Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32197 frågor besvarade.
Vad händer om man inte tar gymnasieexamen?
1 Svar
Svar på din fråga är att - om man inte uppfyller kraven för Gymnasieexamen - får man ut ett STUDIEINTYG /där alla betygsatta kurser finns antecknade/. Detta Studieintyget ger inte Grundläggande behörighet till högskolestudier.
För att få Grundläggande behörighet blir man tvungen att komplettera med kurser som saknas - t.ex. på KomVux eller genom självstudier med efterföljande Särskild prövning /som kan kosta t.ex. 500 kr. i varje kurs; reglerna kan variera i olika kommuner/.
Ett annat sätt är att komplettera kurser är på sin "gamla gymnasieskola" genom att ev.delta i undervisningen och/eller tenta av.
Man bör själv ansöka om att läsa kurser på sin gamla gymn.skola eller på KomVux. Inget erbjudande om det kommer per automatik.
Andra sätt att skaffa sig grundläggande behörighet till högskolestudier är att "läsa om" hela gymnasiet - på t.ex. KomVux eller på en Folkhögskola.
Vissa ungdomar, som inte planerar söka till eftergymnasial utbildning, "nöjer sig" med ett Studieintyg. Det finns många jobb där arbetsgivare önskar att sökande har "gymnasiekompetens" - t.ex. inom försäljning eller som handläggare på Inkasso företag och det går att tolka Studieintyg som en sort "gymnasiekompetens", speciellt om intyget innehåller många kurser med betyget E eller högre.
Ang.din fråga om att gå om ett år på gymnasiet, förhåller det sig på så sätt att det är ovanligt att man "går om" sista året på gymnasiet. Det är i så fall en "speciallösning". Individuell bedömning görs av Elevhälsan /Studie- & yrkesvägledare, Skolsköterska, Kurator & Skolpsykolog/ & sedan är det Rektor som fattar beslut om särskilda skäl föreligger och en studerande ges möjlighet att gå om en del av gymnasieutb.
Däremot är det vanligare att gymnasieelever byter program. På så sätt blir det som att man "går om" ett eller två år på gymnasiet. Gymnasietiden blir - givetvis - längre. Fördelen för den studerande kan vara att det blir lättare att uppnå krav på Gymnasieexamen - då studierna blir "utdragna", man läser i praktiken vissa kurser mer än en gång. Detta kan vara fördelaktigt för vissa elever.
Sammanfattning:
om man vill söka till en eftergymnasialutbildning, bör man sträva efter att uppfylla krav för Gymnasieexamen. Om man inte lyckas med det, får man ut ett Studieintyg. För att sedan få ut Gymnasieexamen /vilket man behöver för Grundläggande behörighet till högskolestudier/ bör man aktivt söka möjligheter till att läsa om eller tenta av kurserna.
Jag hoppas att du fick svar på dina frågor av mig nu. Vill du ha en förtydligande, var god återkom med följdfrågorna.
Bästa hälsningar
Ludmila, SYV
Frågor och svar taggade med '"gamla" kurser' (2 st.)
-
Går det att läsa nya kurser på komvux med IB-examen?
Hej! Jag läste IB under min gymnasietid och tog examen 2010. Det har varit oklart för mig vilka alternativ jag har att läsa upp mina betyg. Som jag förstått det finns retakes men jag undrar om det går att läsa helt nya gymnasiekurser och få studiemedel eller om det är bara prövning som...
Hej Lisa! Det är viktigt att veta om du redan har maximalt antal Meritpoäng på dina betyg i IB-diploma. Max antal i meritpoäng är 2,5. Om du redan har max antal meritpoäng,... Läs hela svaret -
Tandhygnist eller sjuksköterska?
Hej! Jag har naturkunskap 1B har jag behörighet till tandhygnist eller sjuksköterska då? För i behörigheten så står det naturkunskap B bara?
Hej Hassan! Naturkunskap B (som är en "gammal kurs" som fanns innan gymnasiereformen 2011) = Naturkunskap 2 Det går inte längre läsa Naturkunskap B, men man kan fram till 30 juni 2016 göra... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga