doktorandtjänst bör man vara klar med doktorsavhandlingen och "försvarar sitt arbete" genom en så kallad Disputation. Om man blir godkänd på disputationen, får man doktorsgrad och kan söka tjänster som lektor på högskolenivå.
Det är ungefär så det ser ut i dagens läge. Förändringar kan givetvis inträffa och det är få doktorandtjänster, svårt att få dem.
Om du vill undervisa i svenska i andra länder, då är det just "Svenska som andra språk" du bör läsa på högskolan, inte "vanlig svenska".
Se här http://sisu.it.su.se/search/info/USS100 och kontakta Studievägledare på den utbildningen med dina frågor.
Läsa till gymnasielärare kan man på olika sätt: satsa på ämneslärarprogrammet från första början eller läsa högskolepoäng i ämnena och "knyta ihop säcken" med KPU på slutet. Det blir samma resultat. Det är enklare att direkt söka till programmet men då låser man sig till just att bli gymnasielärare. Om du i stället börjar med att läsa separata kurser i Svenska som andra språk, kan du senare fatta beslut om vad du vill satsa på - bli gymnasielärare eller lektor på högskolan.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering! Ha det bäst och hör av dig om du har flera frågor!
Milla
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'högskolekurs' (7 st.)
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Milla : :
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret
jag har läst affärjuridik i gymnasiet får jag ändå påäng om jag löser samma kurs igen i högskola
Milla : :
Hej Sara,även om kurer på gymnasiet och på högskolenivå kan ha samma namn, så har de inte samma innehåll. Högskole/universitetskurserna ligger på... Läs hela svaret
Hej, Om man blivit spärrad på universitetet pga en tenta finns det då möjlighet att omregistrera sig på den kursen man inte klarat av? Detta för att kunna börja nästa termin, då ett studieuppehåll inte ger garanterad plats?
Julia: :
Hej Donna,du måste få svar på den institutionen där kursen ges. Vi på FRåGA SYV kan inte svara på den typen av frågor, bl.a pga det kan vara olika på olika... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar om mitt meritvärde kommer att ändras om jag läser naturkunskap 2 på komvux? Jag har tidigare bara läst naturkunskap 1. Kommer den att räknas med om jag söker till en utbildningen där jag inte behöver den kursen?
Jag läser nu även en kurs på universitet kommer den kursen att...
Anna: :
hej Alexandra, jag gissar på att du har Examensbevis från gymnasiet. Om du inte behöver naturkunskap 2 (dvs om inte den kursen ingår i Särskild behörighet till den utbildning på... Läs hela svaret
Hej hej!
Jag har sökt en fristående högskolekurs inom grafisk design på 7,5 hp till våren, mest för att prova på det "på skoj" (men också lära mig mer inom det, såklart). Jag vill sedan börja studera ett program till hösten 2017, troligtvis civilingenjör i maskinteknik.
Jag undrar därför...
Anna: :
Hejsan,
Brendan gav dig rätt svar (se kommentarer till din fråga).
I det fallet som du beskriver påverkar inte dina studier på en högskolekurs - dina möjligheter att... Läs hela svaret
Hej!
Jag har läst Teknisk Basår år 2015 på KTH Campus i Stockholm.
Jag har gamla betygssystemet (G, VG, MVG).
Vilken urvalsgrupp hamnar jag i efter det?
Då mina betyg under basåret inte är de bästa skulle ju det optimala vara att betygen under basåret inte påverkar mitt...
Milla : :
Hej Sophie!
betygen i de kurser som du läste på högskola, påverkar inte ditt meritvärde (som räknas ut på dina gymnasiala betyg).
Dock prövas du i BII (kompletteringsgruppen), eftersom du kompletterade för behörighet efter gymnasiet.
Jag skulle vilja söka in till vissa högskolekurser, enskilda och då står det på fliken förkunskapskrav områdesbehörighet 5/A5 inom parantes men jag har ingen aning om vad det betyder, kan någon hjälpa mig?
Lena: :
Hejsan, här får du en länk till alla områdesbehörigheter - så kan du lättare utläsa vilka förkunskaper du behöver. Eftersom du har betyg från gamla gymnasiesystemet så ska du kolla under områdesbehörigheter som inte har... Läs hela svaret