Som titeln lyder, vad kan en legitimerad förskollärare arbeta med bortsätt ifrån förskollärare? Kan man jobba på skolbibliotek? adminstratör? eller annat? Tacksam för svar
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32079 frågor besvarade.
Vad kan man bli med förskollärarexamen?
2 Svar
Hej Sket!
yrken som Skolbibliotekarie och Administratör är i Sverige icke-reglerade, alltså får arbetsgivare anställa vem de vill för att jobba inom de yrken. Min gissning är att om en skolbibliotekarie sökes då kommer personer med utbildning i Informations- och biblioteksvetenskap i första hand och med lärarexamen, i andra hand - komma i fråga om anställning. Men jag kan inte utesluta att någon arbetsgivare på på någon skola, t.ex där det finns lågstadiet på skolan, på de så kallade F-6 eller F-9 skolor kan tänka sig anställa någon med legitimation som förskollärare och stort intresse för böcker och skolbibliotek.
Yrket "Administratör"
Administratör är ett samlingsbegrepp för ett stort antal yrken som Löneadministratör, Schematläggare, Distributionsadministratör, Utbildningsadministratör, Registrator, Lagerplanerare m.fl Yrken inom det område är icke-reglerade och arbetsgivare får anställa vem de tycker passar bäst.
Jag kan tänka mig att som Utbildningsadministratör på Institutionen där Förskollärarprogrammet ges, så skulle en person som själv har läst det programmet - passar mycket bra. Men sådana tjänster är inte så många... så det gäller att invänta att någon av de tjänsterna blir ledig och söka den. Dock kan jag inte lova att arbetsgivare väljer att anställa just en person med utbildning från förskollärarprogrammet. På samma institution kan även andra lärarutbildningar ges och tjänster inom administration på högskolor och universitet brukar vara mycket eftertraktade - med många arbetssökande på varje tjänst.
Om man har förskollärarexamen men inte vill eller kan jobba på en förskola, vad kan man i så fall jobba med?
Jo, det finns ett antal yrken/tjänster där arbetsgivare kräver "högskoleutbildning á minst 180 högskolepoäng", oavsett vad det är för utbildning. Några exempel på sådana yrken är Folkbokföringshandläggare, Arbetsförmedlare, Utredare på FK, Studiestödsutredare på CSN.
Om du undrar om jobben som mer specifikt är knutna till utbildningen "förskollärare" men som inte ligger inom förskolan, då tipsar jag om att du tittar på följande yrken: Aktivitetsinspiratör, Fritidsledare på ungdomscentra (som inte direkt är knutna till skolorna), Kolloledare, Medarbetare i ungdomsprojekt (t.ex de som jobbar med "hemmasittare"), Ungdomscoach och Lekterapeut.
Sedan tänker jag på vidareutbildningar - om du vill läsa vidare för att bli speciallärare eller specialpedagog inom förskolan, eller sikta på att bli högskolelärare/forskare i pedagogik eller barns lärande och utveckling. Ännu en möjlighet är att titta på yrkeslärarprogrammet - om du kan tänka dig bli lärare på gymnasiet eller på komvux för blivande Barnskötare; se yrkespresentation Yrkeslärare.
Hej!
Jag ska försöka svara på frågor du ställer i kommentaren.
Du skriver: ... när du säger att de med en utbildning i informations och bibliotek samt lärarexamen blir prioriterade, ingår inte förskollärare i lärarexamen? ... Mitt svar: i första hand får de som har examen från utbildningen i informations- och biblioteksvetenskap jobben som bibliotekarie. Varför skulle lärare kunna jobba på skolbiblioteket? Jo, på deltid. Läraren anställd på skolan som undervisar på samma skola men inte kan få heltidstjänst med undervisning i sina ämnen, kan på deltid jobba som Skolbibliotekarie. Jobbet som skolbibliotekarie är ofta deltidsjobb - beroende på skolans storlek kan t.ex vara 25% av heltid eller max halvtid.
Du skriver: Sen undrar jag också om det är samma princip i vanliga bibliotek? Mitt svar: i vanliga bibliotek anställs som bibliotekarie i första hand personer med examen från Informations- och biblioteksprogrammen, är i alla fall vår erfarenhet.
Du skriver: Jag har kollat en del på lönadminstratör eller lönhandläggare (tror det är samma sak?) och uppgifterna verkar intressanta, dock tog jag samhällsvetenskap med inriktning beteende.. är det ändå möjligt att få jobb? Mitt svar: löneadministratör och lönehandläggare är icke-reglerade yrken och arbetsgivare får anställa vem de vill. Arbetsgivare vill på de positioner anställa i första hand personer som är bekanta med löneutbetalningssystem (helst med erfarenhet av att ha arbetat i de systemen i några år). Inom yrkeshögskola finns utbildningar i löneadministration som jag varmt kan rekommendera. I Yrkeshögskoleutbildningar brukar rätt mycket praktik ingå, där man skaffar sig erfarenhet av att hantera löneutbetalningssystem. På så sätt blir man attraktiv för arbetsgivare. Många får jobb på sina tidigare praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar under praktiken.
Du frågar: Utför studiestödsutredare och en utredare på FK ungefär samma uppgifter? Eller ska man ha några krav för att kunna bli anställd på till exempel socialtjänsten (utredare)? Mitt svar: utredare på FK utreder rätten till diverse utbetalningar och även ofta genomför själva utbetalningar. Studiestödsutredare utreder rätt att få studiehjälp och studiemedel på CSN. Vad gäller utredningar inom socialtjänsten, så krävs det god kännedom om Socialförsäkringslagen och det är nästan uteslutande Socionomer som anställs inom Socialtjänsten.
Du frågar: Vad gör man som arbetsförmedlare? Mitt svar: var god läs på Framtid.se/yrke/arbetsformedlare
Du skriver: Läste även att man kan bli handläggare, eller är utredare och handläggare samma? Mitt svar: Handläggare och Utredare kan utföra mycket liknande och kanske t o m identiska arbetsuppgifter, men på vissa arbetsplatser har handläggare lite enklare arbetsuppgifter med lite mindre ansvar och utredare - mer avancerade arbetsuppgifter med mer ansvar. T.ex när Försäkringskassan anställer så uppges det i jobbannonserna att sökande till Utredartjänsterna bör ha minst 3-årig högskoleutbildning, men till Handledartjänsterna - räcker det med gymnasiekompetens.
Frågor och svar taggade med 'högskolekurs' (7 st.)
-
Hur många dagar i veckan har man lektion?
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret -
Får jag poäng för kursen affärsjuridik i högskola?
jag har läst affärjuridik i gymnasiet får jag ändå påäng om jag löser samma kurs igen i högskola
Hej Sara,även om kurer på gymnasiet och på högskolenivå kan ha samma namn, så har de inte samma innehåll. Högskole/universitetskurserna ligger på... Läs hela svaret -
Omregistrera sig på gamla kurser pga spärr?
Hej, Om man blivit spärrad på universitetet pga en tenta finns det då möjlighet att omregistrera sig på den kursen man inte klarat av? Detta för att kunna börja nästa termin, då ett studieuppehåll inte ger garanterad plats?
Hej Donna,du måste få svar på den institutionen där kursen ges. Vi på FRåGA SYV kan inte svara på den typen av frågor, bl.a pga det kan vara olika på olika... Läs hela svaret -
Ändras mitt meritvärde?
Hej! Jag undrar om mitt meritvärde kommer att ändras om jag läser naturkunskap 2 på komvux? Jag har tidigare bara läst naturkunskap 1. Kommer den att räknas med om jag söker till en utbildningen där jag inte behöver den kursen? Jag läser nu även en kurs på universitet kommer den kursen att...
hej Alexandra, jag gissar på att du har Examensbevis från gymnasiet. Om du inte behöver naturkunskap 2 (dvs om inte den kursen ingår i Särskild behörighet till den utbildning på... Läs hela svaret -
Påverkas min urvalsgrupp om jag har tidigare hp?
Hej hej! Jag har sökt en fristående högskolekurs inom grafisk design på 7,5 hp till våren, mest för att prova på det "på skoj" (men också lära mig mer inom det, såklart). Jag vill sedan börja studera ett program till hösten 2017, troligtvis civilingenjör i maskinteknik. Jag undrar därför...
Hejsan, Brendan gav dig rätt svar (se kommentarer till din fråga). I det fallet som du beskriver påverkar inte dina studier på en högskolekurs - dina möjligheter att... Läs hela svaret -
Urvalsgrupp efter Teknisk Basår?
Hej! Jag har läst Teknisk Basår år 2015 på KTH Campus i Stockholm. Jag har gamla betygssystemet (G, VG, MVG). Vilken urvalsgrupp hamnar jag i efter det? Då mina betyg under basåret inte är de bästa skulle ju det optimala vara att betygen under basåret inte påverkar mitt...
Hej Sophie! betygen i de kurser som du läste på högskola, påverkar inte ditt meritvärde (som räknas ut på dina gymnasiala betyg). Dock prövas du i BII (kompletteringsgruppen), eftersom du kompletterade för behörighet efter gymnasiet. -
Vad betyder områdesbehörighet 5/A5 ?
Jag skulle vilja söka in till vissa högskolekurser, enskilda och då står det på fliken förkunskapskrav områdesbehörighet 5/A5 inom parantes men jag har ingen aning om vad det betyder, kan någon hjälpa mig?
Hejsan, här får du en länk till alla områdesbehörigheter - så kan du lättare utläsa vilka förkunskaper du behöver. Eftersom du har betyg från gamla gymnasiesystemet så ska du kolla under områdesbehörigheter som inte har... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga