Kevin

    Hej, Jag vet att det går att ta en master efter en högskoleingenjörsutbildning men måste man läsa mer kurser för att man ska bli behörig? Måste man även läsa upp kurser om man vill vidareutbilda sig till en civilingenjör? Hur gör man det? Har även kollat runt på antagningsstatistik vid ett masterprogram och vissa har en viss gräns som till exempel 180 eller 190. Vad innebär det? Är det antal godkända högskolepoäng?

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Kevin,

    du kommer behöva konkurrera om plats på masterprogrammet och det finns ingen garanti på att komma in på utbildningar på avancerad nivå där master (och magister-) programmen ligger. Om du från början vet att du vill läsa i 5 år, råder jag dig överväga söka till civilingenjörsprogrammen som är femåriga. Civilingenjörsexamen som är en av de Yrkes-examina, kan man ta endast genom studier på civilingenjörsprogrammen. Det är dock inte endast genom att söka till år1 på civiling.programmet som man kan i Sverige bli Civilingenjör (men in på det programmet måste man ändå ...) - det kan finnas möjlighet att söka till Senare del av programmet.
    Vilka masterprogram som blir sökbara om några år är det idag omöjligt att ge någon garanti på.
    Om antagningsgräns till masterprogrammet uppges vara 180 eller 190 då är det - precis som du gissat - antal godkända högskolepoäng.
    Om du efter högskoleing.programmet vill läsa vidare, kan du se om det kommer då finnas lämpliga master (eller kanske magister-) program att söka till eller om du ska kunna söka till Senare del av civilingenjörsprogrammen. Om du inte kommer in på masterprogrammet, kan du "ta" någon mer kurs på högskolenivå och söka efter det, så har du större chans att komma in (pga du kommer ha fler godkända högskolepoäng).
    Det går också få jobb direkt efter högskoleing.programmet - alltså få jobb som Högskoleingenjör.

    • :

      Tack för svaret Anna men jag fortfarande några frågor. Detta är ganska komplicerat så att säga :)

      1. Jag kollar just runt på antagningsstatistiken och ibland står det 180 eller 190 poäng. Som jag gissade och som du bekräftade betyder det att man ska ha så många godkända poäng. Kommer det då kvitta om man har A eller bara godkänt så länge man har poängen? Och kan man bara lägga till vilken kurs som helst och plugga den åt sidan om man vill uppnå 180+ poäng?

      2. Ibland står det ”*” eller ”-”, betyder det att det inte finns några antagningsgränser? Hur får man tag på information om vad som krävs för att komma in på respektive masterprogram?

      3. Om man vill komma in på civilingenjörsprogram så står det ”antagning senare del” och där finns det inga antagningsgränser. Innebär det att det räcker att läsa ett år på högskoleingenjör inom datateknik och sedan söka civilingenjör? Måste man inte läsa till några kurser eller kan man bara söka in?

    • Anna :

      Man vet inte på flera års "förhand" vilka masterprogram, som kommer finnas och även urvalskriterier kan ändras. Ofta är det "grundutbilnding på 3 år inom rätt kunskapsområde" men sedan om det blir fler sådana sökande, alltså Behöriga, än platser, då måste man göra urval och ofta tar man in först de som totalt sett har flest godkända högskolepoäng och det är mycket möjligt att det inte spelar roll vad de "överstigande" (alltså över 180 hp) kommer ifrån, kan vara helt OK att läsa musikkurser eller något språk eller "vad som helst" bara det ger högskolepoäng. Men hör gärna med antagningsgruppen på det lärosäte som du vill söka till. ..
      ang. Senare del av programmet, så brukar det utlysas antagning om platserna befrias, om studerande hoppar av utbildningen. Om ingen hoppar av kan man i så fall inte ta in fler. Om några hoppar av, som det brukar vara fallet, oftast, då tar man in de som har godkända betyg i samma kurser som ingår i den delen av programmet som man ska "hoppa över", eller om det är motsvarande kurser. Jag kan tänka mig att om man läser samma program på ett annat lärosäte och vill byta ort och med det har samma upplägg inom programmet, då är det en sådan person som kommer in på den första lediga platsen... sedan blir det en bedömning som utbildningsansvariga gör, om det finns fler lediga platser. Du kan med fördel kontakta studievägledare på de utbildningar som du är intresserad av eller antagningsgrupper på lärosätena som du vill läsa på - de är mer insatta då de jobbar direkt med de utbildningar "på den egna skolan". Som allmän SYV återberättar jag för dig det som jag läst någonstans eller fick höra av personer som jag tror vet vad de pratar om, men egentligen är inte en allmän SYV ngn expert på högskoleingenjörs- eller civilingengörsutb. eller på masterprogrammen. När man, som jag, svarar på frågom om Alla yrken och Alla utbildningar då vet man ganska lite om varje speciik utbildning... man har endast allmän kunskap om yrken och utbildningar, översiktligt, och med specifika (svåra) frågor måste hänvisa till experter, alltså till de som jobbar med just den lilla delen - i ditt fall tekniska högskoleutbildningar (och det är programrektorer, studievägledare och högskolelärare som jobbar på de insitutitioner där intressanta för dig utbildningar ges). :)

    Frågor och svar taggade med 'ont om tid' (3 st.)

    • SYV-besökare

      Enkelt sätt att visa på yrkesvariation på en skola?

      Hej, som studie- och yrkesvägledare på en skola har man ofta ont om tid. Jag söker därför enkelt och bra sätt att jobba med att visa på yrkesvariation för eleverna. Läste en undersökning som påstår att en genomsnittlig grundskoleelev på "högstadiet" kan nämna cirka 15 yrken, men det finns ju...

      Mikael: : Hej Kollegan!Jag förstår att det är ofta ont om tid när man jobbar på en skola.Vi har därför skapat en bra sajt www.framtid.se där över 2.ooo yrken... Läs hela svaret
    • Matilda

      Sent ute med mitt gymnasiearbete, hjälp?

      Hej! Är på grund av diverse omständigheter sent ute med mitt gymnasiearbete och formulerade min slutgiltiga frågeställning först idag. Går Humanistiska linjen med inriktning kultur och kommer undersöka hur Jean-Michel Basquiat använde konst för att uttrycka sina politiska åsikter samt hur...

      Anna: : Hej Matilda, jag ser att du redan fick svar från Julia och jag håller i princip med det svaret som du har fått. Det är omöjligt att "klämma in" fem veckor på heltid som är... Läs hela svaret
    • Pontus

      Hur ska jag göra?

      Jag gick ut gymnasiet för 2 år sedan med värdelösa betyg (runt 12 i snittbetyg). Jag lyckades trots det få ett fastjobb, som jag fortfarande jobbar på. Nu har jag dock tröttnat (har alltid sett det här jobbet som ett tillfälligt jobb) och vill börja plugga. Jag har alltid velat bli fysioterapeut...

      Milla : : Hej Pontus! Jag förstår att det är svårt att jobba heltid + läsa samtidigt, att tiden och orken inte räcker till... :( Att be om tjänstledighet för studier (i stället för att... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga