Clara
    Hej!

    Jag vill byta utbildning till ämneslärare för gymnasieskolan och jag har fastnat i vilka ämnen jag ska välja. Till våren startar distansutbildning på Högskolan i Dalarna med svenska eller matematik som förstaämne. Men egentligen vill jag idrott & hälsa och biologi också. Nu kan jag inte välja vilka ämnen! Om jag skulle vilja undervisa i alla de ämnena, går ens det eller är det 2 lärarutbildningar som gäller då?

    Vilka kombinationer är smartast? Finns det något jag bör tänka på?

    Matematik:
    Jag är rädd för att välja matematiken eftersom den sägs vara svår och tidskrävande samt att på just den högskolan kan jag bara välja idrott & hälsa som andraämne (av de jag är intresserad av).
    Svenska:
    Jag är inte hundra på om jag vill svenska egentligen, bara att jag numera gillar att skriva. Det skapar möjlighet till att välja antingen matematik eller idrott & hälsa som andraämne och det känns som det inte är lika svårt som matematiken (men jag kan ha fel).
    Idrott & hälsa:
    Jag kan inte ha det som förstaämne på den högskolan, annars känns det som det ämnet jag helst vill.
    Biologi:
    Det vill jag också väldigt gärna, men det finns inte ens på Högskolan i Dalarna. I sådana fall måste jag vänta till HT och välja distans på högskolan i Karlstad istället. Men jag känner att jag vill plugga redan nu till våren. Går det byta skola efter hand?

    För att bli behörig lärare behövs 120HP i första ämnet och 90HP i andra ämnet, eller hur? Och om man vill komplettera med ett tredje? Sen har jag läst någonstans att idrott & hälsa inte riktigt räknas på samma sätt gällande HP och nivå?

    Behörig är jag till alla. Jag kan nog inte tillgodoräkna mig några kurser som jag redan läst (1 termins sjuksköterskestudier och 1 termin läkarstudier). Hur vet man vilka kurser som kan bli tillgodoräknade? Vilka kurser läser man ens eller kan man i princip välja vilka kurser som helst inom tex kategorin biologi?

    Det blev en hel del frågor och är tacksam för lite hjälp, tycker det är jättesvårt att hitta den informationen man behöver, även att jag har läst hur mycket som helst på olika sajter.

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Clara,

    Lärarutbildningen har genomgått stora förändringar i flera omgångar. och det är inte otänkbart att flera förändringar kommer, så smartast är det att välja ämneslärarprogrammet - då har de sammansatt kurser på rätt sätt; och blir det någon förändring, så kommer de utbildningsansvariga fixa det - byta ut kurser och hur som helst se till att du kan ta lärarexamen.

    Har man fått Lärarexamen /i vilka ämnen som helst/ kan man sen utöka sin lärarlegitimation med flera ämnen.

    Man kan också undervisa som obehörig lärare, men man får inte sätta betyg.

    Gymnasielärare är oftast behöriga i 2 ämnen. Samtidigt är de behöriga i samma ämnen på grundskolan.

    Grundskolelärare är oftast behöriga i 3 ämnen och är inte behöriga att undervisa på gymnasiet.

    Dock nu, i lärarbrist-tider, får även personer utan någon som helst högskoleutbildning undervisa, se t.ex info om Juniorlärare>> vilket är givetvis inte alls bra, men så ser situationen ut idag. :(

     

    Ang. byta skola - så är man beroende av

    1. om ledig plats finns på utbildningen

    och

    2. om högskola anser att det går att byta /t.ex till synes "samma kurs" kan ändå innehålla olika moment/.

    Högskolor och universitet i Sverige åtnjuder "Akademisk frihet" vilket yttrar sig i att de i mångt och mycket får hitta på egna lokala regler och bestämmelser (inom vissa ramar, men ändå...). Det är därför smartast att vända sig till Studievägledare på just den högskola/universitet där man vill - i första hand - läsa.

    Givetvis måste antal poäng stämma, och det gäller för alla högskolor, och KPU är på 90 högskolepoäng, men t.ex Göteborgs Universitet har hittat på snabbvariant, där KPU läses "i ett", utan lovveckor - på 125% av studietakt. Då blir man klar mycket snabbare. Så olika upplägg, former och varianter kan förekomma. På vissa "punkter" kan man också få "undantag" ibland... på någon högskola, men kanske inte på den andra.

    Ett alternativ som du kan fundera över är - att söka jobb nu, på en gång, som lärare - eller lärarvikarie, det som finns att få. Som obehörig men verksam lärare finns det stora chanser att komma med i någon projekt, där du på förmånliga villkor kan uppnå lärarbehörighet. Det finns flera fördelar: du kommer att få lön inom kort, och samtidit testa på PÅ RIKTIGT hur det är att vara lärare. Sedan kan du alltid ta tjänstledigt och läsa till lärare på vanligt sätt om du inte kommer med i någon projekt. Genom att komma in i kompetenshöjande projekt kan du slippa studieskulder - då man ofta kan läse och jobba samtidigt.

    Ang. vilka kombinationer av undervisningsämnen som är bäst att välja - så är det mycket svårt att säga, därför att svenska, engelska och matematik undervisas på alla nivåer och alla de olika program på gymnaisiet. Idrott och hälsa också - men bara en kurs per program, Idrott och hälsa 1, är obligatorisk. Hur som helst så förstår man att de Obligatoriska ämnena behöver många lärare ...

    Men om alla tänker så, kommer det snart uppstå brist på lärare i andra ämnen - som företagsekonomi, kemi och juridik, t.ex... de ämnena är också obligatoriska men bara på några få gymnasiala utbildningar. Färre lärare behövs, men de behövs.

    Och vad det gäller just KOMBINATIONER - så vill skolorna ofta ersätta den "gamla" lärare som de "förlorar", t.ex om Ulla Andersson går i pension och hon undervisade i musik och spanska - då vill skolla hitta någon som just kan undervisa i spanska och musik, för att ersätta just den läraren. Men i fall det inte går, då försöker rektor göra om ämnesfördelning, så att en ny lärare som anställs får undervis i Spanska och Svenska t.ex om en annan lärare "tar" musik om hen kan göra det.

    Vilka ämneskombinationer som utgör "vinnande koncept" är därför omöjligt att säga tyvärr :(.

    Se vad som står på Skolverkets hemsida, här nere har jag kopierat text från www.skolverket.se

    ***

    Likvärdiga kunskaper och kompetenser

    För samtliga vissa ämnen gäller också att du kan bli behörig om du ”på annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser”. Då ska du kunna visa att du har de kunskaper och kompetenser som beskrivs i ämnesplanerna.

    Du kan ha fått dessa kunskaper och kompetenser genom högskolestudier, annan utbildning (exempelvis yrkeshögskola eller folkhögskola) eller arbetslivserfarenhet inom relevant område.

    Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:

    Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Utöver sin lärarexamen har han även en kandidatexamen i kulturvetenskap. Vi bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur innehåller.

    Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:

    Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, en journalistutbildning. Eftersom denna utbildning har gett honom de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet mediekommunikation innehåller blir han också behörig i det ämnet.

    Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:

    Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering innehåller. Hon får nu även denna behörighet i sin legitimation.

    Vi kommer inte göra några förhandsbedömningar via e-mail, telefon, Facebook eller Twitter om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall.

    • : Så om jag väljer matematik och sedan idrott & hälsa som ämneslärare på gymnasienivå kan jag efteråt utöka med biologi. Hur ser den kompletteringen ut i dagsläget? Räcker det med 90HP, eller behövs det KPU också? Måste man ha 120HP i något av ämnena för att få examen på gymnasienivå (jag tänker 90HP + 90HP)?
    • Anna : Det är ganska krångligt, inte ens Studievägledare på Lärarutbildningar som endast arbetar med just Lärarutbildningar, kan alla gånger svara på frågor om lärarutbildningar. Att komplettera din lärarlegitimation som du får kanske om fem år ... kommer du att börja göra tidigast om fem år, och tills dess kan väldigt mycket förändras. Det känns för tidigt att planera i detalj hur man kompletterar lärarlegitimation om 5 år. "Så som det är idag" är absolut inte säkert att det blir så i framtiden. Blir det fortsatt lärarbrist, kan kraven sänkas kraftigt. Å andra sidan, om man vill höja status på läraryrket, måste lärare ha mer utbildning, inte mindre - så kraven kan i stället höjas. Vi vet idag inte åt vilket håll det kommer att gå. :(
    • : Tack! Till sist, för att få en examen är det 120HP i minst ett ämne som gäller, samt ytterligare ett på minst 90HP?
    • Mikael : För Gymnasielärare - ja, det är i alla fall de uppgifter vi i dagens läge har. Alltid bra att ha kontakt med Studievägledare på den högskola/universitet där du planerar läsa KPU. För att du måste komma in på KPU och om de tar in dig - har du i så fall förutsättningar att få ut lärarexamen. Med lärarexamen kan du sedan få Lärarlegitimation.
    Läs alla kommentarer
    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hej,

    ang. din tidigare kommentar: Så om jag väljer matematik och sedan idrott & hälsa som ämneslärare på gymnasienivå kan jag efteråt utöka med biologi. Hur ser den kompletteringen ut i dagsläget? Räcker det med 90HP, eller behövs det KPU också? 

    Svarar jag så här: jag har nu pratat med en sakkinnig på Skolverket och fick svar att om man har lärarexamen som gymnasielärare och vill utöka sin behörighet för att kunna undervisa i ännu fIer ämnen i samma skoIform, i detta fall Gymnasiet, räcker det men att skaffa sig tillräckligt antal poäng inom sitt blivande undervisningsämne - i ditt fall i Biologi och det det är 90 hp - och direkt efter kan man ansöka om utökning av sin behörighet, dvs ännu en KPU krävs inte.

    Hälsningar

    Mikael SYV

    Frågor och svar taggade med 'gamla och nya gymnasiekurser' (9 st.)

    • 1234op

      Vilka motsvarande kurser är till följande?

      Hej, Jag funderar på att läsa helpdesktekniker på en YH där krävs Datorkunskap DAA1201 eller motsvarande Datorkommunikation DTR1201 eller motsvarande. Undrar bara vilka motsvarande kurser är det? Och vad betyder B till Matematik 2 (Matematik B) Engelska 6...

      Milla : : Hej!Yrkeshögskoleutbildningar får göra egna bedömningar ang.behörighet och bland annat vilka kurser eller "annat" som t.ex arbetslivserfarenhet eller resultat från tester... Läs hela svaret
    • Conny

      Naturkunskap A = 1a1+1a2?

      Hej. Vill söka in till ett program som har behörighetskrav Naturkunskap 1a1+1a2 (/1b) och har tidigare läst Naturkunskap A á 50p i det gamla betygssystemet. Räcker det då att jag kompletterar med Naturkunskap 1a2 á 50p för att bli behörig?...

      Anna: : Hej Conny,om du har godkänt betyg i kursen Naturkunskap A, så motsvarar den kursen dagens kurs Nk1a1 (vilken man också kan se i Tabellen för utbyteskomplettering). Vill du få samma behörighet som kursen... Läs hela svaret
    • Nadia

      Hur kan jag förbereda mig?

      Jag är väldigt sugen på att helt byta karriär. Från skådespelare till Byggingenjör BIM som finns som YH-utb på Nackademin. Jag har grundläggande behörighet, men endast G i MaB. Det står i behörighetskraven MaB/2, SvenskaB/2,...

      Anna: : Hej Nadia,om det står i behörighetskraven MaB/2, SvenskaB/2, EngelskaB/6, betyder det att för särskild behörighet krävs godkända betyg i matematik B eller matematik 2 (det uppger du att du har),... Läs hela svaret
    • Per

      Får projektarbete ingå i slutbetyg från komvux?

      Hej, Jag gick ut gymnasiet år 2005. Jag hade en del IG, men håller nu på att läsa upp betygen så att jag ska kunna få ut ett slutbetyg med alla ämnen godkända. Jag undrar om det som kallas för gymnasiearbete, som jag har godkänt i och med...

      Mikael: : Hej Per,betyg i Gymnasiearbete får ej ingå i ett Slutbetyg. Däremot i Examensbeviset är gymnasiearbete en obligatorisk kurs. ***Om du undrar om kursen "projektarbete"... Läs hela svaret
    • Ingela

      Flera frågor inför högskoleansökan?

      Hoppas på att någon kan reda ut frågetecken för mig. Jag söker i BII gruppen då jag har läst upp ett IG från gymnasiet. Gick ur gymnasiet 2004 och har ett komplett program på 2500. 1. Inför högskolan behöver jag komplettera med...

      Julia: : Hej Ingela, om du inte är behörig, så måste du Komplettera och kommer prövas i BII, kompletteringsgruppen. Man kan komplettera på komvux, eller på folkhögskolorna eller... Läs hela svaret
    • Emma

      Bli behörig till program?

      Hej, Jag vill till våren läsa följande program. https://www.su.se/sok-kurser-och-program/smrpk-1.412472?semester=VT20&eventcode=31943 Utbildningen kräver däremot matematik C vilket jag inte läste på gymnaiset. Jag läste Omvårdnadsprogrammet...

      Julia: : Hej Emma!Omvårdnadskurser kan inte ersätta mattekurser. Matematik C, om du inte läste den på gymnasiet, går inte längre att läsa. den har upphört helt under året 2016, och nya... Läs hela svaret
    • Anton

      Är det värt det här?

      Hej! Kan man läsa i det gamla systemet fortfarande, G-MVG? Jag har 5 stycken ämnen som skulle behövas läsa upp då skulle jag komma in på läkarprogrammet. Jag har också en 4:a i folkhögskoleomdöme kan jag komma någonstans med den 4:an isåfall?

      Milla : : Betyg i det gamla systemet, G-MVG kunde man få fram till 1juli år 2016; efter det fick inte betygen sättas i det gamla systemet längre.  Om de kurser,i vilka du vill höja betyg, finns i... Läs hela svaret
    • Siri

      Läsa upp betyg?

      Hej. Gick ut estetiska gymnasiet 2012. Hade 2500 godkända poäng. Betyg G i Historia A (100 p). Hur mycket kan jag öka mitt meritvärde om jag läser om kursen och får betyg VG eller MVG? Om jag förstått rätt heter kursen numera: Historia 1b.

      Milla : : Hej Siri! Om du får betyg MVG eller A, höjer du ditt jämförelsetal med 0.4 och om du får betyg VG eller C - med 0.2. Mvh Milla SYV
    • Anton

      Hur fungerar systemen ?

      Hej! Till juni 2016 kan man läsa upp gamla gymnasiekurser i gamla systemet G-VG... Jag undrar vad händer efter det här datumet? Hur ska jag studera upp mina betyg då, är det nya systemet som faller in hos oss också?

      Mikael: : Eftersom möjlighet att få ett Slutbetyg är förlängd till 1jan 2017, är det möjligt att möjlighet att läsa "gamla" kurser förlängs. Annars så får man läsa motsvarande kurser i det nya systemet. Med vänlig hälsning, Mikael syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga