Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32126 frågor besvarade.
Vad händer om man inte tar gymnasieexamen?
1 Svar
Svar på din fråga är att - om man inte uppfyller kraven för Gymnasieexamen - får man ut ett STUDIEINTYG /där alla betygsatta kurser finns antecknade/. Detta Studieintyget ger inte Grundläggande behörighet till högskolestudier.
För att få Grundläggande behörighet blir man tvungen att komplettera med kurser som saknas - t.ex. på KomVux eller genom självstudier med efterföljande Särskild prövning /som kan kosta t.ex. 500 kr. i varje kurs; reglerna kan variera i olika kommuner/.
Ett annat sätt är att komplettera kurser är på sin "gamla gymnasieskola" genom att ev.delta i undervisningen och/eller tenta av.
Man bör själv ansöka om att läsa kurser på sin gamla gymn.skola eller på KomVux. Inget erbjudande om det kommer per automatik.
Andra sätt att skaffa sig grundläggande behörighet till högskolestudier är att "läsa om" hela gymnasiet - på t.ex. KomVux eller på en Folkhögskola.
Vissa ungdomar, som inte planerar söka till eftergymnasial utbildning, "nöjer sig" med ett Studieintyg. Det finns många jobb där arbetsgivare önskar att sökande har "gymnasiekompetens" - t.ex. inom försäljning eller som handläggare på Inkasso företag och det går att tolka Studieintyg som en sort "gymnasiekompetens", speciellt om intyget innehåller många kurser med betyget E eller högre.
Ang.din fråga om att gå om ett år på gymnasiet, förhåller det sig på så sätt att det är ovanligt att man "går om" sista året på gymnasiet. Det är i så fall en "speciallösning". Individuell bedömning görs av Elevhälsan /Studie- & yrkesvägledare, Skolsköterska, Kurator & Skolpsykolog/ & sedan är det Rektor som fattar beslut om särskilda skäl föreligger och en studerande ges möjlighet att gå om en del av gymnasieutb.
Däremot är det vanligare att gymnasieelever byter program. På så sätt blir det som att man "går om" ett eller två år på gymnasiet. Gymnasietiden blir - givetvis - längre. Fördelen för den studerande kan vara att det blir lättare att uppnå krav på Gymnasieexamen - då studierna blir "utdragna", man läser i praktiken vissa kurser mer än en gång. Detta kan vara fördelaktigt för vissa elever.
Sammanfattning:
om man vill söka till en eftergymnasialutbildning, bör man sträva efter att uppfylla krav för Gymnasieexamen. Om man inte lyckas med det, får man ut ett Studieintyg. För att sedan få ut Gymnasieexamen /vilket man behöver för Grundläggande behörighet till högskolestudier/ bör man aktivt söka möjligheter till att läsa om eller tenta av kurserna.
Jag hoppas att du fick svar på dina frågor av mig nu. Vill du ha en förtydligande, var god återkom med följdfrågorna.
Bästa hälsningar
Ludmila, SYV
Frågor och svar taggade med 'politik juridik' (2 st.)
-
Vad är behörighets kraven till samhälle politik juridik?
Jag går just nu sam media och vill går samhälle politik juridik i universitetet. Jag går i 1 och har börjat fundera på de individuella valen. Vad behöver man ha gått för kurser i gymnasiet för att komma in på en sådan linje?...
Hej Simon,om det är juristprogrammet som du vill söka så är särskild behörighet godkända betyg i samhällskunskap 1b och historia 1b och det är... Läs hela svaret -
Kan man gå 4 år i gymnasiet ?
Hej, jag ska välja gymnasie till höst och har en fråga. Jag har tänkt att gå i restaurang linje inriktning bageri, jag är i behov av stöd i skolan och har funderat en sak. Finns det möjlighet att gå gymnasiet under 4 år, sen undrar jag om...
Hej Emilia,det verkar vara så att det är endast fem gymnasieskolor som i Stockholms län erbjuder inriktning Bageri och Konditori (som är en av inriktningar på RL). Så, du får gärna... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga