Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32092 frågor besvarade.
Vad händer om man inte tar gymnasieexamen?
1 Svar
Svar på din fråga är att - om man inte uppfyller kraven för Gymnasieexamen - får man ut ett STUDIEINTYG /där alla betygsatta kurser finns antecknade/. Detta Studieintyget ger inte Grundläggande behörighet till högskolestudier.
För att få Grundläggande behörighet blir man tvungen att komplettera med kurser som saknas - t.ex. på KomVux eller genom självstudier med efterföljande Särskild prövning /som kan kosta t.ex. 500 kr. i varje kurs; reglerna kan variera i olika kommuner/.
Ett annat sätt är att komplettera kurser är på sin "gamla gymnasieskola" genom att ev.delta i undervisningen och/eller tenta av.
Man bör själv ansöka om att läsa kurser på sin gamla gymn.skola eller på KomVux. Inget erbjudande om det kommer per automatik.
Andra sätt att skaffa sig grundläggande behörighet till högskolestudier är att "läsa om" hela gymnasiet - på t.ex. KomVux eller på en Folkhögskola.
Vissa ungdomar, som inte planerar söka till eftergymnasial utbildning, "nöjer sig" med ett Studieintyg. Det finns många jobb där arbetsgivare önskar att sökande har "gymnasiekompetens" - t.ex. inom försäljning eller som handläggare på Inkasso företag och det går att tolka Studieintyg som en sort "gymnasiekompetens", speciellt om intyget innehåller många kurser med betyget E eller högre.
Ang.din fråga om att gå om ett år på gymnasiet, förhåller det sig på så sätt att det är ovanligt att man "går om" sista året på gymnasiet. Det är i så fall en "speciallösning". Individuell bedömning görs av Elevhälsan /Studie- & yrkesvägledare, Skolsköterska, Kurator & Skolpsykolog/ & sedan är det Rektor som fattar beslut om särskilda skäl föreligger och en studerande ges möjlighet att gå om en del av gymnasieutb.
Däremot är det vanligare att gymnasieelever byter program. På så sätt blir det som att man "går om" ett eller två år på gymnasiet. Gymnasietiden blir - givetvis - längre. Fördelen för den studerande kan vara att det blir lättare att uppnå krav på Gymnasieexamen - då studierna blir "utdragna", man läser i praktiken vissa kurser mer än en gång. Detta kan vara fördelaktigt för vissa elever.
Sammanfattning:
om man vill söka till en eftergymnasialutbildning, bör man sträva efter att uppfylla krav för Gymnasieexamen. Om man inte lyckas med det, får man ut ett Studieintyg. För att sedan få ut Gymnasieexamen /vilket man behöver för Grundläggande behörighet till högskolestudier/ bör man aktivt söka möjligheter till att läsa om eller tenta av kurserna.
Jag hoppas att du fick svar på dina frågor av mig nu. Vill du ha en förtydligande, var god återkom med följdfrågorna.
Bästa hälsningar
Ludmila, SYV
Frågor och svar taggade med 'inriktning på EE' (2 st.)
-
vilken skola eller inriktning ska jag välja?
Jag ska börja andra året i el och energiprogrammet nu men vet inte vilken skola eller vilken inriktning jag borde ta. Den inriktningen jag ville gå (Data och kommunikationsteknik) kommer inte starta där vart jag bor eftersom för få sökte. Då...
Hej!Att pendla 1 timmer och 35 min enkel väg till skolan under två år, tycker jag är för långt. Troligtvis kommer du inte att orka med det. Redan vid 45 min resväg börjar... Läs hela svaret -
Byta skola efter årskurs 1?
Min son går på högbergsskolan i tierp och nu i slutet på termin 1 så har dom beslutat att det inte kommer bli nån klass i den inriktnigen han hade tänkt välja. Går el programmet och skulle välja data inriktning. Skulle vilja veta hur det funkar att byta skola. Närmsta orterna är gävle och...
Hej Thomas, väldigt tråkigt att rätt inriktning inte kommer att erbjudas på din sons skola. Din son går på en kommunal gymnasieskola och det finns andra kommunala skolor inom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga