Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32081 frågor besvarade.
Vad får jag för behörighet om jag går sam?
1 Svar
Både SA och ES är högskoleförberedande program, vilket betyder att i fall man uppfyller kraven för examen, får man grundläggande behörighet till högskolestudier. Särskild behörighet är väldigt olika till olika utbildningar, så det är svårt att säga om man får behörighet till just de utbildningar man vill söka (man måste titta på just vilken utbildning efter gymnasiet man vill läsa).
Ett bra sätt att få överblick och se likheter och skillnader mellan olika gymnasieprogram, är genom att jämföra programplaner, vilket jag föreslår att du gör:
http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_SA.pdf
och
http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_ES.pdf
På alla program läser man 2500 poäng och många kurser är likadana (obligatoriska) men så klart finns det skillnader. På SA läser du en extra mattekurs (2b), två kurser i Moderna språk och Filosofi och Psykologi som inte läses på ES. Då "befrias" det tid för att läsa de estetiska kurserna i stället. Vidare är det ganska stor skillnad i vilka programfördjupningar som får läsas på SA och ES. Allt detta ser du i programplaner (länkarna ovan).
Direkt efter SA eller ES är det svårt att få jobb. De flesta söker vidare studier på högskola, yrkeshögskola, folkhögskola eller praktik med hjälp av t.ex. Arbetsförmedlingen.
Om du är intresserad av de estetiska kurserna, kan lösningen vara att du väljer läsa estetiska kurser som Individuellt val, 200 poäng - t.ex. en kurs under åk2 och en kurs under åk3.
Kurserna Animation, Bild och TV-produktion får väljas som Programfördjupande på SA och det är kreativa kurser, se även efter flera kurser i listan på vilka som får läsas inom Programfördjupningen och fråga på din skola, vilka av dem som skola kan ordna för dig.
Du frågar om det finns några jobb som kräver extra kurser i Samhällskunskap. Svar på den frågan är att det är svårt att hitta eftergymnasiala utbildningar som just specifikt kräver högre kurser än Samhällskunskap 1b, som läses som obligatorisk på alla de högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Att man läser högre kurser i Samhällskunskap förbereder en för vidare studier, ger mer förståelse och vana att ta till sig teoretisk kunskap, som man har stor nytta av senare i livet - om man studerar på eftergymnasial nivå.
Ang. inriktning på SA: Sam-media innehåller 100 poäng mindre än de andra två inriktningar och du kan därför välja en extra 100 poängs kurs inom Programfördjupningar - det ger mer valfrihet. Om just Photoshop eller ngt. annat/andra dataprogram används - är det extremt svårt att säga för att utvecklingen inom det område går väldigt fort fram och de program som du kommer att använda när du läser inriktning från nästa läsår, kanske inte ens är uppfunna idag.
Du frågar om vad som krävs för att bli Kommunikatör. Se på utbildningens presentation på t.ex. http://www.yhguiden.se/utbildning/nackademin/marknadskommunikator-inom-sociala-medier och i behörighetskraven ser du att det bl a krävs kunskaper motsvarande Matematik 2c + 2 års arbetslivserfarenhet inom t.ex. försäljning. På SA läses det "b"-spår i matte. "C"-spår är lite svårare och här har jag ett förslag: om du väljer Matematik 3b som en av dina programfördjupande kurser, läser du högre kurs i matte och med det borde med råge kompensera mattekraven. Ang. arbetslivserfarenhet, så råder jag dig försöka få sommarjobb inom "rätt bransch" - t.ex. inom försäljning. Om det är svårt att få jobb, sök praktik, vilket är bättre än inget. Yrkeshögskola kan göra undantag från behörighetskraven (till skillnad från högskola) och det är lönt att söka till YH även om man inte uppfyller alla behörighetskraven "till punkt och pricka".
Här http://www.yhguiden.se/utbildning/medieinstitutet/webbkommunikator-sociala-medier ställs det lite lägre behörighetskrav: räcker med Matte 1 och arbetslivserfarenhet kan vara från valfri bransch, men måste ändå uppgå till minst 2 år.
Du kan även titta på flera liknande utbildningar:
http://www.yhguiden.se/utbildning/yrkeshogskola-gavleborg-hogskoleenheten-bollnas/kulturkommunikator
http://www.yhguiden.se/utbildning/handelsakademin/butikskommunikator-visual-merchandiser-goteborg
Eftersom Yrkeshögskoleutbildningar är mycket marknadsorienterade och flexibla, uppstår de och upphör med kort varsel. Det betyder att just den utbildning som du tittar på idag, kanske inte finns om 2 år, men det finns en annan utbildning - med ett annat namn, längd och i en annan stad, kanske. Du bör därför se behörighetskraven till YH mer som "riktlinjer" -t.ex. att det är bra att försöka få så mycket arbetslivserfarenhet som möjligt + att det är många ggr fördelaktigt att läsa mer matte (i ditt fall Matte 3b). Extra språk är alltid ett "+", när du söker till yrkeshögskola, även om det inte står i behörighetskraven.
Om vad kommunikatör gör kan du läsa på http://www.framtid.se/profession/kommunikator/
Kandidatprogram i Medie&Kommunikation finns på högskolenivå och tar 3 år att läsa på heltid. Se vilka utbildningar som finns idag: http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/omrade/kommunikationsvetenskap-53?fritext=medie-+och&typ=3&examen=19
Högskoleutbildningar är mer "stabila" på så sätt att de ges i samma form & samma städer under lång tid.
Behörighet till högskoleutb. Medie&Kommunikation är "på sin höjd" Samhälle1b och Historia 1b, men ibland bara Grundläggande behörighet, dvs du blir behörig till alla dem i fall du tar examen från SA. Däremot är det ganska höga betyg som ger plats på utbildningen, så det gäller att kämpa för att få höga betyg.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig! Du ställde ett antal olika frågor och jag försökte svara på alla dem. I fall jag missade ngt., var god hör av dig igen. Bäst är det att du skriver en ny fråga i så fall för att vi ser de nya frågorna först och prioriterar dem, framför att svara på kommentarer, som kommer ofta lite efter - tyvärr.
Bästa hälsningar & stort lycka till!
Milla
Frågor och svar taggade med 'en normalstor gymnasiekurs' (3 st.)
-
vilken ordning bör jag göra prövning på?
Hej! Fråga kring prövning och höjning av betyg.. är det bättre att höja betyg B > A eller t.ex. E > C? Vet inte hur jag ska formulera denna fråga, men ko att tänka på att jag ska göra prövningar men vet dock inte på vilken...
Hej!Kurserna Idrott och hälsa 1 och Ledarskap-och-organisation är lika stora, de är á 100poäng/styck, så höjning i ett steg ger höjning av meritvärde på cirka +... Läs hela svaret -
Dokument som styrker längden på biologi och kemi 1 kurserna?
Hej! Jag har försökt hitta i Skolverkets hemsida något dokument där det står hur långa dessa kurser är (alltså ett helt läsår). Jag har dock inte lyckats så bra, och tänkte fråga er om ni vet var jag kan hitta det? Vore väldigt tacksam om ni kunde hjälpa mig! :) Julia
Hej Julia, Biologi 1 och Kemi 1 är kurser á 100 gymnasiala poäng. De flesta gymnasiala kurser är 100 poäng. En 100 poängs-gymnasial kurs = studier på heltid i... Läs hela svaret -
Hur lång tid tar det totalt med prövning och kurs?
Hur lång tid tar det att göra en prövning? Måste man läsa en hel komvux kurs? Kan man göra prövningen på en gång. Jag har läst lite på internet att en komvux kurs på 100p tar ungefär 20 veckor(om jag inte minns fel) att bocka av. Blir fundersam när min kompis har löst en kurs på distans...
Hej J, en 100 poängskurs på gymnasial nivå motsvarar heltidsstudier på fem veckor. Man läser på gymnasienivå 20 poäng per vecka, om man läser på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga