Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Vad gäller när man har första kursen i programmet?
2 Svar
Du ställer några olika frågor och jag skall försöka svara på dem alla. Om jag missar ngt., var god återkom.
Ang. höja betyg på högskolan: de flesta högskolekurser har betygsskala "godkänt - icke-godkänt" enbart. Det är väldigt få kurser som man kan få "välgodkänt" på (inte för att man inte är duktig, utan för att det betyget inte tilldelas på högskolekurser med undantag av några få kurser).
Ang. läsa om en högskolekurs - så kommer du inte få läsa om de kurser som du sedan innan redan har godkända betyg i, du kommer inte att bli antagen på samma kurs (om det är exakt samma kurs, alltså). Det är dessutom "slöseri" med din tid och samhällets pengar om du skulle läsa om en termin "i onödan". Du förlorar också ekonomiskt på att läsa om samma kurser på högskolan - du skall inte kunna få Studiemedel för att läsa redan godkända kurser på högskolan + att du måste också räkna med "förlorad arbetsinkomst" (dvs om du jobbade i stället, skulle du tjäna pengar).
Du kanske kan fundera på ett alternativ: att läsa fristående kurser och sätta ihop dem till en kandidatexamen. För det krävs 180 hp (högskolepoäng) = 3 års studier på heltid. 90 hp måste vara i "huvudämnet" - i ditt fall Ekonomi och de resterande 90 hp kan du välja läsa andra kurser (som inte är strikt ekonomiska kurser ... men det blir en senare fråga - exakt vilka kurser som är OK att ta in i kandidatexamen med huvudämne Ekonomi).
Du vet säkert om att Högskoleprovet ger dig en extra chans att komma in på en högskoleutbildning. HP genomförs 2 ggr om året - och nästa tillfälle blir i oktober.
Jag hoppas att någonting i mitt svar blir till hjälp för dig!
Milla
Civilekonomexamen eller Magisterexamen ligger minst 5 år fram i tiden för din del. Hur arbetsmarknaden kommer att förändras på den tiden, är mycket svårt att säga säkert. Även helt andra saker än just formell utbildning kan bli avgörande för möjlighet till anställning: t.ex. om du kan något/några andra språk; din ålder; var i landet du bor & om du kan flytta inom Sverige eller till utomlands; om du vill (kan) resa mycket i tjänsten och vara borta 2-3 veckor, vilket ibland är ett krav och ibland "meriterande" - och det kan man inte om man t.ex. har små barn eller måste ta hand om sina gamla föräldrar.
Så, jag vill påminna dig om att det tyvärr är helt omöjligt att svara på frågan om just du får ett jobb och ännu mindre - just vilket jobb du kan få.
En bra sak är om du kan i alla fall fundera på om du skulle kunna starta eget & bli din egen arbetsgivare (t.ex. konsult). Att vara flexibel och kunna flytta och resa i tjänsten är en stor fördel, men då krävs det uppoffringar (att vänta med att skaffa familj). Att lära sig ett nytt språk eller hålla de språken man redan kan "vid liv" är också bra att tänka på - om man har möjlighet.
Du frågar hur ofta någon hoppar av ... och det går säkert få fram någon sort statistik på det, men då vet vi hur det var förr men det säger inte så mycket om hur det blir framöver. Du behöver bara en plats. En plats kan uppstå om någon från programmet bestämmer sig för att ta ett sabbatsår t.ex. Eller ångrar sig och vill utbilda sig till ngt. annat i stället. Sådant kan man inte förutse. Sedan kan ju folk "tillkomma" också, som är en "omvänd process", d v s den som fick anstånd med platsgaranti, kommer tillbaka till utbildningen och tar den lediga platsen "från dig". Eller så bestämmer sig den personen att inte återvända till utbildningen och då kan du få den platsen. Det är slumpen som spelar avgörande roll här. Helt omöjligt att veta hur det blir. Jag tycker inte att statistik "bakåt" hjälper dig för det kan bli mycket annorlunda i framtiden och du behöver ju, som sagt, "bara en liten plats". :)
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig! Återkom om du har fler frågor.
Bästa hälsningar & stort lycka till!
Milla
Det är mycket smartare att - i fall man får godkända betyg i alla högskolekurser som läses under första termin på programmet - att INTE söka till programmet utan söka just till Andra terminen, då får man mycket mindre (kanske ingen) konkurrens. När du söker till hela programmet, konkurrerar du mot en mängd sökande som läste på gymnasiet och på Komvux i år och även under tidigare år.
När du söker till Andra terminen - då konkurrerar du enbart mot de några få som, precis som du, redan har godkända betyg i termin etts kurser. Programmet kan inte ta in till termin 2 någon som inte har godkända betyg i alla kurser i termin 1, alla som inte har det blir obehöriga. I fall ingen "officiell" antagning annonseras till termin 2, kontaktar man det aktuella fakultetet /eller institutionen/ med frågan om minst en ledig plats finns (i fall någon har hoppat av under termin ett) - och gör en "inofficiell ansökan".
Det finns ingen som helst anledning att söka till hela programmet om du redan har godkända betyg i alla kurser som läses på termin 1. Du skriver om "gemenskap" och det är en viktig sak, givetvis, men samhällsekonomiskt är det inte försvarsbart om folk skall under en hel termin läsa det som de redan kan. Du kan bli antagen till hela programmet med godkända kurser från termin 1 (i fall de på antagning.se missar att du redan har de kurserna godkända, du söker ju på gymnasiebetyg, inte på högskolebetyg). Men när det blir dags att registrera betyg i LADOK, ser administratören att samma kurser redan är registrerade på ditt personnummer. Det kan bli stora problem med bl a återkrav på Studiemedel. Det är en ovanlig situation, eftersom folk inte, normalt sett, läser om redan godkända högskolekurser.
Det är i alla fall vad vi på Fråga SYV tycker och råder dig till.
Med vänlig hälsning
Mikael
Frågor och svar taggade med 'meriterande' (8 st.)
-
Hur kan man bygga upp sin profil?
Hej, min dröm är att plugga utomlands och jag har fått höra att man behöver bygga upp sin profil för att exempelvis kunna få stipendium. Hur kan jag göra det som en oerfaren 16 åring? Hur och vad kan jag göra för att "står...
Hejsan,att "plugga utomlands" är ett väldigt vitt begrepp, kan man säga. Det finns utbildningar på olika nivåer och i olika länder som kan ställa väldigt olika krav på... Läs hela svaret -
Civilingenjör inom datateknik i Halmstad?
Jag har läst lite på nätet om civ.ing i högskolan i Halmstad, finns inte mycket feedback om utbildningen och den information som finns var till mestadels negativ. Jag har jämfört kurserna med exempelvis LTH och de är rätt så lika, skillnaden...
Hej!Skillnaden, i Sverige, mellan universitet och högskola är att universitet besitter generell rätt att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste specifikt... Läs hela svaret -
Gör enstaka kurser något?
Gör kurser någon speciell skillnad eller är det onödigt om man ska läsa ett program till höst? Och istället borde fokusera på jobb, prövning, körkort?
Hej,jag tror din fråga gäller program på högskola eller universitet, stämmer det? för program finns även inom yrkeshögskola (se www.yhguiden.se). Svar på den frågan är:... Läs hela svaret -
Vägen till trygghetsvärd ?
Hej. Jag har klarat grundläggande nivå och jag vill fråga om hur jag kan jobba som trygghetsvärd.
Hej! Yrket trygghetsvärd är i Sverige icke-reglerat. Det finns därför inga strikta regler på vilken utbildning man måste ha. Varje arbetsgivare bestämmer fritt vem de anställer... Läs hela svaret -
Kan Förskollärare jobba på skolinspektionen?
Hej! Jag är utbildad förskollärare sedan 2017 och har arbetat i förskolor sedan dess. Jag har dock alltid intresserat mig av att arbeta inom skolinspektionen med att besöka skolor, undersöka risker, intervjuer med pedagoger osv. Räcker det med att jag...
Hej Isabella,jag tittar nu på Lediga jobb hos Skolinspektionen och till tjänsten som Reseadministratör till Skolinspektionen i Stockholm står det att man ska ha "eftergymnasial... Läs hela svaret -
Hur tidigt bör jag ansöka om utlandsstudier?
Hej! Jag undrar om hur tidigt jag bör ansöka om utlandsstudier. Gör jag det genom skolan eller själv? Vad behöver ingå så jag kan få ansökan? Behöver jag ett CV? Hur tidigt måste jag lämna in ansökan (jag går i...
Hej Ajla. om jag förstår dig rätt så är det Läkarutbildningen du vill läsa "utomlands". Eftersom du går första året på gymnasiet, så dröjer... Läs hela svaret -
Hur tar jag mig in på fysioterapeututbildningen?
Jag har läst 1 år på akademisk nivå inom folkhälsovetenskap varav 30 poäng räknas totalt av 60 till merit. 2 år har jag läst på folkhögskola inriktning folkhälsopedagogik. Jag har gått vård och omsorg sen tidigare. Jag saknar matte b och natur b men för övrigt ligger i regel på lite över...
Hej Emma,till utbildningar på "grundnivå" på högskolor/universitet (dvs utb som ej Kräver akademiska poäng för behörighet) antas man på sina Gymnasiala meriter... Läs hela svaret -
Får jag ha 17 ämnen att räkna på vid ansökan till gymnasiet?
Hej Jag vill räkna in min extra gymnasiekurs i skolan som ett betyg till ansökan till gymnasiet. Jag har läst första årets gymnasiematematik och fick betyg B i kursen och utgår därför ifrån att det betyget kan ingå bland mina 17 bästa betyg från grundskolan - till meritvärdet. Stämmer det...
Hej Martin, hur man räknar ut Betygspoäng/Mtv (meritvärde) vid ansökan till gymnasiet kan du se på www.gymnasieguiden.se/informeras/raekna-ut-ditt-meritvaerde och det... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga